TRÄDGÅRDSDOKTORN

– tips, frågor & svar om trädgård, växter, skötsel mm.

Vasågoda, (klicka på rubriken) för en efterfrågad godbit från arkivet – Trädgårdstips, ur Trädgårdsdoktorns (den gode och mycket kunnige tidigare kollegan Torbjörn Åkesson) svar från vårt forum, från tiden då fortfarande internet var ungt…

Anläggning

Anläggning av grusgång
Frågan är inskickad av Lars:

Hej
Vi ska anlägga en grusgång till vårt nybyggda hus.
Gången ska kantas med sten (18 X 10 cm). Vad ska man tänka på?
Hur djupt ska man gräva?
Tack på förhand.

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Lars!

Jag antar att Du menar en gång för gående samt en eller annan cykel. Tyngre trafik kräver mer omfattande arbetsinsatser.
De två faktorer som styr Ditt arbete är:
1) Vilken typ av jord Du har på Din tomt. Sand- och grushaltig, lerhaltig eller jord med mycket mull.
2) Hur tung “trafiken” är och hur ofta gången “trafikeras”.
Du måste börja med att schakta/gräva bort matjordslagret på den yta gången skall anläggas. Är jorden sand- eller grushaltig innebär det att den effektivt dränerar bort vatten och det räcker med att schakta bort ca 100mm. Är jorden av mer vattenhållande struktur krävs det djupare schaktning 200-400mm (dessa typer av jordar börjar ju ofta att “röra”sig om tjälen gått djupt och jag vet inte var i Sverige Du befinner Dig). Det är viktigt att botten på den schaktade ytan är jämn och fin. Den bortschaktade jorden ersätts därefter med ett lager samkross i lämplig fraktion (0-20mm är bra)  som läggs ut jämnt i gångens bredd och sträckning upp till önskad höjd. Därefter komprimeras ytan med en vibratorplatta (“padda”) som finns att hyra hos de flesta hyrfirmor. Nu har Du en mycket stabil grund att lägga den färdiga ytan på. Det finns flera olika grusalternativ. Röd, vit, ja till och med svart singel i olika fraktioner (storlek på stenarna) finns på marknaden. Det är viktigt att singelytan inte blir för tjock, då blir den väldigt obekväm att gå på.
Ett gott tips är att kontakta ett åkeri och fråga efter en duktig chaufför med lastbil utrustad med kran och skopa. Han vet var man skaffar material och kan faktiskt utföra både schaktarbetet och återfyllningen av samkross. Medan Du vibrerar ytan kör lastbilen undan schaktmassorna och hämtar därefter det grus Du bestämt Dig för på återvägen. Slutligen hjälper han Dig att lägga ut grusen med skopan, medan Du står för “finliret” med raka och skyffel. En god investering, inte speciellt dyr, som sparar både rygg och tid!
Kantstenen lägger Du i stenmjöl som komprimeras och jämnas av. Spänn linor som anger påde höjd och sträckning på såväl gång som gångens kantsten.

Lycka till från Torbjörn

Anläggning av trädgårdsland på en befintlig gräsmatta
Frågan är inskickad av Ewa:

Hej!

Jag ska anlägga ett trädgårdsland på en nu befintlig gräsmatta hur djupt måste jag gräva för att få bort gräsrötter?

Mvh
Ewa

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Ewa!

Det vore väldigt synd att ta bort gräsytan. Den innehåller otroligt mycket näring som skulle kunna komma Ditt framtida trädgårdsland till godo.
Den metod Du skall tillämpa kallar vi för ENGELSK DUBBELGRÄVNING och den går till som följer:
Gräv bort grästuvor en spade djupt och ca 30 cm framåt, på den bredd Du har bestämt Dig för och lägg dem åt sidan. Detta skikt kallar vi A. Därefter gräver Du ytterligare en spade djupt i samma ränna, detta skikt kallar vi B. Lägg även denna jorden åt sidan. Nu flyttar vi oss framåt och gräver loss nästa 30 cm remsa av grästuvor; skikt C. Dessa tuvor placeras upp och ner i på botten av skikt B och jorden från det som kommer att kallas skikt D placerar vi ovanpå (dvs i tidigare skikt A). Så arbetar Du framåt, remsa för remsa, toppen i botten och botten ovanpå! Med denna metod, som jag varmt rekommenderar, får Du ett näringsbatteri av multnande gräs (kompost) i botten av ett tjockt lager bearbetad och genomgrävd matjord. Ett näringsbatteri som räcker i minst två år framåt. Gräset därnere i underjorden kommer aldrig att fortsätta växa, det finns ju inget ljus därnere, däremot ger det alltså massor av näring till andra växter.
Efter arbetet kommer jordytan på det dubbelgrävda området att vara 15-20 cm högre än omgivande. Det är både snyggt och praktiskt med någon slags träram kring ett dubbelgrävt grönsaksland.

Lycka till önskar Torbjörn
(som påpekar vikten av att dricka mycket vatten när man dubbelgräver i sommarsol)

Bygga pergola
Frågan är inskickad av Bengt:

Hej Doktorn!

Vi har en uteplats där vi tänker bygga en pergola.
Uteplatsen är i ett hörn av huset (som en sida) och ett förråd med 2 dörrar (som andra sida).
Som lite inklädnad tänker vi bygga en pergola.

Vi önskar tips på hur en pergola kan se ut, eller var vi kan hitta dessa tips.

Bengt

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Bengt!
Träinformation AB i Stockholm (telefon 08/142490 fax 08/112676) har gett ut väldigt bra informationsmaterial om hur man bygger i trädgården. Skriften jag har på mitt skrivbord just nu heter faktiskt “Trädgårdsbygge” och innehåller, förutom bra och tydliga ritningar, massor av nyttiga tips och idéer. Ring och fråga!
På ICA-förlaget finns boken “Snickra till tomt och trädgård” och även här hittar Du mycket som kan leda fram till målet. Boken har ISBN 91-534-1306-7 och ICA-förlagets kundtjänst har telefon 021-194280. Ring och fråga!
Att gå till biblioteket är också en kul sysselsättning som alltid leder framåt!Tycker Torbjörn och önskar Lycka till!
Dräneringsslang på tomten
Frågan är inskickad av Henric:
Funderar på att gräva ner en dräneringsslang på tomten.
Har en mycket kuperad tomt med många hålor och släntar.
Speciellt på ett ställe ca: 6m från huset är det mycket blött på våren och hösten, på vintern är där som en ishockeyplan.
Nu till min fråga:
Hur djupt skall man gräva ner en dräneringsslang och vad fyller man med och hur mycket..Räcker en 2″ slang för 40m sträcka??Mvh /HJ
Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej igen Henric!

Har Du hittat några getingdrottningar i vårsolen ännu?
Hur djupt Du skall lägga Din dränering avgörs av tomtens topografi, samt var målet för det bortdränerade vattnet befinner sig och på vilken nivå. Slutmålet kan vara en dagvattenbrunn, en stenkista eller kanske ett dike. Dräneringsrören måste ju läggas med svag lutning mot, och kopplas ihop med “målet”, så att vattnet rinner undan dit.
Jag tycker att Du skall tala med någon på ett Byggvaruhus. Där brukar det finnas både kunskap, erfarenhet och dessutom ofta bra broschyrer att läsa.
Det finns många olika dräneringssystem men alla fabrikat har utförliga beskrivningar om hur systemen ska anläggas och kopplas. Ditt förslag på en 2 tums ledning verkar vara på tok för smalt.

Lycka till från Torbjörn

Golv till uteplats

 

Frågan är inskickad av Tove:

Hej Torbjörn!

Jag håller på att anlägga en öppen uteplats i vår trädgård och nu funderar jag över vilken typ av golv uteplatsen ska ha. Går det möjligtvis att gräva bort ca 10-15 cm jord, lägga ut marktäckväv och därefter fylla på med täckbark? Hur lång tid tar det innan täckbarken har förmultnat till jord och är det bara att lägga på nytt då? Jag har tänkt mig en stenkant runt uteplatsen.

Tacksam för svar
Tove

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Tove!
Varning, varning! Jag tror inte att detta kommer att bli speciellt bekvämt eller mysigt att använda som uteplats. Det vi egentligen talar om är en yta som bör hårdgöras så att Ni kan vistas där. Kanske ha ett litet möblemang eller några solstolar. Början är riktig; Du schaktar bort 15-20 cm jord och jämnar till botten ordentligt. I botten tycker jag att Du skall lägga geotextil och ovanpå den ett ordentligt lager stenmjöl som komprimeras ordentligt. Lagret bör vara ungefär 15 cm. Därefter kan Du lägga barkflis om Du vill. Men ett tunt lager, inte mer än 5 cm.
Själv använder jag träflis från värmeverket i Ystad på en av mina uteplatser. Träflis bryts ner betydligt långsammare än barkflis och fungerar därför bättre som “golv”.
Den lösning Du funderar över skulle ge ett oerhört instabilt och, efter en tid, “svampigt” underlag fyllt av mikroliv och insekter. Positivt på andra platser i trädgården, men kanske inte önskvärt just på fikaplatsen. Bord och stolar skulle dessutom långsamt sjunka ner i det multnande underlaget.
Andra trevliga ytbeläggningar på ett underlag av komprimerat stenmjöl, är rött tegelkross eller svart diabaskross. Båda produkterna kan Du hitta hos Bara Mineraler AB 040-542210. Deras hemsida är www.baramineraler.seLycka till önskar Torbjörn

 

Höjning av jordyta
Frågan är inskickad av Pia:
Hej!Vi håller på och bygger hus och har en tomt där vi behöver fylla en del för att få en vettig gräsmatteyta för barnen att leka på. Mitt på står en ståtlig tall som vi har sparat. Kan vi fylla mot stammen utan att något händer eller kommer den att dö? Vi behöver fylla upp ca 1 meter.
Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Pia!

Tyvärr kan Du inte höja jordytan kring tallen speciellt mycket. Rötterna måste ha tillgång till syre för att kunna fungera och en höjning med en meter som Du talar om skulle definitivt döda trädet. Det finns metoder för att lösa problemet. De går ut på att man lägger lager av grov natur sten (kullersten) närmast stammen. Lägg sten så högt som marken skall höjas och utåt, sluttande några meters radie från stammen. Ovanpå stenlagret läggs sedan en duk av geotextil (används vid vägbyggen bl.a) och därefter kan jorden fyllas på. Stenarna närmast stammen täcks däremot inte. Med detta arrangemang kan syre fortfarande strömma ner till den tidigare marknivån och trädet kan klara sig. Kanske är det billigare att plantera ett annat träd.

Hälsningar från Torbjörn

Kuperad tomt med träd
Frågan är inskickad av Peter

Hej,

Jag har en fråga ang. träd och trädstammar. Jag har en väldigt kuperad tomt där jag planerar att fylla ut den och jämna till med jord. Problemet är att där jag vill fylla ut står det ett antal björkar som jag vill ha kvar. Vad händer med träden om man fyller upp jord mot stammen, ca 1 m upp ?
Kommer träden att dö till slut ?

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Peter!

Det är en bra och viktig fråga Du tar upp. Det Du misstänker är helt riktigt; träden kommer att dö av syrebrist, inte så småningom som Du skriver, utan snarare ganska omgående. Rötterna har två viktiga arbetsuppgifter. Den ena är att hålla fast växten vid jorden och den andra är att ta upp vatten med lösta näringsämnen till växten. Denna andra arbetsuppgift kräver god tillgång till syre och under processen (som kallas rotandning) avges dessutom koldioxid. För att säkra rötternas syretillgång är det därför oerhört  viktigt att rötterna inte kommer för djupt under markytan vid plantering eller, som i ditt fall, markplanering. Någon decimeters höjning av marknivån kring ett etablerat träd är väl OK, men inte mer.
Ibland kan Du, i offentlig miljö, se hur man kan lösa problemet med hjälp av specialarrangemang. Träd ÄR viktiga och bör i möjligaste mån bevaras och prioriteras. Man brukar då bygga ett rymligt schakt kring trädstammen och botten på schaktet har den ursprungliga marknivån. Utanför cementröret eller muren kan man därefter höja marknivån utan alltför stora risker för trädet. Kanske är det billigare att fundera på en annan lösning!

Glad Påsk önskar Torbjörn

Kvällsuteplats med pergola
Frågan är inskickad av Annika:

 

Hej Torbjörn

Jag bor själv i Ystad men lite längre ner för kullen, dvs i ett gatuhus. Med det vill jag säga att jag har en ganska sandig jord.

Vi håller just nu på att göra en kvällsuteplats med pergola.
Naturligtvis gjorde jag det nog ganska vanliga problemet började med att köpa blommor och därefter anlägga platsen de skall planteras på. Det innebär att mina bambuplantor har fått stå i sina krukor ca. en månad och börjar nu se oerhört risiga ut, bruna blad och kvistar. Skall jag slänga dem eller köpa nya?
Äntligen är det dags för plantering!
PS! Jag är lite otålig och vill att de skall växa upp så fort så möjligt, d.v.s. kanske inte vänta hur länge som helst för att de skall återfå sin ursprungliga form.

En annan fråga.
Min kvällsuteplats (pergola) kanske du kan hjälpa mig med att ge tips på klänger växter som växer snabbt och gärna har vita blommor då jag tror att det kan vara fint på kvällen och natten.

Vänlig hälsning

Annika

Trädgårdsdoktorn svarar:

Annika, Annika……

Har Du verligen vattnat och pysslat om Dina bambuplantor?  Jag blir konfunderad när Du berättar att de efter bara en månad i sina krukor redan blivit både bruna och fula. Med rätt omvårdnad skall nyinköpta plantor nämligen klara av att stå betydligt längre tid i sina emballage.
Jag vill bara att Du skall vara beredd på frågorna som kommer när Du nu snart skall åka tillbaka till plantskolan med Dina bambuplantor.
Har Du skött Dina åtaganden på rätt sätt och plantorna vissnar detta till trots så är det något annat fel på varan Du köpt och de skall snarast ersättas med friska exemplar.  Detta om detta!
Över till klängande och klättrande växter för Din pergola och uteplats om natten.
Där måste Du ha en äkta kaprifol / Lonicera caprifolium; dels för den fantastiska lukten, som är starkast efter skymningen, men även för de vackra blommorna. Känner Du förresten till Jazzklassikern “Honey suckle rose”? En härlig “låt” om en lika härlig växt…Kaprifol heter Honey suckle rose på engelska!
Så måste Du ha några olika Klematissorter, det finns flera som blommar i vitt, titta på bilderna när Du är i plantskolan.  Den som växer snabbast är Skogsklematis / Clematis vitalba, den blommar lite senare på sommaren och har efter blomningen kvar sina väldigt vackra fröställningar under hela vintern. Klätterhortensia / Hydrangea petiolaris är också väldigt vacker, men trög i växten de första åren.
Av dessa tre är det bara Klätterhortensian som klättrar själv. Såväl Klematis som Kaprifol behöver hjälp på traven!

Lycka till önskas Du av Torbjörn

Omplanering av stenparti
Frågan är inskickad av Sofie:

Hej!

Jag har precis flyttat in i ett radhus och tycker nu att det är riktigt roligt att påta lite i min första trädgård.
I ett hörn av trädgården finns ett lite stenparti eller vad det nu kan kallas. Där finns fullt av växter några fina andra inte och så är området rätt så igenväxt av diverse grönt. Jag skulle vilja gräva upp allting och göra i ordning från början men frågan är om jag kan göra det nu, en del saker har ju blommat över och andra inte? t.ex. finns det mycket gullvivor som jag vill ha kvar. Jag är rädd att om jag väntar för länge så har mycket av det jag vill ha kvar multnat bort och då vet jag ju inte riktigt vart rötterna finns.
Kan man förvara blommor i krukor ett tag om man nu som jag har förmågan att inte vara allt för snabb?
Området som jag tänkt göra i ordning ligger rätt så skuggigt, får väl sol först vid ca 15 tiden.

Trevlig sommar önskar Sofie

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Sofie!

Grattis till Din nya trädgård och Ditt nyväckta intresse!
Jag ger alltid samma råd till människor i Din situation; skynda långsamt! Lev och upplev den första säsongen i Din trädgård. Iaktta, studera och memorera vad som växer månad för månad, ja faktiskt vecka för vecka. Växter Du tycker om och vill behålla märker Du ut tydligt med pinnar, växter Du vill ta bort kan Du ta bort när som helst. Först när hösten kommer är det dags att gräva upp de utvalda växterna, kruka in eller jordslå dom och börja rensa upp rabatten inför Din plantering av Dina utvalda växter enligt Ditt tyckande och Din design.
Skissa gärna på Dina framtida planer med vattenfärger eller färgkritor nu när Du har växternas färger framför Dig.

Glad midsommar önskar Torbjörn

Spaljé och husvägg
Frågan är inskickad av Christian:

 

Hej
Jag har en fråga. Vi har ett spaljé plommonträd som vi har planterat cirka 50 cm ut från våran husvägg på gräsmattan. husväggen är en träfasad. Min fru vill nu sätta upp en spaljé på husväggen för detta plommonträd. Men jag är inte så pigg på detta eftersom jag misstänker att husväggen kan ta skada långsiktigt av fukt etc. som kan tränga in.
Vet du om detta är skadligt för husväggen om man ser på ett långt tidsperspektiv. Jag vill hellre  sätta spaljén fristående.

M.v.h.
Christian

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Christian med hustru!

Eftersom det rör sig om en träfasad måste jag nog ge Christian rätt. Såväl huset som plommonspaljen är för sitt välbefinnande beroende av både friska vindar och solljus. Fruktträd (och spaljéer) som inte är väl belysta och väl ventilerade löper större risk att drabbas av mögel och svampangrepp. Dessutom blir frukterna inte så stora och goda utan tillräckligt solljus. På samma sätt och faktiskt av samma typ av angrepp(svamp och mögel) drabbas på sikt även en husfasad av trä som inte får frisk luft och tillräckligt med ljus. För såväl spaljéträdens som träfasadens skull tycker jag därför att det vore bättre med en fristående spaljé. Det blir med nuvarande placering svårt att underhålla fasaden med den målning eller inoljning som regelbundet behövs.

Lycka till från Torbjörn

Säkra upp en slänt
Frågan är inskickad av Johan:

Hej

Vi har på gränsen mellan två tomter en brant slänt (ca. 30 graders lutning) som vi skulle behöva “binda” fast på något sätt. Idag består slänten till stor del av sand/sandjord vilket gör att den rinner iväg när det regnar. Man ser ju längs med våra vägar att det används en tjock kokos? matta ibland för att hålla kvar jorden. Vi skulle behöva någon marktäckande växt som kan binda fast jorden. Behöver inte ha blommor men bör vara lättskött då det sluttar ganska brant.
Vädersträcket är öster och det är skugga på eftermiddan.

/Johan

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Johan!

Trist läge, sådana “kvadratmetrar” är inte så festliga att betala för när man köper tomten!
En metod att “mildra” lutningen, är att med hjälp av slipers eller natursten terrassera slänten. Det ger både större och roligare planteringsmöjligheter. Exempel på lämpliga släntväxter är annars som följer:

Cotoneaster / Krypoxbär eller Klippoxbär
Cytisus / Krypginst, Rosenginst eller Harginst
Potentilla / Ölandstok i olika färger från vitt, över gult till rött
Rosor som marktäckare ex. “The Fairy”, “Bonica” eller Japansk klätterros
Pinus mugo / Bergtall, Dvärgbergtall eller Kryptall
Prunus spinosa / Slån

Det var några, men det finns många fler. Kombinera gärna flera olika. Fråga Din plantskola eller Ditt Gardencenter för vidare råd.

Lycka till från Torbjörn

Bekämpning skadeangrepp & djur

Aklejagallmygga
Frågan är inskickad av Karin:

Hej!

Mina aklejor har fått någon ohyra. Blomknopparna slår inte ut som vanligt. Vid närmare granskning fann jag små “kryp” 2-3 mm långa längst in i blomknoppen. Dessa kryp är vid hastigt påseende förvillande lika pistillerna med frömjöl men krypen rör sig !
Klippte av blomstänglarna på alla mina aklejor, ca 6 stycken på olika ställen i trädgården, och stoppade alltsammans i hink med såpvatten i hopp om att ta död på krypen, vågade inte lägga det på komposten. Finns det chans att det är bra med det eller måste jag ta bort alla plantorna?

Hoppas på svar gör Karin på Frösön i Jämtland.

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Karin på Frösön!

Du har tyvärr drabbats av AKLEJAGALLMYGGA. Detta är en relativt ny bekantskap som upptäcktes för mindre än 15 år sedan i Sverige.
Den har alltså en speciell faiblesse för Akleja…tyvärr. Angrips växten tidigt utvecklas inte blomknopparna utan sitter kvar skrumpna och trista.
Kommer angreppet senare blir blommorna missbildade eller missfärgade. Tittar man in i sådana blommor ser man i regel larverna, ljust orange och ca 3 mm långa. Det är svårt att bli av med denna insekt Karin. Det Du gör och har gjort är helt rätt, men jag hade nog valt eld i stället för såpvattnet; bränn upp allt angripet. Håll ordentlig uppsikt redan under våren och var både ihärdig och hård i bortgallrandet av blomknopparna. Det finns inga kemiska undermedel för Dig att tillgå.

Skön sommar trots detta önskar Torbjörn

Barkätande rådjur

 

Frågan är inskickad av Fredrik

Hej igen Torbjörn,Tack för ditt svar på cypressen.
Jag har haft rådjur i trädgården som har ätit upp barken på mina äppel träd 5 st. som är ca 4 år.  maglemer, hampus, james greve, signe tillich och cox orange, går det att rädda dom eller ska jag sätta nya?  

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Fredrik!

Om rådjuren har ätit av barken runt hela stammen måste Du sätta nya. Finns det kvar några “stråk” av bark så att förbindelsen mellan kronan och roten är intakt kan det finnas möjlighet för träden att klara sig. I barken sker alla transporterna med näring från bladen och neråt, under våren sker även transporter av näring från rötterna uppåt genom systemet. Bryts transportvägarna kring HELA stammen dör rötterna och därmed hela trädet. Du kan läsa lite mer i mitt svar på Kjells fråga om “Harskador” som ligger i vår frågebank.

Lycka till från Torbjörn

 

Behandla hornrost

 

Frågan är inskickad av Lillemor:

Hej Torbjörn!

Som svar på min förra fråga om rönnhäcken med brunfläckiga blad skrev du att det var hornrost. Nu undrar jag om det kommer att försvinna av sig själv med tiden (hade likadant förra året) eller om det går att behandla på något sätt. Det ser ju inte särskilt trevligt ut just nu med alla fläckar och taggar………

Med vänliga hälsningar
Lillemor

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej igen Lillemor!
Det är otroligt knepigt att komma åt svampsjukdomar där svamparna värdväxlar; byter “vistelseplats” sommar och vinter.
Vintervärden är ju En /Juniperus communis och hur många sådana finns det i området där Du bor?
I boken jag använder som referenslitteratur vid växtskyddsfrågor “Växtskydd i trädgård” av Pettersson/Åkesson
står det under rubriken Åtgärder: “Behöver inte åtgärdas” om just rönnens hornrost.
Prova med att klippa häcken nu på sensommaren och försök avlägsna så mycket som möjligt av det som är drabbat av angreppet.
Bränn upp allt Du klippt av. Detta kan vara en metod att minska angreppet och mängden svamp som flyttar tillbaka till sin vinterboplats minskas därigenom effektivt.Lycka till önskar Torbjörn

 

Bekämpning av gräs på parkering
Frågan är inskickad av Patric:

Hej!
Jag har en bilparkering av grus där det vuxit upp gräs. Vilket bekämpningsmedel skall jag använda som är mest miljövänligt och effektivt

Hejdå
Patric Erixon

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Patric!

Vet inte hur miljövänlig Du vill vara, graderna varierar som bekant. Här ger jag Dig några alternativ att fundera över.

1) Skyffeljärn eller hacka. Detta kallar vi för mekanisk bekämpning, en klassiker!
2) Termisk bekämpning – bekämpning med värme. Låna eller hyr en gasolbrännare med så brett munstycke som möjligt. Gärna med lång slang mellan gasolflaskan och brännmunstycket. Den typ av munstycke Du behöver används ofta av takläggare. Du behöver inte elda upp gräset och ogräset, värmen från flamman får cellerna i växterna att sprängas.
3) Spruta med ogräsättika! Finns att köpa i dunkar på Ditt gardencenter eller i Ditt byggvaruhus. Blandningsanvisningar och övriga nyttigheter kan man läsa på dunkens etikett. Vätskan blandas och vattnas ut med vattenkanna med spridarmunstycke eller sprutas ut med spruta som kan lånas eller hyras.
4) Spruta eller vattna med glyfosat (Roundup eller andra märken) finns att köpa i Gardencenter eller varuhus med trädgårdsavdelning. Varianter med högre koncentration finns, men då måste användaren genom utbildning och godkänt prov skaffa sig tillstånd att köpa och handskas med ämnet. Under många år ansågs Glyfosat vara harmlöst, men miljövänligheten har på senare år ifrågasatts alltmer.

Min personliga favoritmetod för bekämpning av ogräs/gräs på sten- och grusytor är besprutning (ättika eller glyfosat) och efter någon veckas väntan, bränning av det nedvissnande ogräset med gasol.
Om åtgärderna upprepas efter någon månad, när eventuellt resterande gräs kommit upp ordentligt, brukar effekten vara nästan 100%.

Berätta gärna om Dina resultat i vårt diskussionsforum.

Hälsningar från Torbjörn

Blad som krullar sig
Frågan är inskickad av Hedvig:

Hej!

Har 3 vinbärsbuskar (röda) som har fått blad som krullar sig och färgen på bladen blir grön/brun. vad kan det vara för ohyra som ger detta problem och hur gör man för att få bort detta. kan bären ta skada utav detta? Har sett några små “gröningar” inuti bladen som kryper, men vet inte om de är dom som orsakar problemet.

Vänliga hälsningar
Hedvig

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Hedvig!

Dina röda vinbärsbuskar är (jag är ganska säker) angripna av vinbärsbladlöss, som ger bladen de gul-brun-röda “bucklorna” och “krullade” bladen. Du undrar om angreppet kan skada bären och mitt svar är NEJ, det är ingen fara. Plocka bort angripna blad och bränn upp.
Samma lus kan också angripa svarta vinbär, som då får gulgröna bucklor på bladen, annan färg alltså!

Lycka till från Torbjörn

Blomflugor
Frågan är inskickad av Charlotte:

Hejsan Torbjörn!

Tack för svaret ang paprikaplantor och bambun! Nu har vi fått blomflugor och de äter på alla våra sallader och angriper andra krukor. Jag tycker mig kunna se i varje kruka någon fluga varje dag! Jag undrar om det finns någon som har Nematoder eftersom det funkade förra gången samtidigt som det är biologiskt bekämpningsmedel? Jag bor i Västerås och har varit på alla trädgårdsmästerier och plantskolor med de har bara rekomenderat Pyrex som är helt verkningslöst! Har du något annat förslag i stället för Nematoder då det inte finns här? Kan man köpa det via internet?

Hjälp mig!!!

Tacksam för svar / Charlotte

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej igen Charlotte!

Jag tycker att Du skall kontakta Svenska Predator AB i Helsingborg på telefonnummer 042-201130. Det man, på det företaget, inte vet om biologisk bekämpning är inte värt att veta. Jag är nästan säker på att Du kan finna den hjälp Du söker där.

Lycka till från Torbjörn

Buskros som rådjur inte gillar
Frågan är inskickad av Nina:

Finns det någon rossort (helst buskros) som rådjuren tycker sämre om? Den ska stå i sydväst, zon 2-3 (Åkersberga).

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Nina!

Har rådjuren fått smak på knopparna så äter dom. En av våra kunniga frågeställare/läsare Carl-Fredrik i Halmstad har samma problem, men har löst det med hjälp av medlet “Antignag” på sprayburk. Hans erfarenhet är att det håller rådjuren borta från begärliga växter ganska effektivt. Försök gärna nå honom genom  vårt debattforum, han har många kluriga och nyttiga funderingar och jag vet att han hälsar på oss ofta.

Hälsningar från Torbjörn

Gråsuggor på Gullregn
Frågan är inskickad av Margareta:
Vad gör jag åt gråsuggorna på mitt gullregn?
Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Margareta!

Försök att få bort miljöer där gråsuggorna trivs och förökar sig, om dessa finns i Gullregnets närhet. Spola bort gråsuggorna från grenarna nu innan bladen utvecklas och lägg därefter en ordentlig sträng med kalk eller aska kring stammen/stammarna. Då får Gråsuggorna problem att återvända. Förnya och underhåll “hindret” regelbundet.

Lycka till önskar Torbjörn

Gröna larver på balkongen
Frågan är inskickad av Monika

Skulle gärna vilja veta vad jag hade för gröna larver på mina växter på balkongen sommaren 2000.

Larverna var ljusgröna till färgen och som störst ca 1,5 cm långa. Larverna åt både blommor och blad och verkade tycka bäst om mina pelargoner.

Med vänlig hälsning!

Monika

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Monika!

Ursäkta att svaret dröjde så länge! Det låter som om Du fick besök av larver till någon mätarfjäril, kanske Frostfjäril. Jag antar att Du har träd i närheten av Din balkong och därifrån tog sig vissa fjärilar en avstickare till Dina pelargoner. Det finns inga vettiga åtgärder mer än den manuella; plocka och släng, plocka och släng. Hoppas att Du nu har planterat om Dina växter i frisk jord och rena krukor och att Du får en skön vår och sommar på balkongen!

Vänligen Torbjörn

Harskador gnagskador

 

Frågan är inskickad av Kjell

Hej!

Här i Dalarna har vi fortfarande mycket snö kvar.

Mina frukträd har blivit skadade av hare som gnagt av all bark på äpple päron träd med ca 12cm diameter . Vad göra? Är någon form av ympning rådligt, eller finns det något medel att stryka på så träden kan överleva.

Tacksam för svar.

Kjell

 

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Kjell!

Den avgörande frågan är huruvida haren gnagat av barken runt hela stammen eller om det fortfarande finns intakta partier och passager kvar. Är stammen ringbarkad eller ej?
Eftersom transporten med näringslösning från bladen går i ledningsbanor i innerbarken neråt genom växten hela vägen ut till rötterna, kan trädet inte överleva om bark saknas runt stammen.
Rötterna får ingen näring och kommer att svälta ihjäl; trädet dör.
Det finns en metod som heter bryggympning och den skulle du kunna försöka använda. Den är svår att beskriva, så jag tycker att Du skall låna “Beskärningsboken” av Alm/Veltman/Vollbrecht på biblioteket och lära Dig hur man gör. Kanske kan Du rädda träden!
Det finns inga preparat som kan ersätta barken och de processer som äger rum där.

Lycka till önskar Torbjörn

Invasion av bladlöss
Frågan är inskickad av Anna Britta:

Vi har fått en fullständig invasion av bladlöss på våra stormhattar
och riddarsporrar. Försök med besprutning av koncentrerad såpa och att plocka för hand verkar inte lyckas.
Har du något tips om hur vi ska gå tillväga för att komma tillrätta
med problemet?

Anna Britta Ohlson
Rindö Vaxholm

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Anna Britta!

Trist men väldigt vanligt. Olika år, olika växter, men ständigt dessa löss. Menar Du verkligen att Du sprutar med koncentrerad såpa?
Du skall blanda ut såpan med 20-30 delar vatten och därefter spruta på den. Minst tre gånger dagligen upprepar Du behandlingen tills Du får effekt. Svenska Predator AB i Helsingborg (telefon 042-201130) sysslar bara med biologisk och miljövänlig bekämpning. Kanske har man här ännu fler råd att ge!

Lycka till önskar Torbjörn

Italienska maskar och Stäppsalvia
Frågan är inskickad av Carl-Fredrik:
Var finner jag “Italienska turbomaskar” för komposten. Ibland är min kompost (jag har alltid 4 stycken på gång) maskrik, ibland inte.Stäppsalvia. Rabatten är nog, som du skrev, trött på salvian och till hösten gräver jag om den. Men hur skall jag vinterförvara plantorna? Jordslagna i ett hål i marken? Skall jag dela dem genast eller vänta till våren? Stäppsalvian gillar näringsfattig jord och sand och sten. Hur “förbättar” jag torftig jord? Skall jag blanda i lite annan torftig jord från annat ställe eller byta ut den. Jag har gott om usel jord.Tack för att du verkligen lägger ett imponerande kunnande i alla dina svar utan slentrianmässiga påpekande. Såna finns redan för många. (Fast det där med stubbarna var litta tungt tyckte jag.)Med vänlig hälsning
Carl-Fredrik
Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej igen Carl-Fredrik!

Här kommer, sent men välment, de famösa Italienska Turbomaskarna. Jag rekommenderar Dig att gå in på ännu en nyttig länk:
www.uterum-slu.se. Väl inne kan Du klicka på Tips A-Ö,  där Du under bokstaven M finner allt Du behöver om maskodlare i Konungariket Sverige. Jag ser att det finns några i Din närhet.
Så till rabatten med Stäppsalvia. Ja, jag tror faktiskt att Du kan förbättra genom att använda ny, torftig jord. Den nuvarande jorden i rabatten har  gett sitt nu och är nog väldigt trött på just Stäppsalvia. Plantorna kan Du dela och föröka tidigt i höst och därefter förvara dem jordslagna eller inkrukade i trädgården för utplantering våren 2002.
Hoppas att Du har fått upp stubbarna Carl-Fredrik! Skulle aldrig drömma om att “sätta motorsågen i jordiga rötter…”. Man måste naturligtvis barka och rensa stubben noga innan sågen dras igång. Men sedan går det som en dans!

Bästa hälsningar från Torbjörn

Jordgetingar
Frågan är inskickad av Patric:

Hej!

Hur får jag bort jordgetingar som huserar på en jordplätt
mitt på min gräsmatta

Vänliga hälsningar
Patric

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Patric!

Otur…jordgetingar är mer aggressiva än andra getingar och därför
prioriterar faktiskt Anticimex bekämpning av sådana bon. Ring och hör efter med dom.
Själv tog jag död på ett jordgetingbo här hemma på följande vis. Jag lokaliserade ingången till getingboet noga och väntade till sent på kvällen när skymningen föll; då är alla getingarna hemma och ganska inaktiva. I hålet hällde jag några deciliter bensin och därefter tryckte jag ner en tygtrasa i hålet med en pinne. Verket kröntes med en uppochnedvänd burk över bo och ingångshål, som därefter lämnades i sin “marinad” några dagar. Bensinångor klarar inga levande varelser någon längre tid… så icke heller
jordgetingar.

Lycka till önskar Torbjörn

Larver i biggarå, Risig kaprifol, ihåligt äppelträd
Frågan är inskickad av Pernilla:

Hejsan Torbjörn!

Här kommer det en drös med frågor:
Jag har ett gammalt fint bigarrå träd med otroligt goda bär på, problemet är att det finns små larver i bigarråerna, inte så trevligt.
Är det någon sjukdom eller är det för att trädet är gammalt?

Jag har ett annat träd, antagligen klarbär eller liknande på tomten, på detta träd växer det en otroligt vacker murgröna, kommer murgrönan att kväva trädet? Det är mycket vackert så det vore ju synd om man skulle behöva ta ner det.

Vid vårt lusthus växer det en kaprifol som är otroligt risig, det beror antagligen på att den har fått för lite sol men nu har vi befriat den från en stor gran som den hade som närmsta granne. Hur gör jag för att den ska komma och dofta hos oss nästa år? Det finns ett fåtal gröna kvistar  på den just nu.

Har också två stycken äppelträd – klockäpplen – där en del av stammen är ihålig och många döda grenar. Eftersom dessa äpplen är goda ,oerhört vackra och hemvist åt ett antal fåglar så vill jag gärna ha dem kvar. Naturligtvis så ska alla döda grenar bort men klarar sig trädet trots att delar av stammen är ihålig?

Många tack!!!

Pernilla

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Pernilla!
Här kommer en hel drös med svar:Att Du har små larver i Dina otroligt goda bigarråer beror inte på att trädet är gammalt, ej heller kan man säga att trädet är sjukt för att larver trivs där. Det har helt enkelt angripits av en skadeinsekt i år. Vilken vet jag inte på Din knappa beskrivning.Njut av det vackra trädet med murgröna… visst är det mysigt när sådant händer och när naturens innevånare får lov att göra lite som de själva vill. Vi skall inte styra och ställa överallt. Jag håller faktiskt med Doris Day; “Que sera sera” / det som sker det sker… och de två kommer att leva länge tillsammans. Klarbärsträdet jublar kanske inte precis, men kommer att acceptera läget!Kaprifolen är nog glad nu över solen som plötsligt återvänt sedan granen kom bort. Ta bort allt det risiga och spara de små gröna slingorna, som snart kommer att sätta väldig fart. Rensa upp marken kring plantan och skäm bort den med frisk kompost eller lite näring av annat slag.
Ge näringen nu… inte alltför sent i höst, för då får den svårt att somna.  Låt den också få hjälp i sin strävan uppåt redan nu, med träläkt eller annat som spikas på distans vid väggen.Ihåliga träd är inte alls ovanliga men ser förvisso ganska konstiga ut. De utgör definitivt lyxlägenheter för våra fåglar. Eftersom all näringstransport sker i de yttre delarna av trädstammen kan ihåliga träd leva gott i många år. Innanför den skyddande ytterbarken, i det som kallas INNERBARKEN (logiskt!) sker all transport av den näring som framställs i bladen vid fotosyntesen, här går alltså ledningsbanorna NERÅT genom hela trädet ända ut i rötterna.
I SPLINTVEDEN strax innanför finns de transportvägar som leder UPPÅT genom trädet, ända ut i de yttersta, översta grenspetsarna. Här fraktas vatten med lösta näringsämnen som tas upp från marken genom rötterna. Att det inre av splintveden och därinnanför kärnveden har blivit dålig och ruttnat bort innebär alltså inte att trädet måste dö. Trädet skyddar sig självt mot angrepp av röta och avgränsar själv skadans omfattning. Trots att hela innandömet försvunnit kan höljet därför förtsätta att leva, frodas och vara i full aktivitet. Så vist är naturen inrättad!
Emellertid uppskattar trädet mycket om Du assisterar med att avlägsna döda och skadade grenar. Sensommaren är en väldigt bra beskärningstid för de svaga, gamla och lite känsligare patienterna i trädgården.Lycka till Pernilla önskar Torbjörn
Larver som äter upp klängrosor
Frågan är inskickad av Ann-Sofi:

Hej!

Hjälp oss innan larverna ÄTER upp våra klängroser (de är gröna med orangefärgade huvuden). Vad ska vi göra?
Skrev för två dagar sen men ej fått något SVAR.

Med vänliga hälsningar Ann-Sofi

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Ann-Sofi!

Så, så… jag jobbar så fort jag någonsin kan! Nästan säkert är Er klängros angripen av en stekel som heter Vitgördlad Rosenbladstekel;
grågrön med gulbrunt huvud, ca. 15cm lång och mycket glupsk. När larverna blir störda rullar de ihop sig, släpper taget och faller till marken.
Tyvärr, så är det ofta, finns det inga underkurer. Man kan spruta med pyretrumpreparat (finns som spray i Din plantskola eller i Ditt Gardencenter) och dessutom måste Du plocka, plocka, plocka..! Rosen håller på att bli jätteful just nu, men angreppet skadar inte växten på längre sikt, det kommer nya blad efter de uppätna. Lyckas Du med plockandet och sprayandet, så kommer Din klängros snart att vara vacker igen.

Lycka till önskar Torbjörn

Medel mot Liljebaggen
Frågan är inskickad av Elisabet:

 

Hej! Hur ska jag bli av med liljelusen? Har c:a 100 liljor och föregående sommar upptäckte jag en rödgul bagge.
Elisabet
Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Elisabet!

Det finns ingen Liljelus, men väl en bagge (som Du ju också skriver) som kallas Liljebaggen / Lilioceris lilii.
Baggen kommer fram nu på våren och lägger sina ägg på bladen. Efter två veckor kläcks äggen. Larverna är egentligen blekröda, men oftast ser Du dom grönbruna; kroppen är täckt med larvens eget skit. Är väder och miljö bra så hinner två generationer utvecklas under en säsong.
Det finns inga riktigt bra medel mot Liljebaggar. Bäst är den hederliga mekaniska bekämpningen. Plocka och kläm ihjäl baggar och larver och leta efter ägg på bladen. Trösterikt är det att baggarnas färg är så tydlig…ibland får man vara glad åt det lilla! Du kan också försöka spruta med något medel med pyretriner. Fråga efter ett sådant i Ditt Gardencenter.

Jag önskar Dig god jaktlycka!

Torbjörn

Myrinvasion i rabatten
Frågan är inskickad av Birgitta:

 

Hej!

Vad gör man när myror invaderat ens nysådda rabatt? Min är cirkelformad ca. 1 m och alla frön har just kommit upp. Varmt vatten är ingen bra idé då myrorna är över hela rabatten.
Jag är tacksam för svar!

Tackar på förhand /Birgitta

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Birgitta!

Kan man inte tänka sig att växterna och myrorna skulle kunna få leva tillsammans i Din rabatt? Vet inte vad Du har planterat, men snart täcks väl rabatten av frodig grönska och då ser Du inte myrorna längre.
Förstår helt och fullt att Du inte vill hälla kokande vatten över Dina planteringar, men försök gärna med mitt andra tips om myrmedel.

Myror från skogen
Frågan är inskickad av Mariana:

Hej!

Hur får man bort stora pissmyror från trädgårdstomten även om skogen ligger intill. Finns det något annat myrmedel än myrr?

Med vänliga hälsningar

Mariana

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Mariana!
Jag har svarat på flera frågor om just myror under året. Använd sökfunktionen till höger om bilden av mig. Skriv myror och klicka på sök, så kommer Du vidare.Lycka till önskar Torbjörn
Myror i växthuset
Frågan är inskickad av Helena:

Myror i växthus! Vi har problem med vanliga svartmyror i vårat växthus. De trivs väldigt bra på persikoträdet och även om dom kanske inte gör någon skada så är det tråkigt med myror. Har försökt med att strö ut kanel som dom inte skall trivas med ,men det hjälper ej. Har du något råd?

Tacksam för svar! / Helena

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Helena!

Prova med ett preparat som heter “Myreffekt”, det tillverkas av företaget Neudorff. Medlet placeras i små behållare längst myrornas “färdvägar”. Arbetsmyrorna hämtar med sig lite i taget hem till boet, i tron att det är mat. Efter någon/några veckor dör boet av giftet
(som faktiskt är KRAV-märkt). Det aktiva ämnet är borax (ett borsalt).

Försöka duger tycker Torbjörn

Nattliga besök i trädgården
Frågan är inskickad av Heli:

Hej!

Har börjat få förödande nattliga besök i trädgården. Trädgården är nyanlagd och mycket liten, varje växt märks och är betydelsefull. Nu hittar jag växter kapade i korta stumpar och häckens bladknoppar, bokplantor med litet rotsystem, blir uppätna samt grenar avbitna. Misstänker harar som ofta syns på ängen intill trädgården. Skulle uppskatta tips på vad som finns att ta till för att hålla gnagare borta från trädgården tills den åtminstone fått etablera sig något. Finns det växter som de inte tycker om? Lukter som de inte tycker om? Skulle vara mycket tacksam för råd och tips!

Hälsningar Heli.

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Heli!

Detta är väldigt svårt. Samtidigt som djuren verkligen bevisar att Du anlagt en lyckad trädgård, trivsam och väl värd att vistas i, ställer detta till stora problem för Dig. Det är nästan omöjligt att välja växter så att djuren försvinner. Olika djurarter gillar olika saker. Kaniner från samma familj kan föredra resp. rata helt olika delar av rabatterna. En gillar sallad, en annan rädisor, medan en tredje bara gillar broccoli.
Försök med ett medel på sprayburk som heter “Antignag”. Kanske måste Du hägna in delar av tomten.

Lycka till från Torbjörn

Ohyra på ligusterhäck under sommaren

 

Frågan är inskickad av Brita

Ohyra på ligusterhäck under sommaren. Bladen faller av och den slutar att växa. Djuren är svart vita och bruna, har ej sett dessa på någon annan växt. Men ser att många häckar är drabbade av samma “vissnesjuka”. Vad är det och hur kan jag förebygga nästa vår?? För det är andra året i rad och jag ser att det sprider sig till större delar av häcken.

 


Trädgårdsdoktorn svarar:
Bästa Brita!Din beskrivning av problemen får mig att tro att Du drabbats av ett kraftigt angrepp av Ligusterbladlöss. Bladen, i synnerhet på de nya skotten, rullar ihop sig vid angrepp och skadas svårt. Inga blad= ingen fotosyntes=ingen näring och, som Du själv beskriver det, delar av växten vissnar därför och dör. Just nu förbereder sig bladlössen för övervintring och honorna har lagt äggen inför nästa år. Riktigt långa och kalla vintrar brukar “rensa upp” i naturen, men de verkar bli alltmer ovanliga och därför övervintrar alltfler skadedjur utan större problem. Det finns emellertid många bra preparat mot bladlöss. De bästa verkar “systemiskt”, vilket innebär att giftet går in i växtens “system” och gör den giftig för angriparen (lusen) som därför dör. Kontakta gärna Länsstyrelsens Lantbruksenhet i Ditt län för att få information om vilka medel som är tillåtna och som rekommenderas. Därefter bör Du kontakta en trädgårdsfirma med tillstånd och kunskap att utföra besprutningsarbetet. De flesta effektiva medel får Du som lekman varken köpa eller hantera själv!Lycka till! önskar Torbjörn
Problem med getingar
Frågan är inskickad av Henric:

Hejsan Vi har ett problem hemma.

Vi har något fruktanvärt med getingar på och omkring våran altan (uteplats) Nu när vi fick en liten son så blir min sambo orolig då hon har
getingskräck.

Vad kan vi göra finns det några växter som man kan plantera och som inte getingar tycker om.

Alla förslag är välkomna.

Tacksam för svar.

Mvh  /  Henric

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Henric!

Jag gillar inte heller getingar!
Getingar tillhör gaddsteklarna. De samhällen som byggs är bara ettåriga, endast drottningen övervintrar och ses snart flyga omkring även hos Er i Sunne, stinn, stor och fet. Under sommaren kommer hon att föda upp många tusen nya getingar i sitt hus av cellulosa och så går livet vidare…..
Getingar är fullständigt ointresserade av blommor. De tillhör inte pollinerarna som bin och humlor, utan är faktiskt både allätare, rovdjur och asätare på samma gång. Det finns alltså ingen mirakelväxt som Ni plantera.
Du bör (förutom att jaga drottningar under våren…) försöka klura ut var getingarna kom ifrån, riva ner gamla bon (dom är helt tomma och ofarliga nu) och försöka hålla koll på intressanta byggplatser innan det är “för sent”. Skulle det bli jobbigt igen ska Du ringa till Anticimex.

God jaktlycka önskar jag Dig

Torbjörn

Problem med sköldlöss

 

Frågan är inskickad av Britta

Hej Torbjörn!

Vad går att göra för att verkligen bli av med sköldlöss?
De har förföljt mina växter sedan de först visade sig på ett litet lagerträd för några år sedan. Lagerträdet fick gå, men lössen hade tagit sig vidare och jag har prövat det mesta. De dyker upp på vilken växt som helst, orkide, apelsin, citron, nu har de krympt sig och övervintrar på en rosmarin i växthuset. En tid såg det ut som om giftpinnar nedstuckna i jorden skulle hålla dem undan, men inte ens det går längre.

Tacksam för ett råd Britta

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Britta!

Det är inte roligt att vara Doktor när man inte kan hjälpa. Min första och spontana tanke är att Du skall slänga växterna som har fått sköldlöss. De kemiska substanser som används och är verksamma får Du inte lov att handskas med. De alternativa metoder som litteraturen talar om är mekanisk bekämpning med pincett (vilket låter som ett hopplöst företag). Man kan även försöka sig på att använda såpa och T-sprit (löser upp lusens vätskeavstötande vaxsköld). Favorittillhåll är just den typer av växter som Du beskriver. Försök att isolera de icke angripna och bränn upp de andra.

Hälsningar från Torbjörn

Rådjur i trädgården

 

Frågan är inskickad av Nenne

Hej!

Har flera rådjur som äter min äpplen i trädgården och det får dom gärna, men det sägs att dom äter allt annat också. Vad kan jag ha i blomväg som dom inte tycker om?

Nenne

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Nenne!

Trevligt och vackert att ha rådjur som äter vinteräpplen i trädgården, det har jag också. Jag brukar se till att dom har mycket och gott att äta under vintern. Äpplen, vitkål och andra grönsaker eller frukt som kasserats. Det är en bra försäkring mot att dom annars skulle börja äta bark och unga skott från träden, eller gräva upp blomsterlökar. Kanske är det just blomsterlökarna som löper största risken att bli uppätna, speciellt nu när de börjar skicka upp friska späda blad och knoppar. Fortsätt att mata med annat, tills naturen runtomkring åter börjar ge friskt vårfoder! Vad är alternativet…att hägna in tomten och stänga ute naturen är väl inte så trevligt! Det är svårt att ge råd om växter som är “Rådjurssäkra”.

Råttor i trädgårdslandet
Frågan är inskickad av Lars-Erik

Hej!
Hur ska jag bli av med råttorna i trädgårdslandet?
Har lyckats få upp ett par stycken stora svarta rackare, som jag tror är vattenråttor. (Bor en 600-700 meter från  en sjö.)
Deras meny består av det mesta som t.ex. potatis, morötter, och de delar av jordgubbar, kål och äppleträd mm, som finns nere i jorden.
Har prövat en massa metoder.
Vad kan man göra?
 
 
Med Vänliga hälsningar – Lars-Erik



Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Lars-Erik!
 
Glädjande besked…Du har inga råttor på tomten. Det Du beskriver är mycket, mycket tydliga och typiska angrepp av vattensork (Arvicola terrestris). Den beter sig just såhär, föredrar just de växter, eller snarare rötter, Du talar om. Dessutom bor Du lagom nära vattnet. Vattensorken är inte helt lätt att tas med. Tala med någon i Järnaffären eller i en Byggbutik om problemet. Köp och prova att använda slagfällor som placeras i gångarnas mynningar, gillrade med lämpliga, läckra rotbitar. Det brukar fungera hyggligt. Du kan också rådfråga Anticimex, men jag tror att Dom säger ungefär som jag!
 
God jaktlycka önskas Du av Torbjörn 
Röda baggar
Frågan är inskickad av Olle:

Hej!

Framför vår tomt har kommunen en plantering med små buskar och de har täckt marken med bark.
Där finns jätte många röda baggar, liknar nyckelpigor fast utan prickar och är lite större.
På våren kryllar det av vitsvarta larver med en mycket stark lukt i vår gräsmatta.
De kommer från kommunens plantering in på vår tomt och kryper upp på husväggen där de sätter sig fast tills de har blivit röda baggar. Förra året högg vi ner buskarna helt men baggarna fanns kvar nu när det blivit varmare denna veckan. Vi har nog dödat flera hundra baggar för hand.
Finns de under barken? Hur skall vi göra för att få bort dessa baggar?

MVH
Olle

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Olle!

Kan inte ge Dig något exakt svar, men lutar åt att det här är frågan om någon art av skinnbaggar /stinkflyn.
Jag tycker definitivt att Du skall ta kontakt med Din kommun (Miljö och hälsoskyddsförvaltningen och/eller Parkförvaltningen förslagsvis). Med största sannolikhet kommer baggarna från täckbarken och jag tycker därför att det är kommunens ansvar att åtgärda Ditt tråkiga problem.
Dom blir kanske glada över Dina upplysningar!?

Hälsningar från Torbjörn

Rödmyror i trädgården
Frågan är inskickad av Ann-Britt:

Hur får man bort rödmyror från trädgården?
Hur utrotar man en rödmyrestak

MVH
Ann-Britt

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Ann-Britt!

Rödmyror bekämpas effektivt genom att boet först lokaliseras och därefter översköljs av kokande vatten med citronsyra eller diskmaskinsmedel i.
Jag är, i denna min handling, mer resultatinriktad än miljömässigt korrekt, men rödmyrbon brukar vara ganska små.
Det lär även finnas KRAV-märkta alternativ, som jag skrev om i ett svar till Helena förra veckan. Hon hade problem med svartmyror i sitt växthus. Risken finns att inte alla myror är “hemmavid” när syndafloden kommer och kanske är det en kombination av min metod och den KRAV-godkända, som ger den slutgiltiga lösningen på problemet.
Hoppas att återse Er båda på debattforum, när Ni är mogna att redovisa resultaten av Era härjningar!

Lycka till Ann-Britt önskar Torbjörn

Små svampar i blomkrukorna
Frågan är inskickad av Pia:

Hej!

Varför växer det små svampar i blomkrukorna inomhus? Är det farligt för växterna? Var kommer dom ifrån?

Vänliga hälsningar

Pia

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej!

Jorden Du planterat Dina krukväxter i har haft med sig svampmycel. Platsen Du valt, Din skötsel och vattning har sedan fått just Dina svampar att anse att detta är en bra plats att växa på. Vill Du bli av med svamparna bör Du byta till frisk jord och tvätta ur krukan. Troligen vattnar Du för mycket.

Lycka till från Torbjörn

Spindelfobi
Frågan är inskickad av Marie:

Jag o min familj är nyinflyttade i ett hus nära havet i Bunkeflostrand. Vi har brunlaserade höga staket runt om vår atriumträdgård. Dessutom är det mycket trädetaljer på själva huset. Vårt problem består av att det vimlar av spindlar. Det är ett stort problem dels p.g.a. att undertecknad har spindelfobi, men även p.g.a. att det är hopplöst att hålla huset något så när fritt från stora spindelnät (om man rensar på kvällen är de tillbaka igen på morgonen).

Min fråga är om det finns någon slags “huskur” med vilken man på ett miljövänligt sätt kan minska spindelmängden. Eller vet du något annat knep?!

Jag har hört att det är ett sundhetstecken för huset att det finns mycket spindlar – men det är en klen tröst när man har fobi.

Tack på förhand

Med vänlig hälsning
Marie

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Marie!

Jag beklagar verkligen Din situation och förstår att Du har det jobbigt. Tyvärr är jag inte rätt man att hjälpa Dig.
Helt klart har Ni många goda spindelmiljöer i Ert hus och dessutom är det säkert så att Du, med Din fobi, ser många fler spindlar än jag skulle ha sett. Du har helt enkelt “järnkoll” hela tiden och då ser man ju mycket!
Spindlarna är ett fall för Anticimex och under tiden tycker jag att Du skall kontakta en bra psykolog; fobier som Din kan behandlas med god framgång. Utomhus är det bra om Du sätter upp många fågelholkar, spindlar är favoritföda för småfåglar!

Lycka till Marie säger Torbjörn

Sugskador efter bladlöss
Frågan är inskickad av Ann-Britt:

Hej
Vi har två träd där bladen i juni angreps av små svarta insekter och det är förmodligen dessa som angriper bladen, så att de rullar ihop sig, är små och svarta. På äppelträdet blir det ingen frukt trots att det fanns kart på försommaren.
Det rör sig om ett Sävstaholm äppelträd och ett körsbärsträd. Även på intilliggande äppelträd så har vi fått mask i de ännu inte mogna äpplena.
Vi bor i Stöde, Medelpad.
Tacksam för råd hur vi skall undvika att få samma problem nästa sommar.

Hälsningar Ann-Britt

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Ann-Britt!

Angreppen på bladen är sannolikt sugskador efter bladlöss. Förutom att bladen blir missbildade kan även liknande sugskador på unga och inte ännu förvedade årsskott få skotten att vrida sig och uppvisa väldigt märkliga “skruvade” och deformerade former.
Det finns knappast några kemiska preparat för hemträdgårdsodlaren att tillgå. Ni kan spruta med såplösning vid upprepade tillfällen varje dag under flera dagar, det brukar faktiskt ha god effekt. Att duscha träden och bladens undersida med trädgårdsduschen under den kritiska perioden brukar också ge hyfsat resultat.  Beskärning av angripna partier och uppeldning av klippet kan jag också rekommendera.
Troligen är frukten även angripen av någon form av stekel och det är den som lägger ägg i karten. Äggen utvecklas senare till 10-12 mm långa gulvita larver i frukten. Kemiska preparat är som sagt en omöjlig väg för Er, men kontakta gärna Svenska Predator AB i Helsingborg
042-201130. De är experter på biologisk bekämpning av skadedjur och kan sannolikt hjälpa Er med fullgoda och betydligt trevligare alternativ än kemiska gifter.

Lycka till önskar Torbjörn

Svarta myror
Frågan är inskickad av Cecilia:

Hej!

Hur får man bort svarta myror som verkar bo överallt i hela rabatten och som har börjat vandra upp på altanen?

MVH Cecilia

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Cecilia!

Jag har svarat på ett flertal frågor om myror under våren. Nu kan Du använda min nya sökfunktion och läsa alla svaren på frågorna. Klicka på länken som finns till höger om mitt foto. Skriv ordet “myror” (med små bokstäver) så kommer Du vidare.

Lycka till från Torbjörn

Vad gör man åt mullvadarna i gräsmattan

 

Frågan är inskickad av Nenne

Hej!

Vad gör man åt mullvadarna i gräsmattan?

Nenne

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Nenne!

En klassisk och dessutom ganska trivsam metod, som många faktiskt lyckats med, är denna: Sitt stilla och tyst i en trädgårdsstol mitt i mullvadsområdet, tidigt på morgonen. Du skall ha en spade eller skyffel inom bekvämt räckhåll (och varför inte en kopp kaffe). Spana noga över ytan och när Du ser en ny mullvadshög växa fram, smyger Du stilla dit och skyfflar resolut iväg högen med spaden. Mullvaden (i regel är det bara en) är blind och hjälplös ovan jord och ligger nu på gräsmattan där den enkelt kan avlivas med ett spadslag. I järnaffären finns diverse typer av slagfällor för sork och mullvad, men om fällorna fungerar effektivt vet jag inte. Jag är skeptisk! Personligen har jag under mina år i Bussjö bara haft mullvad vid ett tillfälle. Samma vecka som den första mullvadshögen dök upp, levererade vår katt mullvaden avlivad och prydligt upplagd utanför köksdörren. Så var det problemet ur världen! Jag antar att katter använder en tillämpad variant av min klassiska metod, dock troligen utan spade! Skaffa katt är nog det bekvämaste och trevligaste rådet jag kan ge! Visste Du förövrigt att jorden från mullvadshögarna var gamla tiders planteringsjord. Både för sålådorna och för den årliga omplanteringen av krukväxterna (som det är dags att göra nu i februari).

Lycka till i vår!

Torbjörn

Växthus med mördarsniglar
Frågan är inskickad av Christer:

Hej!

Har fått ett växthus som står där finns gott om mördarsniglar.
Kan man göra rent med något när jag plockar ner det? Så att risken för att få med dem hem är minimal eller ska jag låta det vara kvar?
Det har stått tomt ett par år och i växthuset har vi inte sett några sniglar i år.

Tacksam för ett svar
Christer

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Christer… och grattis till ditt “fådda” växthus!

Oj… det känns som om jag har ett stort ansvar nu. Dessutom vet jag mycket väl vad angrepp av Spanska skogssniglar innebär, i år kom dom på bred front till vår backe här i Bussjö och vi plockar, plockar, plockar. Att dom på kort tid skulle kaläta en svensk trädgård betraktar jag emellertid idag, med större övertygelse än tidigare, som en överdrift, skröna och vandringshistoria. Jag hade tagit chansen Christer… det är inte varje dag man får ett växthus.
Rengör alla delar ordentligt i samband med nedmonteringen. Använd gärna högtryckstvätt. Vill Du vara riktigt säker så förvarar Du de rengjorda delarna torrt i “karantän” några veckor innan det åter är dags att montera huset. Speciellt noga skall Du vara med sockel och andra delar som haft direkt kontakt med jorden på den gamla platsen. Mot sniglar är handplockning i skymningen oerhört effektivt. Vår andra favoritmetod är öl i en tvåliters glasslåda av plast nedgrävd i marknivå. Ölfällorna lockar till sig många om ölet är nytt och gott och måste tömmas varje morgon. Järnsulfat i granulerad form experimenterar vi också med, men resultatet har vi ännu inte kunnat utvärdera. Men att plocka upp eller trampa ihjäl är fortfarande bästa metoden. Plockade sniglar dör snabbt
under kokande vatten eller kan eldas upp.

Lycka till önskar Torbjörn

Älgproblem
Frågan är inskickad av Dan:

Hej Torbjörn!

Vid vår stuga i Roslagen så har vi påhälsningar av älg som äter äpplen/kart. På vintern hälsar de också på och “beskär” träden efter eget huvud. Finns det något doftämne som älgarna skyr? Rådjur gillar ju exempelvis inte blodmjöl.

Tack På förhand

Danne

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Danne!

Gör som en av våra trogna frågeställare Carl-Fredrik utanför Halmstad. Han använder ett medel som heter “Anti-gnag”, det finns att köpa på sprayburk. Tydligen fungerar det bra mot viltet i hans trädgård, men verkan på älgar känner jag inte till. Ring annars till Skogsvårdsstyrelsen eller Domänverket och fråga dem vilka medel de använder mot älgar i nyplanterad skog. Berätta gärna om Du får något nytt hett tips!

Lycka till från Torbjörn

Beskärning och klippning

Beskära biggaråträd
Frågan är inskickad av Pär:

Hej,

Vi har ett biggaråträd som är lite för stort. Det börjar skugga in på grannens tomt och vi undrar när man ska beskära det och om det tål en ganska hård beskärning. Är det okej att såga av grova grenar?

Med vänliga hälsningar

Pär

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Pär!
Det är fel att försöka göra ett stort träd litet genom beskärning. Trädet kommer att reagera genom ökad skottbildning och blir risigt och fult.
Jag skulle ljuga om jag skrev att trädet inte tål behandlingen. Trädet kommer att överleva, men risken för angrepp av rötsvampar och andra sjukdomar ökar markant när Du sågar av stora grenar. Korta varsamt in de längsta grenarna och rensa ur allt gammalt, dött och dåligt. Nöj Er med detta i år och spara en del av ingreppen tills nästa år. Bästa beskärningsperioden är just nu.
Är trädet redan nu för stort, bör det tas bort och ersättas med någon växt som inte blir så stor. Inte krympas, stympas och förnedras.Tänk en stund tycker Torbjörn.
Beskära poppel utan skador
Frågan är inskickad av Richard:

Hej!

Jag bor i en HSB-förening där vi har 25 meter höga popplar en bit framför huset. Popplarna står på rad med ett mellanrum på 3-4 meter.
Vi som bor i huset vill av olika skäl i första hand beskära kraftigt alternativt gallra. Träden står på föreningens mark och enligt styrelsen får vi varken beskära eller gallra för kommunen, som motiverar det med att dom har rätt att besluta eftersom det förstör stadsbilden. Kommunen påstår nämligen att träden inte överlever beskärning, och för varje bortgallrat träd måste två nya planteras. Området sidan om hade popplar som var högre än åttavåningshusen. Alla dessa träd kapades på tidigt 80-tal och alla träden lever i allra högsta grad och är nog lika höga som på 80-talet.

Så min fråga? Kan man beskära poppel utan skador? och får man ta bort träd på egen tomt?

MVH /Richard

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Richard!

Stadsträdgårdsmästaren eller ansvarig parkchef i Din kommun vet mycket väl att popplar tål beskärning alldeles utmärkt. Det görs ofta och med stor framgång. Om popplarna har den storlek och höjd Du beskriver utgör träden en risk vid framtida stormar och efter stormskador hjälper inga beskärningsåtgärder. Popplar har väldigt spetsiga grenvinklar och hos sådana träd uppstår lätt fläkskador vid storm eller annan belastning. Träden borde ha beskurits tidigare och regelbundet, då hade inte åtgärderna behövt bli så drastiska som nu. Men som bekant brukar ju snålheten bedra visheten! En god och billig idé är att plantera unga popplar mellan de stora, direkt efter beskärningen. På så sätt garanterar man att en varsam växling kan ske när tiden är inne för det gamla gardet att fällas.
Huruvida det är tillåtet att fälla på “egen tomt” eller ej, är en juridisk fråga och den diskussionen får Du inte med mig i!

Glad midsommar önskar Torbjörn

Beskärning av avenbokshäck

 

 

Frågan är inskickad av Johan

Jag har en avenbokshäck som är två år och funderar på beskärning. Den har ännu inte nått full höjd. Skall man endast kantbeskära? Vilken tid på året rekommenderas i så fall för detta?

Med vänliga hälsningar

Johan

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Johan!

Viktig fråga! Avenbok tillhör den grupp som skall växa med genomgående stam när den byggs upp som häck. Den får aldrig toppas förrän den blivit en färdig häck och nått upp till den önskade höjden.
Avenbok räknas till de växter som vi ibland kallar för blödare; de startar savstigningen tidigt på vårvintern och bör därför inte beskäras senare än i november (andra blödare är Lönn, Björk, Valnöt, Vindruva). Detta behöver Du inte bekymra Dig om, eftersom häckklippning vanligtvis sker under sommaren. Två gånger är normalt, lämpligen i Juni och Augusti. Klipp bara sidorna tills häcken är tillräckligt hög för toppning.

Lycka till säger Torbjörn

Beskärning av Blåbärsbuskar
Frågan är inskickad av Staffan:

Hej!

Ska man beskära blåbärsbuskar och eventuellt hur?

Tacksam för råd!

Staffan

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Staffan!

De olika former av odlade blåbär som börjar bli allt vanligare i våra trädgårdar kräver inga speciella beskärningsåtgärder.
Det räcker oftast med vanlig undrehållsbeskärning, där allt som är dött och skadat, eller grenar som kanske växer inåt eller mot varandra tas bort. Det som skall bort klipps av helt vid marknivå eller kortas in över en knopp eller friskt skott med bra riktning. Grenar som växer nära marken och i skugga kan också tas bort. Bär och frukt behöver ju (liksom vi människor!) solljus för att kunna bli “fullgoda”!
Beskärningsarbete med blåbärsbuskar ägnar man sig lämpligen åt under vårvintern!

Lycka till önskar Torbjörn

Beskärning av cypress

 

Frågan är inskickad av Fredrik

Hej Torbjörn!

Vi har cypress träd som är planterade som en häck träden är ca 6 m höga. Nu är det så att snön har tagit hårt på dem i år, dvs att några av träden har brytits av på mitten. Går det att beskära cypresser? eller måste vi kapa dem helt och i sådanna fall kommer det upp nya skott då?

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej!

Försök finna en höjd som skulle kunna fungera. Den måste alltså ligga under den lägsta “brytpunkten. På denna nivå bör Du kapa samtliga cypresser i häcken. Försök såga av stammen/stammarna så att snittet kommer att döljas av en grenvåning med uppåtväxande grenar. Du kan inte kapa cypresser helt och få dem att “börja om från början”.

Hej från Torbjörn

Beskärning av ekträd
Frågan är inskickad av Jan:

Hej!
Är det lämpligt/möjligt att beskära/föryngra ett ekträd som har blivit för stort och växer lite snett? Det finns risk att trädet kanske blåser omkull. Kommer det att växa ut nya skott på gammal ved, som det gör på vissa andra trädslag?

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Jan!

Vanskligt projekt och svårt att besvara utan att se trädet. Jag kan bara svara rent principiellt:

Du kan avlägsna hela grenpartier i kronan för att på så sätt uppnå större jämnvikt och harmonisk form. När jag skriver grenpartier menar jag att Du bara har två alternativa metoder; grenen tas bort helt vid stammen ELLER grenen kortas in i en grenklyka där det finns en naturlig, men kortare fortsättning. Du får aldrig korta in en gren utan att denna naturliga fortsättning finns.
De nya skott Du talar om och som eventuellt slår ut från gammal ved är dåligt förankrade vid sin “modergren” och löper, när de blir större, stor risk att fläkas ur sitt svaga fäste och ramla ner till marken. Det är svårt och dessutom förenat med stora framtida risker, att bygga en ny krona (eller del därav) med hjälp av dessa skott..
Du får bedöma själv. Går det att utföra åtgärderna utan att ekens speciella karaktär och naturliga växtsätt går förlorat är det OK med ett försök. Bedömer Du däremot att eken kommer att se stympad och onaturlig ut efter ingreppet, råder jag Dig isället att fälla den och plantera ett annat träd på platsen. Respekt för trädens naturliga växtsätt och utseende är oerhört viktigt. Träd som lemlästats och fördärvats för att få plats eller passa in i våra trädgårdar, är alltför vanligt och väldigt tragiskt att skåda. Det finns lämpliga träd för alla miljöer.

Hälsningar från Torbjörn

Beskärning av fikon
Frågan är inskickad av Gunilla:

Hej!

Har ett fikonträd i mitt växthus. Det är planterat i en hink och
växer högt upp till taket. Min fråga är, kan den beskäras nu?

Hälsning Gunilla

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Gunilla!

Härligt med ett stort och frodigt fikon i växthuset, det är säkert många som avundas Dig lite! Visst kan Du beskära Ditt fikon nu under sommaren.
Fikonplantan sätter sina frukter på årsskotten så det gäller att, bland annat genom beskärning, främja tillväxten av bra och välriktade nya skott. Näring vid bevattningen är också viktig för god (i dubbel bemärkelse!) fruktsättning. Jag tycker att det låter lite snålt med en hink till en så stor planta. Fundera över att kanske skaffa ett lite större planteringskärl.

Lycka till önskar Torbjörn

Beskärning av fjärilsbuskar
Frågan är inskickad av Stefan

Hej!

Jag har nyligen tagit över en trädgård som har ett par stora sk. fjärilsbuskar. Då dessa skymmer en uteplats, skulle jag vilja beskära dessa i år för att sedan flytta dem nästa år. När är det bäst att beskära denna typ av växt?

Tacksam för hjälp.

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Stefan!

Grattis till Din nya trädgård och till Fjärilsbuskarna (Buddleja davidii) som egentligen heter Syrénbuddleja på svenska.
Det finns inte någon växt i trädgården som bjuder på så stor fjärilsunderhållning under blomningen som just Buddlejan,
den gör verkligen skäl för namnet. Beskärningstiden är NU och beskärningsmetoden är radikal. Putsa bort allt som är dött och därefter kortar Du in huvudgrenarna ca 30 cm över markytan. Såga eller klipp över knoppar med bra riktning.

Glad påsk önskar Torbjörn

Beskärning av gammalt kastanjeträd

 

Frågan är inskickad av Ermin

Hej!

Vi har precis flyttat till nytt hus och har aldrig haft en trädgård innan, vi har ett kastanjeträd (tror att det inte är vårdat på mycket länge) och nu undrar jag: Ska man beskära den på något speciellt sätt? Och när är det bra att göra det?

Tack på förhand

Mvh Ermin

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Ermin!

Det är inte alls säkert att Du måste beskära Ditt Kastanjeträd! Är det någonting i trädet som stör Dig?
Om Du skall göra någonting gäller följande:
1) Tag bort det som är dött och skadat.
2) Tag bort grenar som skaver mot varandra.
3) Tag bort grenar som är i vägen för Er som vistas i närheten av trädet.
I övrigt bör Du låta trädet utvecklas fritt. Just nu är det mycket lämpligt att beskära kastanj, men den allra bästa tiden infaller på hösten.

Lycka till från Torbjörn

Beskärning av gran

 

Frågan är inskickad av Marie

Hej!

Jag undrar om det är möjligt att beskära en gran på något snyggt sätt?
Granen i fråga är tätväxt, frisk och vacker men kommer snart att passera tremeters-strecket och ge allt för mycket skugga.

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Marie!

Svaret på Din fråga är Nej. Det går inte, på något vettigt sätt, att beskära eller korta ner en gran så att den blir vacker. Den kommer att se stympad, ful och mycket onaturlig ut. Någon, några eller alla av de grenar som efter ingreppet skulle hamna “överst”, skulle böja sig uppåt och försöka ta rollen som nya toppar. Granar fungerar på det sättet, dom vill bara uppåt! Jag avråder bestämt från hela operationen. Om Du inte kan ha kvar granen orörd (den ju lär fortsätta uppåt) tycker jag att Du ska ta bort den och plantera något annat på platsen. Om det är möjligt att dra upp granen med roten, kan Du efteråt glädja Dig åt en djupt bearbetad och mycket väl förberedd planteringsplats för en ny och lämpligare växt.

Lycka till från Torbjörn

Beskärning av gullregn
Frågan är inskickad av Stina:

Hej!

Hur skall jag beskära mitt gullregn för att det ej skall bli för stort och för att det skall blomma?

Tacksam för svar.

Stina

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Stina!
Jag reagerar en aning när Du säger att Du vill beskära en växt så att den inte blir så stor. Varje växande individ har sin egen karaktär och sin egen “normalstorlek”. Det blir fel och ställer nästan alltid till problem om man försöker förhindra en levande individ att få bli såsom den själva är ämnad att bli. Nåväl…den beskärning av Laburnum / Gullregn som brukar rekommenderas kallas för underhållsbeskärning. Man gallrar bort allt som är dött, skadat eller växer åt fel håll (kanske inåt i busken eller gren som konkurrerar och skaver mot en annan gren). Med jämna mellanrum kan man även avlägsna någon av de äldsta och grövsta grenarna i busken för att främja tillväxten av nya unga grenar. De snitt som Du gör skall placeras över en ny gren, skott eller knopp. All beskärning leder till ny skottbildning och hård beskärning leder till kraftig skottbildning. Regelbunden beskärning ger mindre antal snitt och mindre påfrestning/reaktion för växten. Underhållsbeskärningen skall därför genomföras varje år och sparsamt. De grova grenar som eventuellt måste bort tas bort vid basen. Den lämpligaste beskärningsperioden är under senvinter eller tidig vår. Var sparsam med kväve (N) så kommer Ditt Gullregn att börja blomma tidigare.Lycka till önskar Torbjörn
Beskärning av kastanjeträd när
Frågan är inskickad av Alexander:

Hej!

När ska man beskära ett kastanjeträd?

Med vänliga hälsningar

Alexander

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Alexander!
Just nu är den bästa tiden för all beskärning. Om det inte passar Dig nu, är vårvintern ett gott alternativ.
Var försiktig och visa trädet respekt vid Dina ingrepp. Kastanjer har sitt eget växtsätt och karaktär. Tag bara bort döda, skadade eller “åt fel håll växande” grenar. En gren som inte tas bort helt, kan bara kortas in i en grenvinkel; över en ny gren, skott eller knopp.Ta det lugnt manar Torbjörn
Beskärning av kiwiträd
Frågan är inskickad av Rolf:

Jag undrar hur man skall beskära ett kiwi träd ?
MVH
Rolf
Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Rolf!
 
Kiwi är inte något träd, det är en klätterväxt. För att få frukt behöver Du en honplanta och en hanplanta.
Kiwi är en blödare och måste beskäras under vintern och under högsommaren…aldrig på våren.
Odla Din Kiwi på spalje. Första året låter Du plantan växa upp, fäst den vid spaljen. På vintern klipper Du ner den över 4 knoppar och året därpå låter Du två skott växa ut åt sidorna. Under sommaren pincerar Du alla sidoskott från de två huvudgrenarna över tre blad och på vintern kortar Du huvudskotten till lagom längd och alla sidoskott över en knopp. Följande år skall frukten kunna börja komma!
 
Knepigt men kul tycker Torbjörn
Beskärning av lagerhäggsbuske
Frågan är inskickad av Karin

Har en storvuxen lagerhäggsbuske ( 2,5 m.)vilken är bästa tiden för beskärning och vilka grenar ska man ta?

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Karin!

Lagerhägg tål hård behandling och kan faktiskt föryngringsbeskäras genom nedskärning till ca 20 cm över marken. Som alla ständigt gröna växter drabbas den ofta av torkskador efter vintern och då kan detta vara en bra behandling. Villkoret är att åtgärderna utförs under vårvintern, aldrig under hösten.
Normalt beskär man emellertid lagerhägg lindrigare. Avlägsna äldre och felriktade grenar och skott till förmån för nyare och friskare. Tillväxtpunkterna ligger i bladvecken och Ditt snitt med sekatör eller såg måste läggas där det finns möjlighet för vidare tillväxt med lämplig riktning. Lämplig tid för beskärning är nu!

Hälsningar från Torbjörn

Beskärning av Mimosaträd
Frågan är inskickad av Rolf:

När och hur ska man beskära ett Mimosaträd? (i sydfrankrike)

Med vänliga hälsningar, Rolf

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Rolf!

Ursäkta dröjsmålet, jag har kollat, letat och frågat! Beträffande Mimosa /Acacia dealbata, finner jag inga andra beskärningsanvisningar än de vanliga. Håll kronan luftig och välventilerad, genom att ta bort det som är dött, skadat eller ev. angripet av röta. Håll dessutom kronan vacker genom att ta bort det som växer avvikande och åt fel håll. Om det är Du själv som är ägare till trädet i södra Frankrike, föreslår jag dessutom att Du talar med någon  lokalbefolkningen som också har Acacia dealbata. De är säkert de allra bäst lämpade att ge Dig goda tips och råd i ämnet!

Tack och hej från Torbjörn

Beskärning av poppel

 

Frågan är inskickad av Maria

Hej!

Jag har ett par träd som jag tror är popplar. De har knotiga kronor med långa skott åt alla håll.
Dessa ska väl klippas bort? I så fall vid vilken tid?
Jag bor i Skåne. Vad händer om man låter bli att klippa? Det är väldigt många pinnar….

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Maria!

På Din beskrivning av träden låter det som om dom har blivit hamlade (hårt nedskurna) regelbundet. Typiskt för de traditionella skånska pilarna, men ofta förekommande även hos Lind och Poppel. Hemma i Bussjö hamlar jag mina pilträd varje gång det är vinter-OS, årstiden är den rätta då (februari) och det tidsintervallet passar mig. På Hvilan hamlar vi Pil och Poppel varje år. Det beror på hur stor kronan skall tillåtas att bli. Klipper Du årligen kan Du dessutom göra hela jobbet med Din sekatör och slipper såga.
Har man börjat beskära ett träd på det här sättet måste man fortsätta. De nya skotten som kommer efter en hamling växer fort, är ganska sköra och dåligt “fastsatta” i trädet. Tillåter man “pinnarna” att växa till stora grenar blir trädkronan väldigt känslig för vind; bräcklig och därmed farlig. Jag tycker att Du skall fortsätta klippa Dina Popplar(?), Du bör absolut inte låta dem växa på egen hand alltför länge. Gillar Du inte jobbet ska Du ta bort och ersätta dem med andra träd!

Hej från Torbjörn

Beskärning av Spireahäck
Frågan är inskickad av Jonas

Hej!

Jag bor i Malmö och köpte och planterade en spireahäck i höstas. Hur ska den klippas första gångerna. Har hört lite olika. Ska den klippas innan eller efter blomning? Klippas hög eller lågt?

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Jonas!

Vet inte vilken typ av Spirea Du har planterat. Vanligast och därför mest sannolikt är Norsk Brudspirea (Spiraea x cinerea)  vitblommande
eller Rosenspirea (Spiraea bumalda ´Froebelii) som blommar i rött. Båda är bra som friväxande häckar. Brudspirean beskär Du (om den börjar bli tät och risig) tidigt på sommaren när blomningen är över. Rosenspirean behöver nästan ingen årlig beskärning alls.
Gamla bestånd av Spirea kan med fördel föryngras genom nedskärning 10-15 cm över marken. Sådana ingrepp görs alltid under tidiga vårmånader, men det dröjer ännu många år Jonas!
Du frågar om Du skall klippa högt eller lågt. Det som skall bort är äldre grenar och dom skall klippas vid marknivån. Friväxande häckar toppar man inte. Normalt blir Brudspirean 1,5 meter hög och Rosenspirean något lägre.

Glad Påsk önskar Torbjörn

Beskärning av syren

 

Frågan är inskickad av Anders

Hej!

Hur och när beskär man en syrenhäck?

Avsikten är att den ska bli tätare.

Anders

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Anders!

Först kan vi konstatera att just nu, i februari och mars, infaller en mycket bra period för beskärning av trädgårdens flesta buskar och träd.
Syren hör absolut hit.
Jag skulle behöva fler fakta för att kunna leda Dig rätt Anders. Är häcken nyplanterad eller gammal och i behov av renovering? Är häcken friväxande eller klippt? Generellt kan jag bara säga följande: För att “tända” nytillväxten av skott hos en äldre gles häck, skall Du gallra ur minst hälften av de grövsta grenarna och korta in sidoskott. Min egen syrenhäck är över 50 år gammal och den renoverade jag med ännu tuffare tag;
jag tog bort alla de grova grenarna vid marknivå men sparade alla unga friska skott för att säkra återväxten. Resultatet blev en enorm tillväxt och vintern därpå gallrade jag bort ca 50% av de nya skotten. Samma sommar började jag åter att klippa häcken hårt med häcksax i juni och augusti. Den nådde full höjd (ca 200 cm) redan något år senare och är nu tät och fin från mark till topp.
Är din syrenhäck nyplanterad måste Du klippa ganska tufft för att få den att växa tätt och jämnt. Det brukar vara lagom att klippa ner ca 1/3 av höjdtillväxten varje år under de första åren. Låt dig inte lockas av att hoppa över klippningen, då blir häcken snabbt gles vid basen.
Hos friväxande häckar är kraven på gallring ännu större. Skugga inne i häcken stoppar ny skottbildning. Det växer bara “ute i ljuset” och häcken blir gles. Beskär gärna den friväxande häcken genom att årligen ta bort 1/3 av grenarna (de äldsta). På så sätt släpper Du in ljus och luft i hela växten och får kontinuerlig tillväxt även vid markplan.

Lycka till säger Torbjörn

Beskärning av Syrenbuske
Frågan är inskickad av Sofia:

Hej!

Måste man beskära syrenbusken?
Och i så fall hur lång tid efter plantering ska man beskära första gången och hur.
Beskär man sedan varje år?
Och hur tar man skott?

Mvh
Sofia

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Sofia!

När Du planterat Dina syrener är det bra att klippa tillbaka huvudgrenarna så att 1/3 av höjden blir kvar. Klipp över en knopp eller ett skott som har bra riktning – utåt. Detta får syrenbusken att producera fler grenar och bli tätare och frodigare hela vägen nerifrån och upp. Åtgärderna följande år går ut på att varje vårvinter gallra ur ca 1/4 av de grövsta grenarna från basen. På så sätt håller Du hela tiden busken fräsch och i god tillväxt. Kanske behöver Du inte börja med dessa åtgärder redan nästa år, men om två eller tre år är det lämpligt. När man beskär strävar man alltid efter att ta bort grenar som har lite felaktig riktning, växer inåt i busken eller kanske ligger och skaver mot någon annan gren. Busken skall få ett öppet och luftigt utseende, då mår den bra.
Det är svårt att föröka syren med sticklingar, försök med avläggare istället. Böj ned grenar och sätt fast dem med en klyka eller sten mot marken, fyll på med lite jord och håll stället skuggigt och fuktigt. Efter någon tid bildas rötter och då kan grenen klippas av från moderplantan för att planteras ut på egen rot. Syrener är inte speciellt dyra att köpa, häckplantor är faktiskt riktigt billiga (men några år yngre än buskplantor).
Kanske är inköp, när allt kommer omkring, den mest ekonomiska metoden att utöka Ditt syrenbestånd.

Glad sommar önskar Torbjörn

Beskärning av thujahäck
Frågan är inskickad av Uno

Hej igen!

Tack för ett snabbt svar. Men hur var det med beskärningen av min tilltänkta thujahäck? Ska jag klippa något på sidorna för att öka på tätheten och när ska det göras eller ska den få sköta sig själv?
Läste i månadens tips: “Klipp aldrig vintergröna häckar och buskar förrän efter midsommar, bäst är att vänta till augusti” Hur stämmer nu detta, du rekomenderade Anna att klippa sin buxbomhäck nu. Är det skillnad på vintergrönt och vintergrönt, vad händer om jag beskär vid fel tidpunkt.

Hälsningar Uno

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej igen Uno!

Jag använder nästan aldrig ordet aldrig i beskärningssammanhang! Det händer sällan något dramatiskt om man skulle råka välja en sämre tidpunkt för sina “häckåtgärder”. Kraftigare beskärning, som i Annas fall, är bäst att utföra under vinter och vår. Motivet till detta är att all beskärning stimulerar ny skottbildning. De nya skott som framträder efter beskärning sent på hösten hinner inte bli vedartade och har därför dålig härdighet. Hela växten blir därför mycket frostkänslig. Vid vårbeskärning kan de nya skotten utvecklas och bli starka utan detta hot.
Du kan putsa sidorna på Din tujahäck försiktigt, det är inte alls nödvändigt det första året men helt OK. Toppen får Du inte röra förrän häcken nått full höjd; tuja växer med genomgående stam.
Putsning av en häck ger bara små sår/snittytor och kan utföras under större delen av året. Generellt är klippning två gånger per säsong (i juni och augusti) att rekommendera. Större åtgärder utförs alltså lämpligen under vårvintern!

Glad Påsk önskar Torbjörn

Beskärning av Vriesea
Frågan är inskickad av Berith:

Hej!

Jag har hört att man måste beskära wresia (kommer ej ihåg det svenska namnet) om man ska få växten att blomma, det är växten med de blåa hängande blommorna, hur gör jag då, köpte en förra våren och den övervintrade och har kommit igång nu och växa, jag bor i Stockholm.

Berith

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Berith!

Jag vet faktiskt inte riktigt vilken växt Du syftar på, men försöker mig på den troligaste och hoppas att jag träffar rätt!
Den skall emellertid inte utsättas för någon beskärning för att blomma.
Vriesea heter släkten på vetenskapligt språk och två av de vanligaste sorterna heter på svenska Papegojstjärt och Gul Vippvriesea. Släkten tillhör familjen Bromeliaceae (mera känd som ananasväxernas familj).
Under åren har allt fler arter från den här släkten börjat odlas som krukväxter och Din med blå hängande blommor vet jag inte det exakta namnet på just nu. Dom här växterna kallas epifyter och växer i naturligt i grenklykor, sprickor i trädens bark och andra liknande platser. De behöver lite men väldigt humusrik jord och har ett litet rotsystem. När blomman har utvecklats ur en bladrosett och blommat färdigt dör bladen, men då brukar nya sidoplantor redan sticka upp kring “moderplantan” och denna nya generation kan senare planteras om i nya krukor.
Under sommaren vill växten ha krukväxtnäring någon gång i månaden och regelbunden vattning. Jorden skall helst torka upp ordentligt mellan varje bevattningstillfälle. Under vinterhalvåret skall man inte ge någon gödning.
En vanlig och kul metod att få denna typ av växter att blomma, är att lägga en banan eller ett moget äpple intill krukan och innesluta allt under en plastpåse. Frukten utsöndrar etylengas, som påverkar Din Vriesea att gå i blom.

Glad midsommar önskar Torbjörn

Beskärning av äppelträd

 

Frågan är inskickad av Mikael

Hej!

Hur beskärs ett äppelträd (åkerö)?

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Mikael!

Endast Du vet hur gammalt trädet är, om det växer kraftigt, om det är regelbundet beskuret eller om det ger mycket frukt eller bara grönska…
Detta är faktorer jag undrar över och tittar efter när jag står inför ett träd som skall beskäras. Kan här bara ge Dig några generella råd.
Ta bort alla grenar som är skadade eller döda. Därefter tar Du bort alla som växer i kors med eller konkurrerar med andra grenar.
Ta bort grenar som växer “på fel håll” i kronan; inåt, starkt uppåt eller hänger neråt. Målet med Din beskärning är att alla delar av trädet skall få tillgång till solljus och frisk luft. Det är då frukterna blir goda, vackra och söta.
Försök också finna balansen mellan de grenar som har mycket blom/frukt knoppar och de grenar som har mycket blad (de unga grenarna) Ett äpple behöver hjälp av fotosyntesen i 30-40 blad för att bli riktigt sött och fint. Det vanligaste felet vid beskärning är just att alla årsskott (som ju har mycket bladmassa) konsekvent tas bort. Dessutom kommer dessa unga skott följande år börja producera frukt.
Mikael…en luftig och välbelyst krona med god balans mellan fruktved och bladved är vad Du skall uppnå. När Du klipper måste Du alltid klippa så att det finns en ny gren, skott eller knopp med lämplig riktning just där Du lägger Ditt snitt.
Lycka till från Torbjörn

Beskärning och skötsel av Ölandstok
Frågan är inskickad av Berra:

Hej och Hopp !

Har en häck bestående av Ölandstok. Den är väl ca 15 år gammal skulle jag tro. Har nu bott i min nya villa tre år. Under denna tid har jag endast rensat häcken från ogräs och dylikt. Den är ju väldigt fin när den blommar framåt sensommaren. men det tar ju sån ryslig tid innan den blir grön! I år var det väl i slutet av juni som den började bli riktigt grön.
En granne har sagt mig att jag bör såga ner den jättekort, det är det bästa.

Nu vill jag veta hur jag bäst ska bete mig.
Hur och när beskär/klipper jag ner den? Behöver man verkligen beskära den så kraftigt? Hur och med vad gödslar jag den? Som upplysning ska jag väl berätta att jag bor i Sundsvall.

Glad för tips jag kan få!

Berra

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Berra!

Tack för ett trevligt mail!
Ölandstok / Potentilla fruticosa tillhör de buskar som gott och väl klarar av den kraftigaste formen av beskärning, så kraftig att vi brukar kalla den för nedskärning. Klipp ner nästan (se nedan) allt till 5-10 cm höjd över jordytan. Jag säger inte att Du SKALL skära ner Din tokhäck Berra, men om Du vill går det väldigt bra och Du kommer att få en “ny” fräsch och frisk häck. Den “nya” häcken kommer inte att grönska tidigare än nu, detta har med växtzonen att göra och inte med åldern på grenarna.
Tidpunkten för såhär kraftiga beskärningsinsatser infaller alltid under vårvintern. Man bör aldrig utföra kraftiga beskärningar/nedskärningar under hösten. All beskärning stimulerar nytillväxt och de nya veka skotten som skulle börja växa upp innan vintern skulle lätt falla offer för vinterns minusgrader, något som lätt får katastrofala följder för hela växten. Hård beskärning hör vårvintern till.
Det är bra om Du vid beskärningen sparar några unga friska skott i varje planta; detta gynnar och garanterar en säker och snabb återväxt av nya friska skott och grenar.
Vill Du inte gå såhär radikalt tillväga kan Du redan nu, under sommar och tidig höst, istället gallra bort de kraftigaste och äldsta grenarna vid marknivå. Reducera på detta sätt omkring 50% av grenarna i häcken och behåll bara det som är ungt och fräscht. Även på detta sätt stimulerar Du tillväxten av nya skott. Gödsla aldrig efter beskärning om hösten. Det får vänta till vårbruket.
Jag brukar använda ett NPK preparat med sammansättningen 11-5-18 till det mesta i min trädgård. Det passar utmärkt även till Ölandstok.

Lycka till Berra önskar Torbjörn

Beskärningstips kaprifol och klematis

 

Frågan är inskickad av Isabell

Hej!

Har en kaprifol, planterad i fjol, den har redan slagit skott, den är 2 meter hög. Skall jag klippa ner den? Har även en klematis (3 meter hög och 2 år gammal). Skall den klippas ner nu?

Tacksam för svar!

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Isabell!

Man måste inte klippa och beskära bara för att det är vårvinter. Jag tycker att det låter som om Dina nyplanterade klängväxter skulle behöva växa i många år till innan det blir dags att beskära dem. OM, men bara om, Din Klematis är smal och tanig och skulle bli snyggare av ökad förgrening, då kan Du klippa över ett väl placerat knopp-par och på så sätt få växten att breda ut sig i sidled. Mars är en bra beskärningsmånad!

Hej från Torbjörn

Bästa tid att beskära Tujor
Frågan är inskickad av Carina:

Hej!

När är bästa tid att beskära Tujor?

Hoppas på svar!

Carina

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej!

Dina tujor kan Du beskära under större delen av året! Inte på vintern när det är minusgrader men vår, sommar och höst går alldeles utmärkt.

Lycka till önskar Torbjörn

Kapning av björk

 

Frågan är inskickad av Ronny

Hej!

Jag har några 15m(?) höga björkar som hindrar solen och jag vill gärna kapa dem 5m från toppen. Är det möjligt utan att träden dör?

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Ronny!

Det är möjligt att kapa träden och de kommer inte att dö (på flera år). Jag skulle ljuga om jag svarade annorlunda, men…
Björkarna kommer efter Dina åtgärder aldrig mer att se ut som björkar är ämnade att se ut.
De kommer att ge betraktaren ett stympat, fult och onaturligt intryck. Snittytorna efter Din såg blir stora, eftersom Du troligen kommer att såga av mittstammen och därmed omöjliga för trädet att valla över med sårvävnad (kallus). De öppna snittytorna kommer att bli inkörsport för angrepp av rötsvampar som efterhand tränger allt längre in i trädet.
Jag avråder bestämt från de åtgärder Du funderar över. Träd som av olika orsaker inte passar in i Din trädgård bör tas bort helt och ersättas med någon art som inte är lika högväxt. Det finns många vackra och trevliga alternativ. Stympning av träd är inget alternativ. Den fördröjer bara det oundvikliga; fällningen. I väntan på den får Du umgås med såväl fula som allt svagare träd. Våga fälla och plantera nytt Ronny!
Björk tillhör de träd som brukar kallas för blödare. De startar savstigningen väldigt tidigt på vintern och får absolut inte beskäras efter nyår. All beskärning sker under sommar och höst.

Hälsar Torbjörn

Klippa ner Björkspirea
Frågan är inskickad av Birgitta:

Hej

Har några Björkspirea som har blivit för stora och fula.
Kan man klippa mer dom ordentligt så bara ett par decimeter återstår och när i så fall?

Tack
Birgitta

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Birgitta!

Ja… Du kan föryngra Din björkspirea genom nedskärning. Klipp ner hela busken till 10-15 cm höjd över marknivå och spara (om möjligt) några unga friska skott i varje planta. Dessa unga skott är en garanti för återväxten som i och för sig inte brukar låta vänta på sig hos just spiraea.
Dessa kraftiga beskärningsåtgärder genomförs alltid under senvintern. Om Du protesterar och absolut vill vänta tills spiraean har blommat över är det OK för mig, men sen måste Du! All beskärning lockar till ny tillväxt och kraftig beskärning (som denna) lockar ofta fram kraftig tillväxt.  De mjuka örtartade nya skott som växer fram under hösten klarar inte av minusgraderna som kommer i november och den “nya” busken kan få kraftiga köldskador. Hård beskärning utförs under senvintern!
Vill Du i stället nöja Dig med att gallra buskarna och bara ta bort de grövsta och äldsta delarna går det alldeles utmärkt att utföra det arbetet just nu.

Lycka till önskar Torbjörn

Klippning av buxbomshäck
Frågan är inskickad av Linda:

Hej Torbjörn!

Min nya buxbomshäck har hunnit växa till 30-40 cm, som också ska bli den slutliga höjden om några år. Ska jag klippa ner plantorna nu (och hur mycket) i god tid före frosten eller vänta till våren? Jag bor i Stockholm.

Jag fick just tips om denna fantastiska sida som jag kommer att läsa regelbundet framöver.

Tack på förhand!
Linda

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Linda… och tack för Dina uppskattande, vänliga ord!
Klipp gärna Din buxbomshäck nu. Det krävs såväl hård som regelbunden beskärning under “uppväxtåren” för att få häcken tät och vacker.
Varje klippning medför ju ökad förgrening och det är just det vi vill ha. Klipp både sidor och höjd ganska hårt. Jag hade nästan halverat höjden om häcken vore min. Din fråga om salvia skall jag fundera vidare över. Jag måste få veta det vetenskapliga namnet för att kunna svara rätt och riktigt på Din fråga. Du borde ringa till plantskolan där Du köpte växten och fråga vad det korrekta namnet är. Jag är nyfiken!Hälsningar från Torbjörn
Klippning av Måbärshäck
Frågan är inskickad av Mats:

Hej,
Jag har en Måbärhäck och undrar vilken tid det är lämpligt att
klippa den och om man kan klippa den flera gånger per säsong.

Mats

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Mats!

Du kan vara glad för Din måbärshäck. Det är ett urmärkt val; tät, fin och tidigt grönskande. Den passar utmärkt som klippt häck. Själv klipper jag min måbärshäck vid midsommartid och därefter ännu en gång i slutet av augusti. Ibland behöver häckens form justeras genom större beskärningsinsatser, dessa utför Du lämpligast när häcken är avlövad, bästa tiden är sen vinter (februari/mars)

Lycka till önskar Torbjörn

Klippning av syrenhäck
Frågan är inskickad av Gunnar:

Hej!
När ska en syrenhäck klippas? Hur hårt kan man klippa den?
Förra året klippte jag den rätt hårt, men det blev knappast några
blommor alls i år.
Gunnar

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Gunnar!

Jag har själv ganska många löpmeter med klippta syrenhäckar och följande gäller:
Klippning två gånger varje sommar; vid midsommartid och under augusti/september. Kraftigare åtgärder; om häcken behöver föryngras, sänkas eller har blivit för tjock,
utför Du bäst när löven är borta. Senvintern är den bästa tiden för den typen av insatser. Syren bildar sina blomanlag under sensommaren och hösten, anlag till blommor som skall glädja oss följande vår. Regelbunden klippning ger därför inga eller väldigt få blommor. Den som vill ha blommande syren får anpassa klippningscyklerna till naturens regler och väljer i regel en friväxande häck som bara gallras under vårvintern. Gallringen innebär att man tar bort de äldsta grenarna och sparar yngre. Man brukar tala om att gallra bort 1/3 varje år som ett lämpligt riktmärke. Den friväxande häckar bibehåller då en ganska konstant storlek och håller sig frisk och fräsch med god tillväxt.
Så skött blommar syrenhäcken varje år!

Lycka till önskar Torbjörn

Lämplig tid att beskära Ölandstok
Frågan är inskickad av Johnny:

Hej. Jag undrar när det är lämpligast att beskära Ölandstoken.

Start each day in a happy way

Johnny Olsson

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Johnny Olsson!
 
Lämplig tid att beskära Ölandstok (Potentilla fruticosa) är under vårvintern, då tål den hård beskärning om det skulle krävas. Lättare beskärning kan Du även göra senare i sommar och under höstmånaderna.
 
Hälsar Torbjörn
Lämplig tid att klippa Magnolia

 

Frågan är inskickad av Lage

Hej!

Jag bor i ett villaområde i Staffanstorp. Vi har ett Magnoliaträd på tomten. Nu undrar vi när det är lämpligt att klippa det?

Vore tacksam om du kunde ge oss ett tips.

Med vänlig hälsning

Lage

 

 

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Lage!

Magnolia…ett härligt och vackert prydnadsträd. Du kan verkligen vara glad!

Här är det klart lämpligt med JAS-beskärning. Jag skrev en hel del om det för en tid sedan (klicka här för att läsa om JAS-beskärning) och för Magnolia passar det väldigt bra. Blomningen infaller ju tidigt, alldeles innan bladen kommer, så det är direkt olämpligt att beskära under vårvintern. Däremot är det bra att redan nu, när grenverket är “naket” ta en ordentlig titt på vad som eventuellt bör avlägsnas under sensommaren. Magnolia bör Du bara beskära sparsamt med de vanliga grundåtgärderna:

a) ta bort allt som är dött och allt som är skadat eller sjukt.
b) ta bort allt som konkurrerar med, eller skaver mot, någon annan gren.
c) ta bort grenar som växer på helt fel håll (riktning inåt i växten).

Skall en gren bort, tas den bort helt. Skall ett parti kortas in klipper eller sågar Du bara där det finns förutsättning för vidare tillväxt; där det finns en ny välriktad knopp eller gren.

Lycka till med Din Magnolia, Lage! //Torbjörn

Rätt tid att beskära cypresshäck
Frågan är inskickad av Kia:

Tjenixen!
Vi har en cypresshäck på ca 4m. Vi tänkte beskära och forma den lite. När på året är det bäst att kapa i träden och isåfall hur?

Tacksam för svar
Mvh

Kia

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Kia!

Nerkortning av häcken gör Du genom att såga av mittstammen/stammarna på en punkt där snittet kommer att döljas av uppåtväxande grenar.
Tänk Dig att varje grenvåning bildar formen av en tratt och mitt i tratten kommer stammen. Snittet skall läggas i botten av tratten och kommer då aldrig att synas.
Rätt beskärningstid är just nu (ännu några veckor) eller under sensommarmånaderna JAS.

Rätt tid att beskära äppelträd

 

Frågan är inskickad av Nenne

Hej!

När bör mina äppleträd beskäras?
Har nyss köpt hus och det ser ut som om träden ej blivit omhändertagna på minst
– ja många många år.
Dom är ganska vackra ändå men jag gissar att man behöver ta hand om dom.

Tack på förhand

Nenne

 

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Nenne!

Rätt tid för beskärning är just nu och några månader framåt. I april börjar det att bli sent. Beskärningen gör Du för att släppa in ljus och friska vindar i kronan. Då mår hela växten bra och ger godare och större frukter. Om inte träden är beskurna på många år skall Du ta det försiktigt, kanske ta bort en del i år och resten nästa år. För hårt beskurna träd reagerar med kraftig skottbildning. Börja med att ta bort allt som är dött och skadat och ta därefter bort allt som växer inåt, starkt uppåt eller hänger neråt i kronan. Klipp alltid så att det finns en välriktad frisk gren eller en knopp alldeles ovanför beskärningspunkten.

Blommor och lökar

Blombelysning

 

Frågan är inskickad av Lena

Hej!

I år hade jag tänkt att prova att förkultivera några sorters blommor.
Har hört att man kan använda lågenergilampor (lysrör) som extra ljus, stämmer det?
Om inte, vilken typ av ljus ska jag använda, och hur många timmar per dag behöver ljuset vara på?

Med vänlig hälsning Lena

 

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Lena!

Varför berättar Du inte vilka blommor Du valt…jag blir nyfiken!
Helt riktigt, en vanlig lysrörsarmatur räcker länge för hemmabruk. Det finns även ett antal andra speciallampor att fundera över, fråga i ditt Gardencenter eller i El-affären. Våra “sådder” behöver för det mesta tillskottsljus, ofta ganska mycket eftersom vi envisas med att börja så tidigt. Dagsljuset räcker inte till och värmen är ofta för hög i relation till mängden ljus. Resultatet blir yrvakna, taniga, smala och långa plantor som sträcker sig och letar efter ljuset! Placera lysrören en halv meter övanför bordet med sålådorna och låt det vara tänt 14-16 timmar varje dygn. Efterhand som solen stiger och vårljuset kommer tillbaka kan Du minska ner på “lamptimmarna”. En timer är en billig och bekväm hjälpreda!

Hej från Torbjörn

Blomlådor
Frågan är inskickad av Andreas:

Hej!
Vi ska sätta upp blomlådor som är ca 40×80 cm i området och vill plantera något som håller året om. Samtidigt vill vi ha någon kombination som ser bra ut på sommaren. Då det är ett stort område och vi ska placera ut 24 st lådor behöver vi växter som tål lite underhåll?
Har du något bra förslag?
Mvh Andreas

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Andreas!
 
Oj vilket jätteprojekt! Som vanligt vägrar jag att ge planteringsförslag; smaken är olika och alla uppskattar vi olika saker, former, färger och kombinationer.
Generellt kan emellertid följande sägas:
Det är roligt om det händer saker under säsongen. Vårblommande lökar som ersätts av vårblommande perenner som ersätts av höstblommande perenner och som lugn bakgrund till skådespelet gärna något täckande, icke blommande frodigt grönt, kanske vintergrönt. Mitt under högsommaren får man ofta komplettera anrättningen med annuella (ettåriga) sommarblommor. Högsommar är perennernas sämsta blomningstid.
Läs gärna Lena Drameus-Åbergs bok Sommarkrukor på ICA-förlaget. www.publ.ica.se/bok/  (klicka på länken för trädgårdsböcker och skrolla ner) där finner Du många tips och vägvisning att gå vidare med projektet.
 
Lycka till från Torbjörn
Brutet pionskott
Frågan är inskickad av Monica:

Hjälp!!!

Jag köpte i höstas en Pion. Jag har de senaste dagarna sett hur den börjat växa. Men så hände det som inte fick hända, skottet bröts av.
Vad händer nu? Finns det risk att plantan dör och inte kommer att växa nästa år heller?
Vad ska jag ta mig till?

Jag är i mycket stort behov av tröst just nu.

Månk

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Monica!Lugn, jag ska försöka trösta Dig! Det är ingen katastrof det som skett, säkert är redan ett eller flera nya skott på väg upp ur myllan i vårsolen. Var extra snäll mot Din Pion nu och se till att jorden kring den är lucker och fin, så skall Du se att allt blir bra igen!Hälsningar från Torbjörn
Clematis som vissnar i toppen
Frågan är inskickad av Ellen:

Hvad fejler min lyserøde clematis, som uden påviselig grund visner i toppen? Det ser ud til at brede sig til resten af planten. Den er vandet og der er skygge på roden. Hvad kan jeg gøre?

Med venlig hilsen Ellen Bayer.

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Ellen!

Jag tror tyvärr att Din Clematis har drabbats av vissnesjuka, det är en svampsjukdom som på på vetenskapligt språk heter Ascochyta clematidina. Försök med att plocka bort de delar av Din clematis som blivit angripna, dessutom bör Du se till att det inte är alltför fuktigt vid rothalsen. Om Du lägger sand eller grus kring plantan skapar Du en miljö som inte svampen trivs så gott i.

Lycka till önskar Torbjörn

Dra upp lökar för vissning
Frågan är inskickad av Carl:

Hej!

I mina rabatter har jag så pass mycket påskliljor och tulpaner att jag inte får plats med sommarblommor. Varje år har jag väntat med plantering, i väntan på att stjälkarna ska vissna ned, med  tanke på att kraften ska gå tillbaka till lökarna.

Min fråga är om jag kan dra upp lökarna med stjälkarna, placera dem i en spann el. dylikt för nedvissning?

Mvh
Carl

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Carl!

Jag har aldrig själv provat den metod Du funderar över, men jag är övertygad om att det kommer att fungera.

Hälsningar från Torbjörn

Falsk dillpion
Frågan är inskickad av Lotten:

Hej min mamma har länge letat efter en dillpion och vi har nu hittat en “falsk” dillpion som hon gärna vill ha. Problemet är att ägaren till trädgården tror att hennes pion skadas om man tar upp och delar på rötterna. Så jag undrar hur jag gör för att dra upp en pion från frö. Ska fröna torka efter skördandet? Ska de sås på vår eller direkt på hösten? Hur djupt ska fröna sås? Jag vore jättetacksam för råd, jag skulle vilja glädja mamma med en dillpion i överaskning. Vet du något ställe man kan köpa på om det är väldigt svårt att dra upp själv.

Tacksam för hjälp Lotten

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Lotten!Man sår inte pioner, de förökas vegetativt genom delning, just så som Du tänkte från början!
Delningen av plantorna sker lämpligast på hösten. Perenner kan faktiskt må bra av att delas med jämna mellanrum, så Din granne behöver absolut inte vara orolig.
Om Du blir tvungen att köpa en planta så bör det inte vara särskilt svårt att finna det Du söker i en välsorterad plantskola eller ett Gardencenter. Tyvärr vet jag inte var i landet Du befinner Dig, så jag kan inte leda Dig till något speciellt “köpställe”.Lycka till och hälsa mamma från Torbjörn
Fjärilsrestaurang
Frågan är inskickad av Janis

En lite udda fråga, kanske… 🙂

Fjärilar kan lockas till trädgården med lite äldre blommor som doftar. De nyare blommorna i trädgårdarna har ofta korsats så mycket att de inte passar fjärilarna.

Nu kommer våren och vi i familjen ville hitta dessa blomfrön och skapa denna “fjärilsrestaurang” som vi läste om i Vi i villa (hemsidan). Har ni någon susning om var man kunde få just dylika blommor? Visst finns det mycket vackert annat ni kan sälja, men jag söker just detta.

Med vänliga hälsningar,

Janis

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Janis!

Sympatiska tankar har Du!

Börja med att skaffa några exemplar av Syrenbuddleja (Buddleja davidii) hos Din plantskola. Du kommer att få se en stor fjärilsföreställning när de blommar. Syrenbuddlejan kallas ofta för Fjärilsbuske och den gör verkligen skäl för namnet. De flesta av de växter som nämns i artikeln är perenna (fleråriga) och många av dem är svåra eller omöjliga att föröka generativt (genom att så frö). De förökas vegetativt genom delning eller andra metoder. Inga av växterna som nämns är däremot speciellt ovanliga eller dyra och Du kan hitta de flesta som fina plantor hos en välsorterad plantskola. Visste jag bara var Du bodde kunde jag kanske tala om var Du kan vända Dig för att få bäst hjälp. Just nu är det mycket bra att plantera, både perenner och annat!

Lycka till med Dina spännande planer säger Torbjörn

Flyttad pion
Frågan är inskickad av Cecilia:

Hej!

Vi har en pion som sommaren 1999 blommade med stora mörkrosa blommor. På sensommaren/hösten 1999 flyttade vi den. Den har inte blommat nu på två år, kommer inte ens knoppar. Vad kan vara fel? Måste den ha sol hela dagen? Hur djupt ska den vara nergrävd?

Tack på förhand.
Cecilia

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Cecilia!
Detta är fullständigt naturligt. Pioner tycker väldigt illa om två saker; den första är att bli flyttad och den andra är att bli delad. Er pion är sur och vresig just nu och kommer nog att vara så även nästa sommar (pioner är ganska långsinta!) men sedan börjar den sannolikt att piggna till och börja blomma igen. Pioner vill ha kraftig jord och en ganska grund plantering. Dessutom tycker de mycket om sol men avskyr blåst… nästan lika mycket som flyttning och delning!Till tålamod manas Ni av Torbjörn
Kejsarkronor utan blommor
Frågan är inskickad av Ylva:
Jag har i en rabatt ett antal kejsarkronor som inte har blommat sen första året jag hade dem. De kommer snällt upp varje vår men det blir aldrig några blommor. De står i söderläge vid en vägg.
Kan jag göra något för att få dem att blomma?
Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Ylva!

Det kan finnas flera orsakter till Dina Kejsarkronors beteende. Jag skulle prova med att flytta dem till en skuggigare och lite fuktigare plats i trädgården samt att gödsla väldigt sparsamt. Liljor trivs inte alls i söderläge med full sol och gödning verkar ofta hämmande på just blomningen.

Lycka till från Torbjörn

Klematisbladstekel
Frågan är inskickad av Lena:

Hej!
Har för andra året i rad fått gröna larver (ca 2 cm) på min klematis.
Det börjar med att det blir bubbligt på stjälken. Sen kommer det ut små nästan vita larver, ca 5mm. Som sen äter upp alla blad på klematisen och blir större och gröna, äter ej andra växter runt omkring. Vad är detta för larver och kan man bli av med dem. Klematisen blommade heller inte i år.
Bor i norra Stockholm.

Tacksam för svar.
MVH Lena

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Lena!

Tyvärr har Din klematis drabbats av Klematisbladstekel. Du beskriver angreppet väldigt bra, nästan så som det beskrivs i facklitteraturen.
I år är det för sent, men under våren och försommaren för Du
motståndskampen genom att helt enkelt klippa bort de delar av växten som visar tecken på angrepp (det Du beskriver som bubblor). De larver som “hunnit ut” klämmer Du ihjäl och de angripna, avklippta delarna bränner Du upp. Försök även att spruta med någon form av Pyretrinhaltigt bekämpningsmedel.
Tala med Din plantskola om detta.

Lycka till önskar Torbjörn

Kroll-lilja i ett skuggigt hörn
Frågan är inskickad av Lena:

Hej Torbjörn!

Kan jag ha en vit krollilja i ett skuggigt hörn där det endast är sol ca. 3 tim. på förmiddagen?

MVH

Lena

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Lena!
Javisst kan Du ha kroll-liljor i Ditt hörn, det går alldeles utmärkt. Den blir glad för den lilla “soldosen” men trivs faktiskt allra bäst i skuggiga lägen. Själv har jag kroll-liljor, både röda och vita,  på såväl soligare som dunklare platser än Din och kan nog konstatera att “ju skuggigare plats desto vackrare liljor”!Lycka till från Torbjörn
Lökar och perenner
Frågan är inskickad av Malin:

Hej!

Har blivit med trädgård och har egentligen massor av frågor, men väljer denna:
Bor i Skellefteå (zon 5) och funderar på att prova höst – så perenna frön. När ska man göra detta här uppe? Kan jag göra detta redan nu eller bör jag vänta ett tag till, samtidigt som lökarna, kanske?
Följdfråga: När bör man sätta höstlökar häruppe?

Med vänliga hälsningar:

Malin Johansson

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Malin… och grattis till Din nya trädgård!

Lökarna (vi börjar från slutet) skall sättas i jorden när de är i vila och därför är detta en höstsyssla. Planteringen kan man ägna sig åt tills tjälen säger stopp. Men det är bra om man är ute i god tid eftersom lökarna då får chansen att etablera sig en smula och börja utveckla rötter redan innan vintern kommer. Kom ihåg att de flesta lökar vill täckas av ett dubbelt så tjockt jordlager som de själva är höga. 5 cm hög lök täcks av 10 cm lager jord. Kring lökarna skall jorden vara lucker och porös, så att rotutvecklingen inte stöter på problem.
Så till frösådd av perenner som är ett kul äventyr men otroligt svårt att ge Dig vägledning i. Vissa frön skall sås om hösten, vissa om vintern inomhus och andra åter om våren utomhus. Vissa frön gror till 100% redan efter några veckor, medan andra sorter kräver år i glömska och flera vintrars köld för att kunna aktivera sig.
Mitt råd till Dig är att kontakta (och gärna bli medlem hos) “Sällskapet Trädgårdsamatörerna” som är en sammanslutning av trädgårdsintresserade människor i hela norden. Här finns otroligt mycket kunskap samlad och dessutom vet jag att man har gett ut en skrift som heter “Några råd om hur man drar upp växter från frö”…och det låter väl som en bok för just Dig Malin!

Papegojblomma
Frågan är inskickad av Thomas:

Hej Torbjörn!

Jag har länge längtat efter en papegojblomma, och i år var det dags! Jag planterade sex frön och har nu berikats med en(!) liten planta. Jag sköter denna lilla bäbis med största omsorg och hoppas en gång få se den blomma! Därför söker jag nu med ljus och lykta efter tips och råd om hur att bäst hantera denna lilla skapelse! Klarar den att bo inomhus i bostaden året runt eller vill den kanske ut i sommarluften? (Har en sydbalkong i Dalarna) Och jag bävar inför kommande vinter… Hur svalt bör den stå? Då jag fyllt mina rum med mängder av krukväxter har jag emellertid en relativt hög luftfuktighet… Kort sagt; alla tips mottages med stor tacksamhet!

Vänliga hälsningar Thomas

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Thomas!

Kul…men Din “lilla skapelse” kommer snart att bli både stor och krävande. Det är varken någon lättodlad eller anspråkslös växt.
Papegojblomman /Strelitzia kräver mycket ljus, mycket vatten och mycket gödning för att må bra. Har ett stort och kraftigt rotsystem som vill ha stora krukor med väldränerad (grusblandad) blomjord (gärna med lite extra barkmull) att växa i.
Under vintermånaderna vill den vila sig i 12-14 grader utan gödning men med sparsam vattning, för att till våren åter börja kräva såväl värme, ljus som mat i rikt mått, inte allt på en gång dock…öka alla faktorerna succesivt!

Lycka till från Torbjörn

Problem med begoniasticklingar
Frågan är inskickad av Ann-Sofie:

Varför ser stammarna på begoniasticklingar ut som någon hade stoppat in ett sugrör och dragit ut saften, Vad är det som är fel? Detta händer ibland efter jag rotat sticklingarna och sätter dem i ny kruka och jord. Det är som det går ett streck i mitten av stammen oftast blir det inget av dessa skott. Har försökt och snittat igen men ej lyckas. Hur ska man gå tillväga när plantor kommer t.ex. ifrån ett land med hög värme. Ska man stoppa in dem i växthus, akvarium eller kan de klara direkt ombytet utan problem?

MVH Ann-Sofie

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Ann-Sofie!
Jag vet att Du har fått vänta länge och ber Dig ursäkta detta. Jag gör hela tiden så gott jag kan för att  snabbt besvara de frågor som kommer.
Stammarna på Dina begoniasticklingar ser ut som de gör eftersom de helt torkat ut. Vattnet lämnar cellerna och såväl blad som stamdelar “säckar ihop”. Så länge rötterna inte utvecklats eller bara utvecklats lite tar ju inte sticklingen upp något vatten och det gäller att hindra avdunstningen från stam och blad. Detta gör Du genom att trä en plastpåse över krukorna och sticka några små hål i plasten. På så sätt stannar vattnet kvar i och kring sticklingen och luftfuktigheten blir hög. Hålen i plasten garanterar att bladen får tillgång till luft, för det behövs också. Ett annat alternativ kan vara att täcka krukorna eller lådan med en glas- eller plastskiva. Din egen idé med ett gammalt tomt akvarium är också jättebra. Täcker Du akvariet med glas eller plast torkar krukorna med sticklingar inte ut, det lovar jag. Det är viktigt att täckskivan är ordentligt genomskinlig; ljus är lika viktigt som vatten och luft för att sticklingarna skall kunna utvecklas bra. Det är aldrig bra att ställa sticklingar mitt i solen… men ljus måste dom ha.
Du undrar över plantor från andra länder och deras skötsel… en jättefråga! Jag tycker att man skall skaffa en bra bok om krukväxter. ICA-förlaget har en som heter just “Krukväxter” och den är skriven av Lena Månsson. Läs och lär var de olika växterna lever naturligt och försök sedan ge liknande betingelser hemma. Några exempel:
Växter som naturligt lever i sydamerikas regnskogar vill ha det som “hemma”; skugga, värme och hög luftfuktighet. Detta är deras naturliga önskemål och sådana växter skall man alltså aldrig ställa i ett söder- eller västerfönster. Man kan däremot få dem att trivas i skuggan längre in i rummet där de bör duschas regelbundet och gärna stå på ett litet uppochnedvänt fat, placerat i ett större fat så att vattnet kan dunsta upp längst sidorna genom växten. Exempel på sådana växter är Adiantum, Monstera, Kalla och Moses stentavlor.
Växter som naturligt växer i varm miljö ofta i brännande sol kan man emellertid med fördel ställa i sina söderfönster; olika succulenter som Krassula, Aloe, Agave och naturligtvis kaktusarter. Alltså:
1) Tag reda på Dina plantors ursprungsländer.
2) Fundera över i vilka miljöer (ljus, värme, fukt och jordmån) de trivs bäst.
3) Försök, med denna kunskap, att finna bra platser och lämplig skötsel för Dina krukväxter.Lycka till önskar Torbjörn
Problem med pioner
Frågan är inskickad av Marietta:

Hej!

Vi har flera pioner på vår tomt. Två röda har bara blommat med 2-3 blommor de senaste åren. Plantorna är höga men vissa blad är missfärgade. Vad kan det vara för fel på dem? Finns det någonting att göra åt dem. Jag har hällt aska runt dem för jag trodde att problemen berodde på mögel.

Tacksam för svar

Marietta

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Marietta!

Eftersom jag inte med egna ögon kan se Dina pioner får jag lita till Din beskrivning och Dina pioner kan ha drabbats av Piongråmögel.
Tror inte på detta med aska… det kan nog skada mer än gagna. Som vid alla mögelfall är det allra viktigast att växterna inte står för tätt;
det måste kunna torka upp på platsen emellanåt, fuktiga platser får som bekant alltid mögelangrepp. Platsen skall, av samma skäl, vara solig och varm med väldränerad och väl luckrad jord. Tag bort angripna partier i växten så fort Du ser något och bränn upp dem.

Lycka till önskar Torbjörn

Svåra lupiner
Frågan är inskickad av Okänd:

Vad skall man göra för att få lupiner att växa i trädgården?
Har försökt med både plantor och frö, utan att få annat än små risiga plantor, som det aldrig blir något av.
Lupiner växer ju som ogräs längs vägarna. Varför då inte i min trädgård?

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Lupin-vän!

Vet faktiskt inte varför Du misslyckas. Det är svårt, mycket svårt att flytta lupiner. Dom säckar ihop direkt, men brukar repa sig, om inte förr så kommande sommar. Kanske har Du för torr och sandig jord, kanske har Du för skuggig växtplats?
Lupiner vill ha rejäl, näringsrik och humusrik jord på en solig plats i Din trädgård. Efter blomningen är det OK med torka, men innan dess bör växtplatsen få vatten med jämna mellanrum.

Glad midsommar önskar Torbjörn

Änglatrumpet som inte blommar
Frågan är inskickad av Annette:

Hej!

Varför blommar inte min änglatrumpet?
Den är nyinköpt för i år och har vuxit från ca 20 cm till 1 m, med många nya grenar, men har bara burit 6 blommor. Den får rejält med vatten och mycket näring.

Annette

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Annette!

Troligen ger Du näring med alltför hög kvävehalt (N). Kvävet ger god tillväxt av nya skott och många blad, men den våldsamma tillväxten sker alltid på bekostnad av en sparsammare blomning. Järn, Mangan och Kalium är också viktiga beståndsdelar i näringen om växten skall utvecklas bra och bli riktigt vacker. Nästa år går det säkert bättre!

Lycka till önskar Torbjörn

Änglatrumpet som tappar blad
Frågan är inskickad av Annica:
Jag har en vit änglatrumpet som har stått ljust och ca 8 grader i vinter. När jag tog in den och planterade om den så började den växa och det kom nya friska stora blad. Nu efter 1,5 månader tappar den alla stora blad och jag undrar varför?
Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Annica!

Det kan finnas flera orsaker till varför Din änglatrumpet tappar sina blad. Bladfall är ofta ett tecken på att växten haft det tufft, att systemet blivit utsatt för en chock. Kraftig och plötslig temperatursänkning/höjning eller kraftig förändring av ljusflödet är tänkbara orsaker. En annan är att Din planta fick glädjefnatt när den kom ut i värmen och började växa våldsamt med hjälp av inlagrad energi. Emellertid hade rötterna inte börjat fungera ordentligt efter omplanteringen och försörjningen av vatten med näring räckte inte till för den stora bladmassan. Det är viktigt att växterna får ta det lugnt när de vaknar på våren. Inte alltihop på en gång…vatten, mat, ny jord, värme, starkt ljus. Plantera om växten och vattna, men låt sen värmen, näringen och ljuset komma i långsam takt, lite i taget, så fungerar det säkert bättre. Hur vill Du själv vakna egentligen!

Undrar och hälsar Torbjörn

Buskar

Död Korallkornell
Frågan är inskickad av Eva:

Bor utanför Gävle. Vår häck av korallkornell verkar ha dött. Grenarna är alldeles grå. Vad kan det bero på och vad ska jag göra?

Eva

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Eva!

Det där var verkligen trist och jag undrar vad som kan ha hänt. Korallkornell / Cornus alba `Sibirica` hör till våra tacksammaste och “lättaste” trädgårdsväxter. Det är mycket svårt att besvara Din fråga utan att ha sett platsen och de döda växterna. Frågan Du bör ställa är vad som skett i närheten under den gångna vintern och våren (kanske även under hösten). Har någonting förändrats utanför eller innanför häcken. Kan någon ha använt besprutningsmedel eller andra kemikalier? Har grävning eller andra arbeten pågått intill häcken?
Fundera och berätta gärna om vad Du kommer fram till. Frågan är just nu och på distans omöjlig för mig att ge ett relevant svar på.

Hälsningar från Torbjörn

Fjäderkaraganer och Rosentry
Frågan är inskickad av Gunilla:

Hej!

Jag skulle vilja ha hjälp med min trädgård som skulle behöva föryngras. Vi har 3 fjäderkaraganer (tror jag) som bryts sönder mer och mer för varje vinter som går. Jag har försökt att binda upp dem som stöd på men det hjälper inte. Karaganerna har en tjockare stam nertill (ca 12 cm i diameter) ca 1,5 m hög och sedan kommer grenarna. Kan jag på något sätt beskära den för att stimulera tillväxten? Eller är enda sättet att gräva upp dem och plantera nya?. Vintern som gått har brutit sönder ett flertal grenar som jag efter bästa förmåga försökt ta bort på ett vettigt sätt.
Sedan har jag en gammal rosentry som står och “spretar”. De yttre grenarna blir så tunga när den grönskar att grenarna viker sig och ligger på gräsmattan vilket inte är vackert då busken verkar glest och misskött (vilket det väl i och för sig är…) Hur skall jag beskära den om det nu går? Jag vill inte ta i för häftigt då denna plantering ligger mot en vältrafikerad gata och skymmer insynen och i och för sig är väldigt välplanerad. (“Planteringen”) är anlagd för ca 25 år sedan)
Har försökt att läsa mig till i olika böcker hur jag skall bära mig åt men jag har hittills inte hittat någon bra bok. Tips?
Jag bor i Västerbottens Inland (zon 7) där det både är kallt på vintern med mycket snö och korta oftast svala somrar.

Tacksam för svar /Gunilla

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Gunilla!

Din Fjäderkaragan / Caragana arborescens `Lorbergii`kan Du mycket väl gallra ur rejält i kronan. Tag bort allt dött, skadat, åt fel håll växande, för tätt växande. Grenar som Du bedömer skall bort skall klippas eller sågas av helt. På de grenar som Du bedömer endast har behov av inkortning, lägger Du snitten över en ny mindre gren, skott eller knopp med bra riktning.
Sensommaren är den bästa tiden för Dina åtgärder, men en bra alternativtid är under mars/april.
Rosentry / Lonicera tatarica bekymrar tydligen flera av våra besökare just nu.
Gallra ur de grövsta grenarna och spara de grenar som Du bedömer har lämplig höjd och riktning. Busken kommer att stimuleras till ny skottbildning efter Din gallring och kommer säkert att bli både friskare och fräschare. Försök att beskära mer regelbundet i framtiden, så slipper Du dessa drastiska och jobbiga ingrepp. Jobbiga för såväl Dig som växterna faktiskt! Lämplig beskärningstid för Din rosentry är samma som för karaganen.
Lycka till önskar Torbjörn

Flytt av smultronschersmin

 

Frågan är inskickad av Erna:

Hej!

Min smultronschersmin har blivit för stor där den står nu och jag måste flytta den. Den är cirka fem år gammal.
Tål den att flyttas och vilken årstid är bäst? Ska man skära ner den i samband med flytten?

Tack på förhand!

Erna

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Erna!

Visst kan Du flytta Din smultronschersmin. Bästa tiden infaller så fort bladen har fallit från grenarna i höst. Försök att gräva loss busken så att Du får med en bra jordklump; 30cm radie från grenarna i marknivå är lämpligt, men så stor jordklump som möjligt är bra. Om jorden är fuktig håller den samman bättre. Transportera busken med klump till den nya platsen på skottkärra eller bär den i en säck. Plantera lika djupt som busken växte tidigare. Plantering under hösten är bra. Växten får gott om tid att “bo in sig” och rota sig på den nya växtplatsen, innan det är dags att börja jobba igen följande vår. Reducera gärna busken genom att ta bort 1/4 av grenarna (de grövsta). Detta kan Du passa på att göra i samband med flyttningen. Gödsla inte i samband med höstplanteringen, det får vänta tills våren kommer.

Lycka till önskas Du av Torbjörn

 

Forsythia som inte vill blomma
Frågan är inskickad av Marie-Louise:

 

Hej!

Vad ska vi göra med vår Forsythiabuske som ej vill blomma?
1994 köpte vi hus. En gammal forsythia fanns på tomten som blommade ordentligt första året. Den hade ej blivit beskuren på säkert tio år. Vi beskar den hårt efter blomningen 1995 men lämnade ca 1/3 av busken. Därefter har den blommat endast med någon/några blommor per år. Tilläggas bör att den fått gödning.
Vad ska vi göra?

Hälsningar från Marie-Louise

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Marie-Louise!

Det troliga svaret och lösningen på problemet, nämner Du själv i slutet på Din fråga till mig:
“tilläggas bör att den fått gödning”.  Om blommande buskar och träd regelbundet får gödning med kväveinnehåll (N) ägnar de sig hellre åt att växa än att blomma. Den vegetativa utvecklingen blir stark, men på bekostnad av den generativa. Vegetativ tillväxt är bladmassa och nya skott/grenar. Generativ tillväxt är blommor och frukt.
Minska ner rejält på gödningen och se dessutom till att Din Forsythia inte har det alltför skuggigt. Den trivs bäst i soliga eller halvskuggiga lägen.
Det som växer upp under fattiga förhållanden bjuder ofta på en rik och vacker blomning!

Lycka till från Torbjörn

Fuchsia och fiberduk
Frågan är inskickad av Anna-Karin:

Hej!

Jag har köpt en Fuxia (osäker på stavningen) och undrar om man måste sätta om den nu direkt eller kan man bara fylla på jord?

Om man köpt fiberduk och ska lägga över trädgårdslandet, ska man ha öppet nån gång eller får växterna tillräckligt med ljus även om fiberduken ligger på och när man ska vattna ska man ta bort fiberduken då?

Tacksam för svar!

Anna-Karin

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Anna-Karin!

Växten Du köpt är en Fuchsia (släkten heter så) och det finns många olika arter, hybrider och namnsorter i den släkten. På svenska kallas den ibland Kristi Blodsdroppe. Egentligen är det en vedartad och flerårig halvbuske, men hos oss används den ofta som ettårig sommarblomma.
Jag vet inte var i landet Du bor Anna-Karin men Du kan plantera ut Din Fuchsia så snart risken för nattfrost är borta. Den tycker om att stå i bra mulljord och vill gärna ha det lite fuktigt. Trivs bäst i halvskugga men klarar faktiskt såväl full sol som skugga bra. Här i Ystad har jag haft mina Fuchsior ute i några veckor redan. De har stått frostfritt i ett förråd med fönster hela vintern och planterades om i ny frisk jord i slutet av mars.
Efter ytterligare några veckor klippte jag av allt gammalt, visset och fult och flyttade därefter ut krukorna vid husväggen. Nu är det full fart på tillväxten och massor av knoppar. Du kan ha Dina Fuchior i planterade i rabatten eller i krukor, båda alternativen går lika bra.
Fiberduk är fult men jättebra tycker jag. Du behöver inte ta av den, men det är viktigt att den inte ligger och trycker på plantorna så att de inte kan växa och utvecklas som de ska. Man kan fixa med pinnar eller linor så att duken kommer upp en bit. Viktigt är det också att lägga jord eller stenar utmed kanterna på duken så att den inte fladdrar iväg. Fiberduken släpper igenom såväl vatten som solljus så att det räcker mer än väl.  Skadeinsekterna har svårt att komma in,  sen nattfrost, skyfall eller hagel drabbar inte växterna lika hårt. Dessutom är både luftfuktighet och temperatur högre under fiberduken än utanför och miljön blir väldigt gynnsam för växterna.
Fördelarna är många Anna-Karin! Enda nackdelen som jag ser det är ju att det är så fult med fiberdukstäckta köksträdgårdar, men det är ju mitt problem!

Lycka till önskar Torbjörn

Katter och Rosentry
Frågan är inskickad av Hanna:

Hej!

Vi är några som undrar varför katter tycker om Rosentry och vad den växten innehåller.

Tack på förhand!

Mvh Hanna m.fl.

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Hanna!

Jag har inte stött på denna undran förut och vet faktiskt inte vad jag ska svara! Min svarta katt leker just nu vilda lekar med lavendelblommorna och när den är trött sätter den sig att vila på spaljén inne i “kaprifolröran”.
Men såväl den katten, som vår andra katt och vår strävhåriga tax Salix är däremot fullständigt ointresserade av mina Rosentry.
Om vi har tur kanske någon av mina läsare vet ett bra svar och skickar det till oss.

Skön sommar från Torbjörn

Maiden's Blush som inte vill blomma

 

Frågan är inskickad av Anna:

Hej Torbjörn!
Jag har en buske, 2 år gammal, Maiden’s Blush som i år inte vill blomma. Knopparna – massor – har stannat i växten och kommer nu snart att falla av. Har tittat i “rosboken” och det verkar som om busken har fått rostrips för kronbladen är bruna men jag ser inga djur! Skall jag ta bort alla knoppar och hoppas att det kommer fler? Vad kan jag göra annars?

Tacksam om Du svarar!

Hälsningar Anna

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Anna!

Beklagar verkligen den uteblivna blomningen Anna. Kan inte ge Dig ett säkert svar på såhär vaga uppgifter, men tycker att Du skall göra som följer:
Klipp bort alla knopparna och reducera längden på de skott som burit knoppar. Snitten med sekatören skall Du lägga i ett bladveck med ett “femblad”. Om Du tittar noga på skotten i en rosbuske, ser Du att de översta bladen består av tre “delblad” och först några våningar ner kommer blad med fem (eller sju) småblad. Klipp alltså över ett väl utvecklat femlad, för i dessa bladveck sitter anlag för nya skott och knoppar. Så börjar vi alltså om från början och när de nya knopparna kommer tycker jag att Du kanske skall gallra bland dem så att inte alltför många konkurrerar mot varandra. Det Du klipper bort med Din sekatör skall Du bränna upp. I övrigt skall Du skämma bort Din Maiden´s med ren och välluckrad växtplats.

Försöka duger tycker Torbjörn och önskar Dig lycka till

 

Nya plantor från Måbär
Frågan är inskickad av Carina:

Hejsan!

Jag har måbär som häck. Kan man ta “skott” som kommer i maj-juni och bara plantera i ny jord. Eller hur gör man för att få nya plantor??

Mvh Carina

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Carina!

Du kan välja mellan flera olika metoder för att “tillverka” nya plantor av Ribes alpinum / måbär.

1) Örtartade sticklingar. De nya skott som kommer nu kan klippas av i 10 cm långa sticklingar och stickas i sandblandad jord. Täck med plast och se till att planteringsbädden inte torkar ut.
2) Vedartade sticklingar kan Du klippa i höst när löven har fallit (är Du otålig får Du blada av själv), då har ju årstillväxten mognat av och blivit “träig” / vedartad. Klipp 15 cm långa toppar och stick ner i sandblandad jord så att bara den översta knoppen blir synlig. Håll bädden fuktig (det brukar aldrig vara några problem under hösten) på skuggad plats.
3) Avläggare; böj ner grenar och fäst dom med en klyka vid marken och hölj över med bra matjord. Efter några veckor har rötter utvecklats under jordhögen och så småningom kan Du tryggt klippa loss grenen (Din nya planta) från moderplantan och plantera den på en ny plats.

Lycka till i Ditt förökningsarbete önskar Torbjörn

Paradisbuske utan blommor
Frågan är inskickad av Anette:

Hej!

Varför blommar inte min paradisbuske? När jag köpte den
sa dem att den trivs var som helst. Den står i halv skugga nu.

Vad gör jag?

Hälsningar Annette.

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Annette!

Jag skulle vilja veta när Du planterade Din Paradisbuske / Kolkwitzia amabilis. Den skall inte blomma ännu, först i juni och juli är den rätta tiden inne. Paradisbusken vill stå på en solig och lugn plats i trädgården för att blomma riktigt generöst. Var sparsam med vårgödning till Dina blommande buskar. Mycket kväve gör att växtens gröna delar (bladmassa och nya skott) växer bra, fort och mycket. Med blomningen kan det emellertid bli betydligt sämre resultat.
Släpp in mer solljus och vänta med gödning tills blomningen är över!

Tycker Torbjörn och önskar lycka till!

Paul scarlett climber utan blomning
Frågan är inskickad av Leif:

Hej!

Har en Paul scarlett climber, säkert jättevacker men har inte fått nöjet att se detta ännu.
Två grenar i varje buske skjuter i höjden medan resten kämpar på där nere, kan man beskära dessa? Så det blir fler som skjuter i höjden men då mister den väl blomförmågan i år.

När blommar dessa rosor i normala fall?

Med vänliga hälsningar

Leif

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Leif!

Din ros skulle ha börjat sin blomning för länge sedan. Jag blir misstänksam när Du talar om de kraftigt växande grenarna som skjuter iväg.
Det verkar som om Du planterat rosorna alltför grunt. Då börjar grundstammen (vildrosen som ädelsorten är okulerad på) att växa och tar över helt på ädelsortens bekostnad. De kraftigväxande grenarna måste klippas av vid basen och därefter skall jordnivån kring rosen höjas med 10 cm.

Lycka till önskar Torbjörn

Problem med Forsythia
Frågan är inskickad av Bengt

Hej Doktorn,
Vi klippte ner vår Forsythia för c.a 2 år sen. Den var då vild och spretig. Men den har inte växt nånting, nästan. Ska vi gräva upp den eller behöver den tid på sej att komma igång?

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Bengt!

På din beskrivning låter det som om Ni beskar alldeles för hårt och kanske även vid fel tidpunkt. Hård beskärning utför man inte på hösten utan alltid tidigt på våren. Då kan man gallra bort gamla grenar som blommar dåligt och ge luft och ljus åt de yngre.  Forsythia tål ganska hård beskärning. Vanligast är annars att beskära lindrigt men regelbundet varje försommar när blomningen är över.
Avvakta och låt Er buske vara kvar ännu en säsong, skäm bort den med god kompost och gödning och håll jorden lucker och fin.  Om det finns utrymme kan Ni plantera ytterligare en Forsythia vid sidan av den gamla.

Lycka till från Doktorn

Risig rosentrybuske

 

Frågan är inskickad av Anna-Karin:

Jag undrar vad man kan göra med en rosentrybuske som vid blomning är väldigt vacker men som resten av tiden ser hemskt risig ut?
Jag har gallrat ur den men något i grenarna gör att de ser dåliga ut, vad göra åt detta problem?

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Anna-Karin!

Rosentry / Lonicera tatarica har faktiskt ett ganska risigt och rangligt utseende under den “avlövade” delen av året. Den tillhör, utan blommor och blad, definitivt inte trädgårdens vackrare växter och används väl bäst planterad lite i bakgrunden, med andra buskar som täcker upp framför.
Det enda Du kan göra har Du redan gjort, gallrat. Klipp bort ca 1/3 av grenarna i busken varje år. Jag menar 1/3 av antalet grenar, INTE 1/3 av grenarnas höjd. Det är de grövsta/äldsta grenarna som skall bort och de skall klippas/sågas av vid marken. På så sätt garanterar Du ständig tillväxt av fräscha skott och grenar. Bra beskärningstid är under vårvintern.
Om Du bara är bekymrad över en ful buske tycker jag att den skall grävas upp och ersättas med något som ger Dig glädje och njutning!
Schersminer är aldrig fel…..men de skall dofta då!

Tycker Torbjörn

 

Skadad fuchsia
Frågan är inskickad av Ann:

Hej Torbjörn!

Jag upptäckte nyss skador på några av mina fuchsior men kan inte se några djur. Vad kan det vara och vad gör jag åt det?
Tack på förhand!
/Ann

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Ann!

Skadorna ser ut som sugskador efter insekt. Men Du hävdar att Du inte kan upptäcka några inkräktare så då får vi fundera vidare över andra tänkbara orsaker.
Skadorna kan ha uppkommit av att Du vattnat med kallt vatten och duschat över bladverket. Sådan behandling, liksom brännande sol (eller kall dusch kombinerad med stark sol) kan också ge skador med detta utseende. Plocka bort angripna blad, låt vattnet värma till sig i vattenkannan innan Du vattnar, ställ Din Fuchsia så att den ibland får njuta av svalkande skugga under de långa soliga sommardagarna.

Lycka till önskar Torbjörn

Sprida ut aska runt buskar
rågan är inskickad av Helena:

Jag har hört att man ska sprida ut aska runt buskar och även på gräsmattan. Vilken nytta kan askan göra?

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Helena!

Träaska är ett utmärkt oorganiskt gödningsämne (det organiska har ju brunnit upp…därav askan) som innehåller goda halter av Kalium (K)
Kalcium (Ca) och Fosfor (P). Dessa ämnen är viktiga för växternas blom- och fruktsättning, fotosyntesen, vinterhärdighet, förmåga att motstå sjukdomar…för att nu nämna några nyttiga effekter. Dessutom är Kalcium både PH-höjande och av godo för jordstrukturen.
Själv brukar jag strö träaska kring mina fruktträd för att öka på blom- och fruktsättning. Askan sägs även motverka uppkomsten av mjöldagg; väggarna i växtcellerna blir starkare av Kalium.
Du skall INTE använda träaska i potatislandet, för då gynnas potatisskorvens uppkomst och utbredning.

Lycka till från TorbjörnHej Helena!

Träaska är ett utmärkt oorganiskt gödningsämne (det organiska har ju brunnit upp…därav askan) som innehåller goda halter av Kalium (K)
Kalcium (Ca) och Fosfor (P). Dessa ämnen är viktiga för växternas blom- och fruktsättning, fotosyntesen, vinterhärdighet, förmåga att motstå sjukdomar…för att nu nämna några nyttiga effekter. Dessutom är Kalcium både PH-höjande och av godo för jordstrukturen.
Själv brukar jag strö träaska kring mina fruktträd för att öka på blom- och fruktsättning. Askan sägs även motverka uppkomsten av mjöldagg; väggarna i växtcellerna blir starkare av Kalium.
Du skall INTE använda träaska i potatislandet, för då gynnas potatisskorvens uppkomst och utbredning.

Lycka till från Torbjörn

Så gullregn
Frågan är inskickad av Erna:

Hej!

Skulle så gärna vilja ha ett Gullregn och sparade därför frön förra hösten som jag senare sådde i våras. Men jag lyckades inte få dem att gro. Är det något särskilt knep? Kanske vore det bättre att ta sticklingar? Hur tar man dem i så fall och när?

Tack för en trevlig sajt!

Erna

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Erna!

Försök igen! Vänta inte med sådden till våren. Så direkt på hösten och låt såbädden vara ifred. Det kan ta lång tid innan frön gror och dessutom är det riktigt bra (faktiskt nödvändigt) om de utsätts för en vinter med minusgrader under processen. Ställ sålådan på avskild och skuggad plats i trädgården och “glöm bort den”.

Lycka till önskar Torbjörn

Buskar Syren

Flytt av syrenbuskar
Frågan är inskickad av Ivan:

Hej!

Jag funderar på att flytta några syrenbuskar.
När kan det vara lämpligt, är det för sent nu eller? Jag bor i Dorotea som ligger i Västerbottens inland.
Hoppas på svar.

MVH
Ivan

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Ivan!

Alla flyttningsåtgärder med levande växter bör ske i avlövat tillstånd. Jag föreslår därför att Du väntar tills bladen har fallit i höst. Då gräver Du upp och flyttar Dina syrenbuskar till den nya positionen. Så får de hela hösten. vintern och våren på sig för att “komma till rätta och bo in sig”, innan det åter är dags att börja jobba! Växter är ju också levande individer!

Hälsningar från Torbjörn

Gammal vit syren
Frågan är inskickad av Fredrik:

Hej!

Har en gammal (säkert 10-15 år) vit syrén, där en av huvudgrenarna verkar heldöd och blomningen på de andra inte
speciellt ymnig. Ska man beskära eller såga ner och sätta nytt ?

MVH /Fredrik

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Fredrik!

En 10-15 år gammal syren är inte gammal, den har inte ens blivit medelålders!
Syren skall, liksom de flesta buskar, beskäras / gallras regelbundet för att tillväxten skall fortsätta jämnt inom hela växten. Huruvida huvudgrenen som Du talar om är död eller inte, ser Du om Du skrapar i barken med en kniv. Om Du finner ett grönt skikt under barken lever grenen. Finner Du bara brunt är den död och skall sågas av, där den sitter fästad vid stammen eller vid marken.
Din syren accepterar ganska hårda tag. Du kan gallra bort hälften av grenarna, de grövsta, nu i sommar, eller skära ner hela busken till 20-30 cm höjd. Då kommer utvecklingen av nya skott att ta ordentlig fart. Om Du inte vill göra beskärningen nu i sommar, måste Du vänta till vårvintern nästa år. Hård nedskärning får inte utföras under hösten, eftersom de nya skotten som bildas kanske inte hinner mogna av och bli vedartade innan frosten kommer.

Glad midsommar önskar Torbjörn

Ge tre syrener en ny växtplats
Frågan är inskickad av Martin:

Hej

Vi har tre stycken gamla syrener som är av en trädliknande typ, stammen är på den största åtminstone 20 cm i diameter. Vi skall nu bygga ut och syrenerna står i vägen. Det vore kul att behålla dem men hur gör man på bästa sätt och när? De är alla ca 3 m höga och verkar trivas bra.

MVH /Martin

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Martin!

Mycket sympatiskt tänker Du och visst är det möjligt att ge Dina tre syrener en ny växtplats!
Välj ut och förbered den nya platsen redan nu under sommaren. När bladen har trillat av syrenerna i höst kommer vi till det hårda arbetet att gräva upp dom. Kanske är Er tillbyggnad så omfattande att Ni kommer att anlita maskinhjälp till grävning/schakt. Om så är fallet kan arbetet utföras lättare. Syrenerna måste flyttas med så stor jordklump som möjligt och med en vass, rak spade gräver Du loss träden från marken.
Visst, Du kommer att hugga av många rötter, men rötter liksom grenar reagerar på “beskärning” genom att bilda nya rötter eller skott.
Ju större klump / rotsystem som kommer med vid flyttningen, desto bättre och större chans för snabb återhämtning. När syrenerna med klump grävts fria flyttas de snabbt till sina nya och redan förberedda platser. Där skämmer Du bort dom med vatten och ständigt välluckrad jordyta tills vintern kommer. Ge inte någon gödning eller kompost i samband med flyttningen, träden måste få förbli i vila. Nu har Dina syrener hela vinterhalvåret för att “bo in sig” och bilda rötter för ny makkkontakt, innan det åter är dags att börja jobba i april/maj. Viss beskärning / reducering av kronans volym kan bli nödvändig i samband med flytten. Rotsystemet och kronans storlek bör vara i ungefärlig jämnvikt. Inkortning av grenar gör Du alltid över nya grenar, skott eller knoppar.

Lycka till önskar Torbjörn

Skott från syrenbuske
Frågan är inskickad av Anna-Karin:

Jag undrar om man kan sätta ett skott från syrenbuske nu på våren eller ska man vänta till hösten?


Trädgårdsdoktorn svarar:
Hej Anna-Karin!Jag antar att Du menar ett rotskott från en buske. Jag tycker att Du skall vänta till hösten kommer och skottet liksom moderplantan har slutat säsongens arbete, tappat bladen och börjat gå till vila. Då infaller den bästa tiden för dylika operationer. Just nu är den känsligaste tiden…
växterna har så otroligt mycket att “stå i” under våren och försommaren; blad skall vecklas ut, blommor skall blomma och då behöver alla rötter vara väl förankrade och väl fungerande. Flyttning nu är inte alls bra!
Om Du trots allt måste!? Gräv då upp skottet med en rejäl jordklump och var noga med vattningen på den nya planteringsplatsen.Lycka till i höst önskar Torbjörn
Tvåfärgad syren
Frågan är inskickad av Maria:

Hej, hej!!

För några veckor sedan såg jag i en bilaga till Expressen att det fanns en två färgad syren, jag skulle vilja få tag på en sådan, men jag vet dock inte vad den heter eller var den finns.
Vet ni möjligen vad jag menar?

Hoppas på hjälp.

Maria

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Maria!

Visst kan det vara så med syrener. Troligen har man då ympat in en bit med några knoppar av en vit syren i en lila syren. Den vita har vuxit fast och börjar därefter utvecklats i den lila busken. Ympar gör man med äpplen, päron och många andra växter. Prata med en duktig och utbildad plantskolist så kan Du säkert få hjälp och tips!

Lycka till önskar Torbjörn

Ungersk syren som inte vill blomma
Frågan är inskickad av Mari:

Hej!

Tack för en jättebra sida.
Har en ungersk syren som nu är 4 år, den är väldigt frodig och grön men den vill tyvärr inte blomma, vad gör jag för fel?
Bor uppe i norrland så växt zonen är 6, kan det ha betydelse?
Den verkar trivas jättebra där den står stor och grann.

Vänliga hälsningar

Mari Johansson

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Mari!

Tror inte att problemet är zonen; Ungersk syrén / Syringa josikaea är härdig och stabil och klarar zon VI utan problem. Den vanligaste anledningen till att blomningen uteblir är att Du är för generös med gödning. Kvävet (N) gynnar den vegetativa tillväxten (blad och skott), men på bekostnad av den generativa (blommorna). Låt Din syrén få det lite magrare och torftigare på sin växtplats så kommer nog blommorna med tiden. Du skriver inte någonting om växtplatsen. Syrén vill stå soligt; det är också av betydelse för blomningen!

Lycka till från Torbjörn

Frukt och bär

Att ge bort björnbär
Frågan är inskickad av Ulrika:

Hej!

Jag har mycket björnbär (utan taggar) på min tomt och vill gärna ge bort lite plantor. När är det lämpligast och hur bär man sig åt för att de ska bära frukt snarast efter flytt?

Tack på förhand!

Ulrika

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Ulrika!

Det är trevligt att ge bort plantor…och trevligt att få. “Fådda blommor” (Kurt Olsson) är de bästa blommorna, för de har alltid någonting att berätta. Bästa flyttningstiden för plantor är när löven har fallit av på hösten. Då gräver Du upp dom och krukar in. Klipp ner grenar eller skott som burit bär; dom är ju förbrukade hos björnbär och andra släktingar med namnet Rubus. Friska unga årsskott kan få följa med i krukorna, för det är ju dessa som ska “bära bär” nästa år. Små plantor kan Du försöka flytta på redan nu…om Du tar med en rejäl jordklump och är noga med vattningen brukar det faktiskt gå bra att flytta småplantor mitt i sommaren. Någon eller några veckor kan de stå och sloka på den nya platsen och kanske fäller de en del blad, men efter ett tag brukar de återhämta sig.

Lycka till önskar Torbjörn

Fruktförvaring i jordkällare
Frågan är inskickad av Louise:

Jag arbetar på en förskola. Vi har fått en ny jordkällare där vi vill förvara vår frukt och särskilt äpplen. Jag skulle behöva förslag på bra sorter som är lämpliga för detta. Tack på förhand.

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Louise!

Jordkällare är bra, den kan Ni verkligen vara glada för. Först några generella regler. Mörker och jämn sval temperatur är viktigt, god ventilation likaså. Fruktlådorna bör inte placeras för tätt och frukten i lådorna får gärna läggas i lager med papper emellan. Äpplen med tunna skal (ofta våra tidigt mogna sorter) är inte lämpliga för lagring, ej heller äpplen som är stora. Några exempel på frukter som är bra att lagra är därför Cox Orange, Cox Pomona, Ingrid Marie, Cortland, Gloster och Kim. Men det finns många fler, prova Dig fram och våga försöka även med de svåra. Frukt som skall lagras bör plockas med omsorg. Stötta eller skadade äpplen kan inte lagras och röta hos en frukt smittar effektivt över till andra. Sortera frukten regelbundet och plocka bort det som är dåligt. Tänk också på vilka andra grönsaker och frukter som lagras i jordkällaren. De kan lätt ta smak av varandra och äpplen med lökarom är ju inte så aptitligt!

Vänliga hälsningar från Torbjörn

Gallra vindruveklasen
Frågan är inskickad av Okänd:

När ska man gallra vindruveklasen som växer i ett växhus och hur?

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej!

Tidpunkten för gallring är så snart som möjligt.
En bra metod som jag beskrivit tidigare, går ut på att spara var tionde klase och gallra bort resten. Använd en bra sekatör eller sax.

Lycka till önskar Torbjörn

Hösthallon
Frågan är inskickad av Zarah:

Föll hos trädgårdsmästarn ett par veckor sedan för en blå spann med hallonplantor – hösthallon, som sades kunna stå kvar i hinken och odlas så t.ex. på altanen. Det lär ha varit mycket “inne” förra året. Hjälp hur gör jag med dem? De verkar trivas bra, grönskar och får mycket vatten, men lite mer detaljer behöver jag nog veta!
T.ex. hur gör jag med hinken i höst? När och hur ska de gödslas?

Mycket tacksam för svar!

Zarah

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Zarah!

Det var ju bra att Du “föll” för den blå hinken; hösthallon är en härlig och relativt ny företeelse ibland våra bär.
Släktet Rubus, som innehåller hallon, björnbär, hjortron och många fler, är ju känt för att få sina bär på två år gamla skott.
Efter skörd skall man ta bort grenarna som burit bär och därefter välja ut ett lämpligt antal av årets nya skott, de som skall blomma och ge hallon året därpå. Så har det alltid fungerat och det gör det än i dag. Men hösthallonen bryter alltså en tradition. De “gör alltihop” under en säsong och bär så att säga bär på årets skott. Efter skörden kan man låta plantan vara ifred och under vårvintern skärs den helt ner, för att åter börja växa med friska skott under våren och få nya hallon i augusti och september.
Hösthallonen ger rikliga och goda skördar av stora fina hallon.
Ge gödning under våren och försommaren, lite men regelbundet. Senare på sommaren bör Du inte gödsla, gödning ger mycket blad men färre blommor/hallon. Efter skörd låter Du plantan vara. Om Du måste fortsätta att odla i hinken bör Du nog byta ut jorden emellanåt, gärna i samband med nedskärningen i mars.

Lycka till från Torbjörn

Kiwihane eller kiwihona
Frågan är inskickad av Lena:

 

Hej!

Jag köpte en hon- och en hanplanta av kiwi i september. Nu har den ena dött medan den återstående växer fint.
Hur ser man skillnad nu när jag måste köpa en ny?

Lena Nordlund

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Lena!

Trodde Du att jag gett upp…? Det gör jag aldrig, men det var inte lätt att hitta svaret och jag tvivlar på att Du kommer att bli nöjd.
Min kära kollega Maria här på Hvilan har jobbat i Kiwiodling på Nya Zeeland och lånade mig en fackbok i ämnet “Kiwifruit culture”. I den besvaras Din fråga såhär:
“The male flowers have a vestigal ovary surrounded by numerous stamens. The female flowers also have stamens but no viable pollen”
alltså:
“Hanplantorna har en outvecklad pistill (stift och fruktämne) omgiven av flertaliga ståndare (med pollen). Honplantorna har också ståndare men inget livskraftigt pollen”
Hur Du ser skillnaden i praktiken och med blotta ögat är väl en aning mer komplicerat kan jag tänka mig. Honorna har alltså pistiller men inget pollen, hanarna pollen men nästan ingen pistill. Båda har en uppsättningståndare kring blommans mitt. Båda könen har alltså blommor som för ögat i stort sett ser likadana ut. Du får nog köpa två plantor igen Lena, om Du nu inte vet vilken det var som dog. I plantskolorna heter den vanligaste hanplantan “Atlas” medan den vanligaste honplantan fått namnet “Hayward”.
Förlåt att jag dröjde med svaret.

Lycka till önskar Torbjörn

Mahoniabär
Frågan är inskickad av Gunilla:

Hej Torbjörn!

Är bären på Mahonia ätliga eller ej. Om de är det, har Du något bra recept på saft?

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Gunilla!

Visst är bären från Mahonia (Mahonia aquifolium) ätliga. På engelska kallas växten för Oregon-grape och den är staten Oregons “landskapsväxt” (kan man säga statsväxt!?). Själv har jag varken smakat eller sett något recept. För många år sedan hade jag en arbetskamrat från staten Oregon. Han berättade entusiastiskt om både saft, sylt och marmelad gjorda av bären. Jag antar att recept finns någonstans på Internet! Berätta gärna för oss när Du hittat något gott…

Lycka till från Torbjörn

Fruktträd

Alkal-tolerans, persikoträd och JAS-beskärning

 

Frågan är inskickad av Lena

Hej! Jag har några frågor.

1.
Vad innebär det att en växt är alkal-tolerant. Kan Ni ge några exempel på sådana växter?

2.
När är rätt tid att beskära Persikokoträd. Har fått flera olika bud. När man läser i beskärningsböcker blir man lätt förvirrad, för det är sällan två böcker har samma uppfattning. Och vad är det för skillnad på tidpunkten sen vinter och tidig vår?. Vad händer om jag klipper på fel tidpunkt?

3.
Så undrar jag över begreppet JAS-beskärning. Kan alla växter beskäras under tiden juli, augusti och september? Lövfällande och barrträd? Jag bor i Karlstadstrakten, zon III / IV.

Mycket tacksam för svar är Lena

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Bästa Lena…tack för tre intressanta frågor!

En jord med PH-värde 7 kallas för neutral, vid lägre lägre värde kallas jorden sur och vid högre värde alkalisk. Normal jord brukar ha PH-värde mellan 6 och 7 (den är alltså svagt sur).
En alkal-tolerant växt kräver egentligen motsatsen till surjordsväxterna (där Ljungfamiljen väl är den mest kända med Ljung, Rododendron, Azalea…)
Surjordsväxterna vill ha låga PH-värden och avskyr kalk. De växter Du undrar över kräver motsatsen; trivs med höga PH värden och älskar en miljö där jorden är kalkrik. Fundera något om miljöer med kalkrika jordar och vad som egentligen växer där. Här några få exempel:

Lövträd: Lönn. Avenbok, Fågelbär
Barrträd: En, Idegran, Svarttall
Buskar: Syrenbuddleja, Tibast, Ölandstok
Perenner: Stäppsalvia, Martorn, Pion

Persikoträdet tillhör stenfrukterna (släkten heter Prunus) och skall ha en mycket sparsam beskärningsinsats. Tag bara bort det som är dött, skadat eller växer alldeles på tok i kronan (inåt eller i kors med någon annan gren). Beskär Din Persika efter skörd under högsommaren eller tidigt på hösten.

Begrepp som sen vinter och tidig vår förvirrar. Klipp när den värsta vinterkylan är över, men innan det är dags för växternas dryga vårarbete med knoppsprickning, bladutveckling och blomning. Då vill de inte bli störda, de har det jobbigt nog ändå! Från mitten av februari till mitten av april brukar vara bra! Det händer inte någonting dramatiskt om Du klipper sparsamt vid fel tidpunkt, vilket osökt leder oss till Din tredje fråga!
Alla växter kan beskäras i JAS, som i detta sammanhang står för månaderna juli, augusti och september. Det är den tid på året då växterna mår allra bäst och är i riktigt god kondition. Det är full fart på fotosyntesen och massor med energiproduktion överallt i växten. Under denna period klarar växten bäst av att ta hand om “skador” efter sekatör och såg. Jämför med kirurgiska ingrepp på andra levande individer (människor och djur). Friskast och i bäst kondition läker snabbast!
Växter Du är extra rädd om; det gamla vårdträdet eller Persikan som egentligen bor lite för långt norrut, bör Du beskära vid denna tid. Då är Du säker på att de klarar sig.
JAS är inget exakt begrepp, vi bor ju i ett långt land med 7 odlingszoner! I Skåne kan man lugnt hävda att “JASON” är en fullständigt riskfri beskärningsperiod, medan “JAS” nog passar bättre i norra halvan av landet! De växter som vi brukar kalla för blödare (med extra tidig savstigning); Björk, Lönn, Valnöt, Avenbok, Vindruva, Kiwi måste beskäras under sommar eller höst!

Lycka till Lena önskar Torbjörn!

Apelsinträd från kärna
Frågan är inskickad av Jonas:

Hej Torbjörn!

Är det helt omöjligt att få ett apelsin träd från en kärna att bära frukt även om den har perfekta förhållanden i så fall hur stort ska trädet vara innan det kan bära frukt?

Med vänliga hälsningar

Jonas

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Jonas!

Nej det är inte alls omöjligt att få ett apelsinträd från en sådd kärna att bära frukt. Det är inte så lätt, men går om man har tålamod!
Det finns inga tidtabeller för när ett apelsinträd är “moget” och kan börja bära  frukt. Apelsinträd hör ju egentligen inte hemma hos oss, men man kan läsa om hur de egentligen vill ha det för att trivas bra och sedan försöka efterlikna den miljön på platsen där man placerat trädet. Jag tänker då på växtfaktorer som temperatur, ljus, näring och jord. Jag har sett ganska små “träd” med frukter, bara några år gamla och planterade i krukor!

Lycka till önskar Torbjörn

Apelsinträd
Frågan är inskickad av Thomas

Hej! 

Jag har sått apelsinstjärnor, för ett par år sedan, och planterat om dom ett par gånger. Nu så är dom ca 65 cm höga och ser ut som flaggstänger med blad på, så jag undrar hur jag ska klippa dom så att dom blir tätare, och om jag ska göra något alls. Jag har inte någon stor erfarenhet av blommor. Så jag skulle bli glad för svar.

Med vänliga hälsningar Thomas

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Thomas!

Kul att Du har lyckats med flera plantor; då kan Du experimentera lite. Ett skott växer i princip hur långt som helst. När skottet toppas (över en knopp eller i ett bladveck) stimuleras växten att börja bilda sidoskott (nya framtida grenar). Toppa några av dina apelsinplantor och se vad som händer.  Hoppas att varje planta blivit ompysslad med ny jord och bra kruka, för nu kommer våren med raska kliv!

Lycka till från Torbjörn

Exotiska fruktträd
Frågan är inskickad av Hege:

Hej Torbjörn!

Håper jeg får stille et spørsmål selv om jeg er norsk…

Vi har just fått opp et veksthus og har kjøpt et persikotre som jeg har lest her hos Trädgårdsdoktoren er selvpollinerende.

Kan du anbefale ett eller to andre selvpollinerende, litt eksotiske frukttrær vi kan plante i vårt veksthus.

Mange takk sier Hege fra Oslo

Trädgårdsdoktorn svarar:

Bäste Hege!

Trevligt att vi har besökare från Norge…välkommen!
Vi tycker absolut att Du skall ha en fikonplanta i Ditt växthus Hege. Dessutom kanske någon art av Citrus-släkten; apelsin eller citron är vårt förslag. Ett olivträd är också väldigt trevligt!

Lycka till önskar Torbjörn

Flytt av körsbärsträd
Frågan är inskickad av Anders:

Hej Torbjörn!

Jag har ett körsbärsträd som är 6-7 meter högt som står lite dumt till. Jag vill nu flytta detta till en annan plats på tomten. Kommer trädet att klara flytten? Skall jag beskära något i samband med flytten ?
Hur mycket rotsystem måste tas med ?

Med vänliga hälsningar
Anders

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Anders!
Ett träd som är 6-7 meter högt flyttar man inte i en handvändning, fel hanterat kommer trädet att dö.   Även vid flyttning med hjälp av adekvat utrustning och utbildad personal är riskerna mycket stora för ett träd som inte blivit flyttat förut. På Dina tre frågor är mina svar som följer:1) Troligen inte
2) Beskärning (reducering av kronans volym) utföres ofta i samband med flyttning. Eftersom rotsystemet blir beskuret måste även kronan minskas. Körsbärsträdens utseende brukar inte vinna på beskärning…snarare tvärtom.
3) Så mycket som möjligt. Så stor koncentrerad klump av jord med rötter som möjligt.Kontakta en trädgårdsanläggningsfirma eller en plantskola för råd. De kan leda Dig vidare till rätt personer med rätt utrustning, om Du envisas med att försöka genomföra projektet. Ta alltid prisuppgift.Tänk en stund till tycker Torbjörn
Frostskadat körsbärsträd
Frågan är inskickad av Regina:

 

Hej!

Har ett körsbärsträd ca 6-8 år gammalt, det har blivit ett långt hål i stammen ca 3-4 dm högt med svart innehåll. Trädet har nu blad och blommor. Vad har hänt med trädet?

Tacksam för svar

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Regina!

Troligen har Ditt körsbärsträd blivit frostskadat. Det är ganska vanligt och inträffar ofta under februari och mars när skillnaden mellan dags- och nattemperaturen är som störst. På dagen värmande vårsol men på natten många bitande minusgrader; då kan barken på stam och grenar få frostsprickor.
Pensla inte på några medikamenter och sårsalvor, trädet vet själv bäst att ta hand om sina skador. Växter har egna fantastiska försvarssystem som aktiveras när de blir skadade.

Hej från Torbjörn

Frostskador på biggaråträd
Frågan är inskickad av Katarina:

Hej!

Vi satte i höstas ett biggaråträd. Nu ser det ut som om knopparna har frusit bort. Kommer trädet att dö, eller går det att rädda? (Det är liv i kvistarna ser man när man skrapar lite på kvistarna)

Katarina

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Katarina!

Du gör alldeles rätt! Finner man, när man skrapar, ett grönt skikt under ytterbarken finns det hopp om att växten lever.
Jag är övertygad om att knopparna fått tork- eller frostskador och att nya redan är på gång.
Tålamod är en god trädgårdsegenskap!

Tycker Torbjörn

Fruktträdstips
Frågan är inskickad av Lena:

Hej! Har några frågor till dig.

Har tänkt köpa nya fruktträd i år, både kärnfrukt och stenfrukt. Ska de beskäras vid planteringen och i så fall hur mycket. Gäller det plantering under hela säsongen.

Bör jag ta bort träd som är angripna av fruktträdskräfta innan jag planterar de nya träden.

Kan du ge förslag på sorter som är motståndskraftiga mot kräfta, bor i zon 4-5.

Vänliga hälsningar Lena.

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Lena!

 

Svar 1

Jag beskär aldrig vid planteringen utan väntar ett eller två år. Bladen och kronans grenar är väldigt viktiga för rötternas och stammens tillväxt så att trädet blir starkt och väl förankrat vid jorden. När trädet väl kommit till ro och växt fast tycker jag att man kan börja beskära.

 

Svar 2

Tag bort svårt angripna träd och rensa ut rejält i de andra. Se till att marken är väldränerad och lätt torkar upp på ytan. Tag det lugnt med gödningen så att inte träden blir för täta och “svårventilerade”. Tillgång till luft och ljus, samt att träden är fria från sår och skador är viktigt för att de skall kunna motstå sporerna som flyger runt med vinden och infekterar.

 

Svar 3

NÅGRA sorter som Du kan odla upp till zon V och som anses vara motståndskraftiga mot sjukdomar, DET FINNS FLER! Jag börjar med de som mognar tidigt och fortsätter “framåt genom höstmånaderna” OK!

Gyllenkroks Astrakan, Silva, Säfstaholm, Wealthy, Antonovka, ( Åkerö i skyddade lägen i zon IV)

Var noga med att kontrollera vilken grundstam sorten är förädlad på. Den måste ju också vara härdig i zon V. Det förekommer mycket “skum” import av fruktträd som sägs vara både svenska och otroligt härdiga!

 

Lycka till önskar Torbjörn

Frågor om Päron Carola

 

Frågan är inskickad av Camilla:

Hej Torbjörn!

Förra hösten planterade vi ett päronträd av sorten Carola. Hur lång tid tar det innan det blir någon frukt, kan det ta flera år?
Jag har hört att man måste plantera ytterligare träd för att det ska befruktas, stämmer det, och i så fall vad för sort ska jag plantera?

Tack på förhand!

Camilla

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Camilla!
Du gjorde ett utmärkt päronval när Du bestämde Dig för sorten Carola. Det är ett mycket gott, friskt och bra päron som är resultatet av en korsning mellan sorterna Johantorp och Doyenné du Comice. Det kan förvisso dröja några år innan trädet börjar bära frukt, mitt eget började tredje året efter plantering, men sedan får Du fina skördar varje år. Carola befruktas bland av pollen från sorterna Clara Frijs, Esperens herre, Conferense och Herzogin Elsa och några till. Om Din trädgård ligger i ett något sånär tättbebyggt område med många trädgårdar, brukar pollineringen sällan vara något problem. Men bor Du ensligt ute på landet bör Du nog skaffa ett träd till.Ha tålamod och lycka till önskar Torbjörn

 

Information om äppelträd
Frågan är inskickad av Andrea:

Hej Torbjörn,
Jag har sökt efter information på nätet om de två äppelträden jag har i trädgården, men kunde inte hitta något. Då dök din adress upp och jag hoppas, att du kan hjälpa mig vidare.

Jag har som sagt två pelaräppelträd i trädgården och söker efter information om dessa två sorter. Kunde du möjligen ge mig några tips hur jag kommer vidare med mitt sökande?!

Äppelträden heter Bolero och Flamenco.

M V H Andrea Oscarsson

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Andrea!
Kul fråga. Det är ännu inte så vanligt med Pelarträd, trots att de förutspåddes en lysande framtid när de kom i mitten av 80-talet.
Som namnet beskriver växer trädet pelarlikt och smalt med en genomgående stam och skall alltså inte bilda krona som “normala” fruktträd.
Avsikten var att introducera ett “träd” som passar på balkongen eller i den lilla trädgården. Fruktveden/sporrarna skall vara jämnt fördelade utmed stammen och beskärningen går ut på att gallra bland fruktveden och kanske reglera höjden på stammen.
Mycket av arbetet med att få fram bra och lämpliga korsningar för pelarträd ägde rum  på Balsgård utanför Kristianstad (ingår i Sveriges Lantbruksuniversitet SLU). Prova att ringa till dom på telefon 044-75500.
Där finns säkert all den kunskap Du önskar finna!Lycka till önskar Torbjörn
Krussjuka på persikoträd
Frågan är inskickad av Staffan:

 

Hej!
Satte för ca. en månad sedan ett persikoträd, ca 1m högt, vid en solig sydvästvägg.
Nu skrumpnar bladen ihop, krusar sig. Vad göra?

Bästa hälsningar
Staffan

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Staffan!

Med största sannolikhet har Ditt träd drabbats av en, för persikoträd, väldigt typisk svampsjukdom som heter Krussjuka / Taphrina Deformans.
Förtjockade, krusiga och buckliga blad i både gult, rött och grönt. Senare får de angripna blad en grå beläggning och trillar av.
Försök att konsekvent och ihärdigt plocka av och bränna alla angripna blad. Gödsla och vattna regelbundet och försök på bästa sätt att göra livet gott för trädet på en ren och välluckrad planteringsplats så kanske det reder sig. Det kommer nya blad efterhand som de sjuka trillar av.

Lycka till Staffan önskar Torbjörn

Körsbärsträd
Frågan är inskickad av Michael och Maria:

Hej
Jag undrar om det är möjligt att beskära ett förväxt körsbärsträd som aldrig är beskuret. Trädet i fråga är ca 15-20 år och ca 7-8m högt. Jag skulle vilja minska ner trädet både höjdleds och i omfång.

MVH
Michael

Hej!
Vi har klarbär- och bigaråträd som är väldigt gamla och därför blivit väldigt höga.
Det är inte alla år vi får bär men som förra året då träden dignade är det ju så svårt att få tag i bären.
Kan man beskära så hårt att träden blir lägre. Klarbärsträden har väldigt många torra grenar och kvistar och tidigt på sommaren blir varje år en stor del av bladen gula och faller av.

Vad beror det på?

Mvh
Maria

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Michael och Maria!

Det låter förvisso som ett vanskligt projekt. Det är alltid svårt att börja beskära redan vuxna (men i detta fall ganska ungt) träd.
Körsbär och plommon bör få utvecklas fritt för att må bra och den enda beskärning man brukar utsätta dom för är underhållsbeskärning. Den innebär att man regelbundet avlägsnar det som är dött, skadat eller växer på fel håll (inåt i kronans mörker eller i kors med andra grenar).
Att börja beskära ett vuxet träd innebär alltid stora stora påfrestningar och risker… för trädet. Trädet måste offra mycket energi på att ta hand om “skadorna” efter sågen. Snittytorna skall ju både impregneras mot röta och sedan vallas över med ny vävnad. Trädet klarar detta själv, men stora snittytor är alltid jobbigare och mer energikrävande än små.
OM… Du skall börja skära i trädet måste Du se till att det vid varje snitt finns en ny naturlig fortsättning; ny gren, skott eller knopp. Man får aldrig skära av en gren om inte denna “fortsättning” finns. Finns den inte kan inte grenen kortas in utan måste få vara kvar eller tas bort vid basen.
OM… Du skall börja skära i trädet är den bästa tiden för Dina åtgärder just nu och ännu några månader framåt. Visa respekt för hur trädet ser ut nu… det är såhär ett körsbärsträd vill se ut, det är inte “förvuxet” utan har fått utvecklas just så som det själva ville. OM det är platsbrist som får Dig att fundera i dessa banor, föreslår jag att Du funderar lite till. Ett träd som vill vara stort kan inte göras litet med beskärning. På sikt kommer det bara att reagera med häftig utveckling av nya skott, få rötskador och bli fult. OM… Du på grund av platsbrist inte kan samsas med Ditt körsbärsträd, föreslår jag att Du tar bort det och ersätter det med ett träd som inte blir så stort.

Fundera ännu en stund tycker Torbjörn

P.S. till Maria: Att bladen blir torra, gula och faller av beror helt enkelt på det Du beskriver i början. Träden ÄR gamla och trötta och orkar helt enkelt inte förse varje del av systemet med näring, troligen får de nedre grenarna inte heller tillräckligt mycket ljus. Om Du rensar upp en del och släpper in ljus och luft i kronan kommer trädet säkert att verka friskare nästa säsong. D.S.

Persikoträd med krussjuka
Frågan är inskickad av Ingrid:

Hej!

Vi har fått ett persikoträd vid namn Frost. Det skulle vara resistent mot krussjuka. Vi planterade det förra våren på friland och det växte drygt 2 m på en säsong. Vi bor i zon 1. Det blommade i våras och vi gladde oss oerhört! Men… nu är trädet helt förstört av krussjukan. Kan plantskolan ha levererat fel sort eller är trädet inte helt resistent? Kan det eventuellt växa ifrån angreppet? Jag har en fråga till gällande en syren, van ludwig Späth. Busken har långa kala grenar med lite blad i toppen.
Hur ska jag beskära det för att det ska bli buskigt och fint?

MVH Ingrid

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Ingrid!

Jag tycker faktiskt att tiden nu är mogen för Dig att kontakta plantskolan där Du köpte Ditt persikoträd. Visst kan man få bukt med angreppet, men det är faktiskt leverantören av det resistenta (?!) trädet som nu måste ta sitt ansvar och hjälpa Dig.
Vad Din syren beträffar kanske det är dags för en radikal beskärning. Syren bör gallras regelbundet för att behålla sin fräschör och för att nytillväxten skall fördelas jämnt i hela växten. Du kan faktiskt “börja om” genom att skära ner busken till 20-30 cm höjd under vårvintern. Då kommer mängder av nya skott att utvecklas, skott som Du senare får gallra ibland och låta växa upp till nya grenar. Du kan alternativt göra åtgärderna nu, men inte i höst. Hård nedskärning är alltid riskabla projekt under hösten, eftersom de nya skotten som alltid kommer, kanske inte hinner mogna av och bli vedartade / “träiga” innan frosten kommer.
Tycker Du att mitt förslag är för drastiskt, föreslår jag att Du gallrar (sågar) bort hälften av grenarna (de största) nu. Detta kommer också att sätta fart på bildandet av nya skott.

Glad midsommar önskar Torbjörn

Persikoträd
Frågan är inskickad av Jonas:

Hejsan.

Har ett ganska nyplanterat persikoträd vid namn Frost.
Trädet skall vara självfertilt, men är det även så med blommorna?
Alltså: Behövs det minst två blommor för att få frukt, eller räcker det med en?
Anledningen till frågan är att trädet har fått en blomma (med mycket tur kanske det kan bli fler om några veckor). Är det någon vits att pollinera denna för att få frukt?

Hälsningar Jonas.

Trädgårdsdoktorn svarar:

Bäste Jonas!

Det ÄR ju just blommorna som gör att Ditt Persikoträd kan kallas självfertilt. Det är vanligt hos släktet Prunus som även innefattar plommon, körsbär och aprikoser. Självfertil betyder att blomman själv innehåller allt som behövs för en “fruktsam” pollinering. Hon kräver inte, som hos äpplen och päron, pollen från en annan blomma på ett annat träd av en annan sort för att bli befruktad. Alltså kan Din enda blomma (jag tror det kommer fler snart!) pollineras och bilda fruktämne alldeles på egen hand. Du kan hjälpa den på traven genom att själv agera humla med hjälp av en liten fin pensel! Lycka till önskar jag Dig…

säger Torbjörn

Plommonträd som aldrig blommar
Frågan är inskickad av Britt:

Hej!

Vad kan det bero på att ett plommonträd aldrig blommar. Sorten är okänd. Trädet är c:a 15 år, växer fritt och soligt i zon 3.

Tacksam för svar!

Britt

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Britt!
Det vore intressant att veta vilken sorts plommonträd som växer i Din trädgård! Vissa sorter har just den egenheten att bli sent bördiga och därmed “fruktsamma”. Bland annat  sorten `Reine Claude`är sen i detta avseende. Mitt eget träd av denna sort blommade, ytterst sparsamt, för första gången efter 8 år men har sedan ökat sin fruktsättning varje år. Om Ditt träd verkligen är 15 år borde det emellertid vara bördigt sedan många år redan. En annan faktor som styr blomning/fruktsättning är gödning och då i synnerhet gödning med kväve (N). Kväve främjar vegetativ tillväxt (blad och skottbildning) men alltid på bekostnad av blomning/frukt.
Skäm inte bort Ditt plommonträd utan låt det istället få fattigare och knappare förhållanden på växtplatsen. Då brukar blomningen snart komma igång. Bildandet av blomknoppar som skall blomma nästa år sker redan nu i sommar. En tredje tänkbar orsak till Ditt problem kan vara att sorten befinner sig för långt norrut och därför får problem med utebliven pollinering. När trädet blommar finns inga insekter i aktivitet. Våra vanligaste och flesta plommonsorter klarar zon I-II, endast ett fåtal klarar zon III och där över.Lycka till önskar Torbjörn
Rönn och äppelträd
Frågan är inskickad av Magnus

Hej Torbjörn!

Jag har precis hittat till eran sida, och är redan igång med lite frågor.
Min första fråga gäller en rönn som jag har på tomten. Den verkar inte störa mitt närliggande (2-3M) trädgårdsland alls. Och eftersom det är ett så vackert träd i sina bästa år så tänkte jag att den skulle få vara kvar. Och då undrar jag, finns det olika sortes rönnbär som jag kan ympa in på trädet? Eller är det så få variationer på rönnar så det kanske inte är någon idé?
Sedan har jag ett par äppelträd som är ca 60 år gamla. Träden verkar vara i fin form, men de har lite tråkig frukt tycker jag. Jag vet inte riktigt vad det är för sort men den är typ glasäpplen med rönnbärsmalslarver. Nu är det så att jag tänkte jag skulle ta och ympa in lite nya sorter. Som t.ex Cox Pomona som jag har på mitt nya träd. Nu är frågan den, vågar jag kapa mitt fina äppelträd och göra en stubbe på en meters längd från stammen där grenen är ca 10 cm i diameter och sätta in 3-4 ympar där? Eller ska jag ympa längre upp i träden? Kanske ska stubben göras kortare?
Jag har ympat förut, fast på mindre grenar och då använt metoden “tung/flikympning” med gott resultat.
Ska jag använda samma metod på kraftigare grenar?
Det var många frågor det här, hoppas att ni kan svara på några i alla fall.

Soliga hälsningar från Magnus i Gävle

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Magnus och välkommen till oss på Garden!

Det finns flera olika arter, underarter och namnsorter av Rönn (släkten heter Sorbus). Om Du bor nära en botanisk trädgård tycker jag att Du skall göra ett besök och se vilka Du gillar. Ympris kanske Du kan beställa från någon välsorterad plantskola.
Blir lite undrande över Ditt andra ympningsprojekt. Varför inte låta det gamla trädet vara ifred och åldras i lugn och ro. Njut av dess rika blomning istället för att bekymra Dig över den allt sämre fruktkvaliten. De åtgärder Du funderar över skulle göra trädet fult och illamående. Dessutom skulle det, efter Din behandling, reagera med en våldsam tillväxt. Massor av vattenskott skulle förfula och försvåra ytterligare.
Det är kul och intressant att ympa, men jag skulle göra det på yngre träd. Du kan också köpa både grundstammar och ympris hos din plantskola och bygga egna träd helt från grunden.
Den ympmetod Du skall använda, om Du trots allt tänker göra ingrepp i det gamla trädet, beskrivs i “Beskärningsboken” av Alm/Veltman/Vollbrecht.

Lycka till från Torbjörn

Skadat Cox Orange träd

 

Frågan är inskickad av Mona
Vi har ett Cox Orange träd som har flera “skador” på dels stammen dels en del grövre grenar. På stammen som har en omkets på ca 50 cm, finns ett handflatstort område som ser ut som et öppet sår, man ser in till “benet”. Sårkanterna är skrovliga och kulliga. ytan i mitten där “benet” kommer i dagen är det svart. vi har inte bott här så länge så skadan fanns där när vi flyttade hit. Är det en sjukdom, eller är det en illa läkt skada efter en avbruten gren? Bladen har för andra året i rad varit små och inte sett friska ut, men trädet bär ändå frukt, om än inte så mycket.Vad kan vi göra åt detta? Vi vill ogärna ta bort trädet för det fungerar också som en stolpe till hängmattan.

 


Trädgårdsdoktorn svarar:
Hej Mona!
Du har beskrivit en otäck skada på ett träd som jag av omfånget och din övriga beskrivning förstår inte är på toppen av sin levnadsbana längre. Trädet är gammalt och trädet är sjukt. Troligen är det ett kraftigt angrepp av fruktträdskräfta Du ser på stammen. Finns det fler svulster och/eller öppna sår i trädet? Mitt första råd till Dig blir att så snart som möjligt plantera ett nytt äppleträd. Mitt andra råd blir däremot inte att fälla det gamla! Nej, låt det åldras ännu några år. Njut av blomningen och av den sparsamma frukten. Se med hjälp av en stålborste och kanske en kniv till att det inte bildas röta i såren utan är rent och torrt. När ditt nya träd börjar bli större och mera “träd-likt”, ja då kan det kanske en dag bli dags att fälla det gamla. Men den dagen den sorgen!
Smittade fruktträd

 

Frågan är inskickad av Anne-Catharine

Hej, Jag har upptäckt att stammen på ett äppleträd har blivit alldeles roströd, även några andra fruktträd ser ut att ha “smittats”. Det har börjat nedifrån och vandrat uppåt, slutar där grenarna börjar, det är en slät roströd beläggning. Vad kan detta vara?
Tacksam för svar.

Vänliga hälsningar

Anne-Catharine

 

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Anne-Catherine!

Det finns två tänkbara orsaker till att Dina äppleträd ser ut så här.
Vid angrepp av Fruktträdskräfta bildas under höst och vinter mörkröda områden som egentligen består av kräftans fruktkroppar.
Vid angrepp av Rött Spinnkvalster/Fruktträdsspinnkvalster, läggs stora mängder av röda ägg under hösten.

Mot spinn finns det kemiska preparat, men dessa får Du inte använda själv. Om träden mår bra i övrigt och är i god kondition, skall Du inte bekymra Dig så mycket. Ett klassiskt tips som faktiskt är vettigt är att skrubba det angripna området med vatten, såpa och T-sprit och en hård borste. Det fungerar faktiskt bra om man nu inte har en hel fruktodling att behandla!

Lycka till från Torbjörn

Svartprickiga päron
Frågan är inskickad av Regina:

Hej!

Har ett päronträd ca 5-6 år, det ger små päron som är alldeles svartprickiga?

Vad kan jag göra?

MVH Regina

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Regina!

Jag tror att Ditt päronträd är angripet av en svampsjukdom som heter skorv.
Den övervintrar i bladen och i fallfrukten på marken, så det är viktigt att Du håller rent och torrt under trädet. En annan viktig åtgärd är att beskära trädet så att friska vindar och solens ljus kan komma åt i HELA kronan. Det är ju samma sak med alla svampar…de gillar fukt och dunkel belysning och just de miljöerna skall vi alltså undvika att bjuda på.
Du skriver inte vilken päronsort Du valt att odla och inte heller i vilken odlingszon Du bor i. Jag vill ändå ge Dig några exempel på päron som har bra motståndskraft mot svampsjukdomar (om Du nu skulle vilja byta eller sätta ännu ett träd).
Göteborgs Diamant (upp till zon IV), Carola (zon I-II), Conference (zon I-II)

Lycka till från Torbjörn

Tåliga körsbärsträd
Frågan är inskickad av Carina:

Hej Torbjörn

Jag undrar hur pass tåliga körsbärsträden är?
Tål de att få kvistar och grenar avbrutna år efter år (när bären är mogna) utan att ta skada?
Tyvärr vet jag inte hur gamla dessa träd är men uppskattningsvis mellan 20 och 60 år.
Tacksam för svar.

Med vänliga hälsningar

Carina

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Carina!

Du behöver inte vara orolig… träd är tuffa, starka och klarar sig alltid bättre än vi människor. Kom ihåg: “TRÄD KLARAR SIG ALLDELES UTMÄRKT UTAN MÄNNISKAN, MEN MÄNNISKAN DÖR UTAN TRÄD.”
Visst kan det ibland uppstå skador av alltför mycket frukt, alltför hårda vindar och “alltför klättrande barn”…ofta i kombination. Det är jobbigt för trädet när en gren bryts av och det går alltid åt energi för att ta hand om skadorna. Såret skall impregneras mot röta och därefter vallas över med ny vävnad, men allt detta klarar trädet både gott och väl utan vår hjälp. DIN assistans går ut på att kanske klippa eller ibland såga rent på de ställen där grenar brutits; på så sätt underlättas övervallningen. Tag bort knäckta delar och stumpar helt eller korta in dem över en ny gren, skott eller knopp.
Försök även att ha framförhållning och se vilka grenar som kommer att bli hårt belastade av fruktsättning. Dessa (och andra) kan Du gallra hårt; gallring ger färre men betydligt större och godare frukter.
För det släkte som heter Prunus (bland annat körsbär och plommon) är sensommar och tidig höst den bästa beskärningstiden.

Lycka till Carina önskar Torbjörn

Ympning av körsbärsträd

 

Frågan är inskickad av Thomas

Hej!

Vi har ett Japanskt Körsbärsträd som för all del är vackert så länge det blommar. Vi skulle dock gärna att det var till glädje även efter blomning. Frågan är då: kan man ympa på riktiga körsbär och hur gör man i så fall? Kan man kanske ympa på andra stenfrukter?

Tack för hjälpen!

Thomas

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Thomas!

Visst ska Du försöka att ympa in andra sorter av körsbär i Ditt Japanska. Redan nu är just den japanska sorten (kronan) med stor sannolikhet ympad eller okulerad på stammen, som troligen utgörs av vanligt fågelbär (Prunus avium). Att ympa kan vara ett vågspel, men trägen vinner och
lämplig tid är i början av maj. Hur Du skall göra är svårt att berätta, så jag rekommenderar Dig att låna “Beskärningsboken” av Alm/Veltman/Vollbrecht på biblioteket. Där finns all information Du behöver. Att ympa in andra stenfrukter i Ditt körsbärsträd skulle jag inte rekommendera.

Lycka till önskar Torbjörn!

Gräsmattor

Anläggning av golfgreen
Frågan är inskickad av Micke:

Hej!

Jag vill veta hur man ska göra om man vill anlägga en liten golfgreen på sin tomt. Ska man blanda sand i jorden eller hur ska man göra. Man vill ju testa lite roliga saker också.

MVH /Micke

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Micke!

Välkommen att prova min sökfunktion. Länken finns till höger om fotot på mig. Skriv ordet golfgreen eller golfbanor, så kommer Du automatiskt till svaren på de frågor Du funderar över!

Lycka till önskar Torbjörn

Brun och ledsen gräsmatta
Frågan är inskickad av Ewa:
Hej!Vi bor i Gävle. I augusti förra året inköpte vi en färdig gräsmatta som rullads ut på vår radhusplätt.
Innan gräsmattan rullades ut gjorde vi förarbete. Vi tog bort det gamla gräslagret och grävde om den jord som fanns under. Efter detta gödslade vi med blåkorn och rullade ut gräsmattan.  Vi vattnade rikligt och kontinuerligt.
Nu när våren kommer är vår gräsmatta brun och “ledsen”, den ser ej ut att vilja bli grön något mera. Kan den räddas? Eller måste vi ta bort den och så nytt gräs?Tacksam för hjälpEwa
Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Ewa!

Det låter på Din beskrivning av arbetsgången som om Ni gjorde alldeles rätt vid anläggandet av gräsytan. Blåkornet var en risk, borde ha myllats ner innan rullarna kom på plats. Det finns annars risk att rötterna får för stark och riklig näring och “bränner sönder”. Utvecklades gräsytan utan problem under höstmånaderna hände emellertid inte detta och vi kan avskriva “Blåkornsteorin”. Jag hoppas också att Ni inte gödslade “uppifrån” alltför sent i höstas. Gräsmattor bör få sin sista lilla gödselgiva i september. Därefter är det dags för gräset att gå till vintervila och man måste hjälpa det att sluta växa och komma till ro.
Du bör omedelbart kontakta leverantören av Din gräsmatta. Det verkar som om de gräsarter man använt i fröblandningen har haft dålig härdighet hos Dig i Gävle. Det finns flera gräsarter som inte klarar av en svensk vinter, och dessa får man naturligtvis inte använda.
Var hade gräset odlats, i Gästrikland, lämpat för zon IV eller Skåne utvalt för zon I. Svaret på den frågan är väldigt intressant att känna till!

Lycka till från Torbjörn

Dräneringsrör i gräsmattan

 

Frågan är inskickad av Anders:

Hej!

Jag har en trädgård med gräsmatta på ca 110 kvm. Den skuggas stora delar av dygnet av skogen alldeles intill. Gräsmattan består till 90% av mossa och jag har beslutat att lägga om den och eventuellt lägga dräneringsrör.
Min fråga till Dig är således hur jag ska gå till väga med mitt projekt.
Gräsmattan är f.ö. mycket blöt och torkar sällan upp.

Tack på förhand!

Anders Fredriksson

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Anders!

Problemet (?) med mossan i Din blöta gräsmatta löser Du inte med dräneringsrör. Problemet är den dominerande skuggan på ytan.
Det är skuggan som gör att ytan aldrig torkar upp och det är skuggan som orsakar den frodiga tillväxten av mossa. Det är fullständigt naturligt för mossa att växa i skogens skuggiga dunkel, men en mycket märklig miljö för gräs. Du skulle troligen bli väldigt besviken över resultatet, om Du lägger pengar och tid på ett dräneringsprojekt som inte kommer att få önskvärd effekt. Några timmars sol varje dag skulle däremot göra underverk.
Acceptera mossan eller flytta gräsytan till en soligare plats och gör något annat spännande projekt på nuvarande yta. Vad använder Du gräsytan till? Alltför många människor har gräsmattor som aldrig används till någonting, men som likväl drar stora mängder pengar, arbete och adrenalin.

Fundera en stund tycker Torbjörn

 

En egen golfgreen
Frågan är inskickad av Pär:
Hej!Jag undrar om du vet vad jag kan vända mig någonstans på nätet där jag kan se hur man gör en golfgreen?Vänliga HälsningarPär
Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Pär!

Svenska Golfförbundet har just kommit ut med en bok som bland annat handlar om hur man anlägger golfbanor och då naturligtvis även green.
Information om boken finner Du på förbundets hemsida http://sgf.golf.se/. Om inte boken passar Dig är jag övertygad om att Du får all hjälp och information Du söker genom att ringa eller maila till Golfförbundet.

Lycka till från Torbjörn

Golfgreen på tomten

 

Frågan är inskickad av Thomas

Jag undrar hur jag gör en golfgreen på tomten, vilket gräs som ska sås, hur mycket sand, hur mycket jord och hur djupt jag måste gräva bort idag.

Tack på förhand!

Thomas

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Thomas! En fråga som skulle ta väldigt lång tid att besvara och förklara. Dessutom måste jag känna till ett antal faktorer för att kunna svara korrekt.
1) Hur ser det ut just nu på den plats där Du vill anlägga Din green?
2) Var i landet ligger platsen?
3) Hur är jordmånen på platsen?
4) Hur “beter sig” platsen vid regnväder och snösmältning?
5) Behövs dränering?

Jag föreslår att Du vänder Dig till Din närmaste golfklubb och ber om ett samtal med deras Greenkeeper. Han eller hon har all den specialkompetens som krävs för att ge Dig korrekta råd och leda Dig vidare på vägen mot en egen puttinggreen!

Lycka till från Torbjörn

Grund till gräsmatta och trädgård
Frågan är inskickad av Kristina:

Hej!

Vi ska bygga hus och anlägga ny gräsmatta och trädgård, jag är en jätteglad amatör. Där gräsmatta och trädgård ska ligga så är det just nu bara sand och grus, det måste planas ner ca 1 meter, Frågan är vad och hur mycket lägger jag nytt för att få en bra grund. Jag har tänkt mig att köpa jord som det är ganska bra med lera i. Den formar sig i handen men är samtidigt jordig sen har jag tillgång till torv. Jag vet inte hur tjockt lager jag behöver till gräsmattan och till rabatterna måste det givetvis vara djupare.

Tacksam för råd!

Kram Kristina

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Kristina!

…och grattis till det stora förestående äventyret med nytt hus och tillhörande trädgård. På Din beskrivning låter det som om Du har väldigt bra grundförutsättningar med en sand- och grusblandad tomt och dessutom tillgång till torv, vad mer kan man begära då!
Sandhaltiga marker är bra; de dränerar undan vattnet och ger rötterna god möjlighet att tränga längre ned men samtidigt ha god syretillgång.
Gräsytor på sådan mark klarar torka betydligt bättre än gräs på lerhaltiga jordar.
Sandjordar är betydligt lättare att arbeta med, men en nackdel är att de håller kvar näringsämnen kortare tid än lerjordar. Nåväl, endast sand och grus duger inte och för att höja humushalten och därigenom den vatten- och näringshållande förmågan blandar man i torv (eventuellt även något av den matjord Du skriver om). En god tumregel är att lägga på ca 5 kubikmeter torv på 100kvadratmeter sandig yta (5 cm över hela ytan) och fräsa ned. På de ytor Du skall använda till gräsmatta kan Du, om Du vill, först planera (forma) ytan och därefter täcka den med ett 10 cm tjockt lager matjord som finplaneras och därefter sås (eller täcks med färdigt gräs på rulle).
De normer för matjordslagrets tjocklek som brukar användas i trädgårdsanläggningssammanhang är som följer: Till gräsytor 100mm, till rabattytor med blommor eller buskar 300mm, till trädplantering 500mm.
Konklusion…var glad över sanden och gruset, men höj gärna mullhalten. Komplettera med matjordslager där så erfordras, men inte över hela tomten.

Lycka till önskar Torbjörn

Gräsmatta täckt av mossa
Frågan är inskickad av Lennart:

Hej Torbjörn!

Jag bor i Åhus och har en gräsmatta som i det närmsta är täckt av mossa (sand under jordskiktet).
Vad ska jag göra? Vertikalskära? Gödsla? Medel för att ta död på mossan?
Är rädd för att hela gräsmattan kan försvinna
När ska behandlingen sättas in?

Med hopp om ett bra svar!

Hälsning Lennart

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Lennart!
 
När mossan tagit över helt och dominerar på det sätt som Du här beskriver kan det faktiskt vara ett alternativ att börja om från början. Om gräsmattan inte är alltför stor och dessutom tillgänglig för maskiner borde Du kanske överväga att skala av hela gräs(moss)svålen, och därefter anlägga en helt ny gräsmatta. Färdigt gräs på rulle eller sådd är då två alternativ som Du måste välja mellan. Väljer Du att så, rekommenderar jag augusti/september som en bra period. Den dyrare, men snabbare, “rullvarianten” är inte lika känslig för vilken tid under sommarhalvåret Du väljer. Högsommar är emellertid alltid en riskabel tid för nyetablerad växtlighet.
Lågprisalternativet (?) är att behandla ytan med järnsulfat som dödar mossan och därefter vertikalskära, ett antal gånger på olika håll och kratta bort det döda. När detta är gjort dressar Du ytan med fin barkmull/dressjord som fördelas ut, gärna på gammalt sätt med en tung bräda (eller en lastpall) som dras fram och åter över ytan med rep. Förvisso ger det god motion att renovera gräsytor! Slutligen sår Du om ytan med en lämplig fröblandning, som myllas ner lätt med en stålräfsa. Fråga Din plantskola eller Ditt Gardencenter efter bra gräsfröalternativ. En nysådd yta får aldrig torka ut, därför rekommenderar jag alltså sensommar/höst, då luftfuktigheten är hög men värmen fortfarande är mer än tillräcklig. När gräset kommit upp och ytan åter börjar fungera normalt är det viktigt att Du gödslar sparsamt men regelbundet med NPK. Liten giva gödning en gång i månaden från april till september gör gott. Mycket bättre än stora givor med långa mellanrum.
När Du börjar om, bör Du också fundera en del över orsaker till varför Du fick så mycket mossa. Om stora delar av ytan ligger i skugga bör Du försöka ge den mer ljus genom att sänka nivån på växlighet som stänger ute solljuset. Har Du tidigare struntat i gödningen bör Du fortsättningsvis lyda mina nyss nämnda råd om näring till gräset. Kanske är dessa två “fel” de vanligaste orsakerna till massiva mossangrepp.
 
Lycka till från Torbjörn
Häxring på gräsmattan
Frågan är inskickad av Anna-May:

 

Hej.
Har en så kallad häxring på min gräsmatta.
Har gjort följande saker, jag har räfsat väck allt dött gräs har sen försökt att hacka i jorden,jag har sen vattnat.
Hällde sen på toppdressing och sådde mer gräs, har sen vattnat och hållt det fuktigt.
Nu visar det sig att det börjar växa mer svamp ändå i det nysådda gräset, vad har jag gjort för fel och hur ska jag kunna göra för att få väck min häxring.

Mvh/Anna-May.

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Anna-May!

Det är svårt att få bukt med häxringarna eller älvringar som de också kallas. Svampmycelet växer utåt ifrån en kärna och vidgas för varje år i en allt vidare cirkel. Ofta når mycelet djupt under ytan, 150 cm är inget ovanligt djup. Svamp är ofta ett tecken på att gräsmattan har näringsbrist. Jag ser att Du har läst på ordentligt, för flera av de viktigaste åtgärderna har Du redan utfört. Ordentliga gödningsgivor regelbundet (med mycket kväve / N) och till detta regelbunden och riklig bevattning hör till de viktigaste. Gör djupa täta hål med en trädgårdsgrep från själva svampringen och ca. en halvmeter utåt. Därefter stör Du ut kalk och kvävegödning (ex. kalksalpeter) på den hålade ytan och avslutar med en rejäl bevattningsomgång. Bevattningen upprepar Du i stort sett dagligen och övriga åtgärder upprepas med några veckors mellanrum under högsommaren. Jag vet att det både låter och är väldigt jobbigt, men det finns inga undermedel att tillgå. Att de flesta svampar som förekommer i häxringarna är utmärkta matsvampar är kanske en ringa (!) tröst, men jag berättar det i alla fall!

Kämpa på tycker Torbjörn

Kalka underlag till gräsmatta
Frågan är inskickad av Veronica:

Hej!

Jag undrar om man ska/bör/kan kalka jorden som är underlag till
gräsmatta som ska rullas på?

Tacksam för svar!
Veronica

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Veronica!

Nej…Du behöver inte kalka jorden som skall bilda underlag till Din nya gräsmatta. Fräs eller mylla ner ett fullgödselpreparat (NPK 11-5-18 är lämpligt) när Du gör i ordning jorden, det räcker gott! När gräsmattan kommit i gång att växa är det dags med en ny, men mindre giva NPK, gödsla alltid i samband med regn!

Lycka till önskar Torbjörn

Mossa, gräs, kalk mm

 

Frågan är inskickad av Carl Fredrik

Hej,
Trädgården ligger 60 meter från strandkanten vid Laholmsbukten – Sandhamn,Halmstad – med blandskog omkring. Jorden är närmast ren sand och massor med sten – gammal havsstrand för några tusen år sedan. Obetydlig mylla från barrträd när jag kom för 18 år sedan, men har arbetat upp jordmånen efterhand. Mest med kompost med stort inslag av barr och kvist. För mindre än 100 år sedan var här flygsandsfält, och varhelst du gräver finner man bara sand och sten just under mullagret.
Mina gräsmattor är dock changdobla, ett intresse jag alltid haft, även om det är bekymmersamt då berggrunden på många ställen ligger tätt under ytan. Dock, vissa grönytor i anslutning till vildmarken, träd, buskage, mer eller mindre obrukad jord, har duktig mossväxt.
Använder med framgång järnsulfat sedan många år om jag finner mossa i paradytorna, men mera sparsamt i anslutningsytorna.
1. Nu läste jag häromdagen att bästa tid för mosskrig är just nu! Är det riktigt? Jag har alltid mossbehandlat med FeSO4 i maj, väntat nån vecka och så rivit väck det brunsvarta med mossrivare eller kratta.
2. Jag kalkar aldrig gräsmattorna! Engelsmännen har inget emot lägre pH i grässvålen. Däremot är jag rätt flitig med konstgödsel och även toppdressing. (Har dock en känsla av att gödningen rinner rätt igenom sanden, kommer ej gräset tillgodo.) Dock ej Stroller som är tokdyrt. Vad är Din åsikt om kalkning på paradytor? På sandjord
3. Har ammoniumsulfat samma effekt som järnsulfat?
4. Dessa anslutningsytor till skog och buskage ämnar jag definitivt inte börja bearbeta med fräs och jordförbättring. De är anslutningsytor, och har stora mängder vårlökar under sig. Så min fråga är därför hur jag bäst behandlar dem mot mossa utan radikala ingrepp? Jag arbetar dock ständigt med jordförbättring även på dessa ställen om komposten räcker till. Inte ett grässtrå eller kvist förfars. Allt kommer tillbaka. Men 2000 kvm behöver en hel del mull, så det får bli rabatter och buskar i första hand. 
5. Jag har några fula stubbar som jag vill bli av med på enkelt sätt. Har köpt en burk med natriumnitrit, som tillsammans med bensin/dieselolja skall få stubben att brinna upp. Stämmer det och har du några råd. Stubbfräsning är för dyrt och för stökigt.
6. En annan liten detalj. Jag köpte för 18 år sedan en bergtall (vet ej exakt arten) som vi placerade i kruka på altanen året om. Årsskotten toppas strängt  varje försommar och begränsar således tillväxten. Dock, sedan några år skjuter den skott även från stam och grenar, vilket jag trodde var omöjligt. Den är idag ca 1,2 m i diameter och 0,5m hög och har över 200 skott – och tycks trivas i sin 12-liters stengodskruka. Fyller på jord och kompost uppifrån, men har aldrig planterat om den. Jag har flera andra barr i kruka dock ej så gamla. Kan man låta barrväxter stå i sin kruka utan omplantering? Vad har du för idéer om bästa skötsel? Gödsling? 
7. Vi har en rabatt i anslutning till en bergknalle med endast stäppsalvia (honumgssalvia), som är underbart blå och vårt först blickfång i trädgården. Den är oss kär. Dock, förlorar jag 10-20 % av örterna årligen numera. Brukar dela de största i början av augusti, vilket de tycks protestera emot känns det som. De växer i mager sand utan nämnvärd mylla, får obetydligt med vatten och enda gödslingen är komposten på våren. Har du något förslag hur jag skall få dem att trivas bättre, eller är de rätt och slätt bara trötta på växtplatsen, som varit densamma i 17 år? Någon varitet som kanske gillar salt och blåst bättre?
Det blev mycket det här. Hoppas du har tid att svara på allt
mvh
Carl-Fredrik
Halmstad

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Carl-Fredrik!

Tack för ett långt, trevligt, beskrivande brev med intressanta frågor och funderingar. Jag skall som vanligt göra mitt bästa för att svara:

1) Du säger själv att Dina gräsytor är changdobla och då sköter Du dom ju alldeles rätt!
Klok är Du som väntar med mossbehandlingen tills ytorna torkat upp ordentligt. Många är stressade av vårens ankomst och vill börja sina åtgärder alltför tidigt. Järnsulfat är en bra metod, förutsatt att man river upp den döda/döende mossan ENBART på de platser den finns. Vertikalskärning eller luftning av hela gräsytan i syfte att få bort mossan, är enligt många forskningsrapporter ett mycket säkert sätt att sprida mossan på hela gräsytan.
Punktbekämpning är Din metod och den är den rätta!

2) Jag kalkar inte heller mina gräsmattor! Man kan göra så mycket annat roligt för den pengen. Konstgödsel i små men regelbundna givor (var 4 vecka från april-september)
är en bra vana som gräset uppskattar mycket. På sandjordar som Dina är regelbundenheten ännu viktigare, eftersom de inte håller kvar näringen i samma utsträckning som jordar med högre lerhalt. Toppdressing är väldigt bra efter mossrivningen, gärna kombinerad med hjälpsådd.

3) Ja, man brukar säga att även ammoniumsulfat tar död på mossan. Själv har jag aldrig provat, utan använder också Järnsulfat. Emellertid verkar ämnet starkt PH-sänkande och många strävar ju i motsatt riktning för att få bukt med mossan på längre sikt. Stroller mossa är ett oerhört dyrt sätt att köpa Järnsulfat och Konstgödning.

4) Uppenbarligen trivs mossa naturligt i närheten av Dina anlagda ytor och då även i det Du kallar för anslutningsytorna mellan vilt och vårdat.
Förstår inte varför Du måste bekämpa mossan på dessa ytor, den förstör väl ingenting för den övriga vegetationen och Du tillåter den inte att gå “över gränsen”
Koppla av…låt mossan vara där den är!

5) Låter inte som någon speciellt bra eller snabb metod tycker jag! Jag hade grävt kring stubbarna och barkat dem. Därefter sågat av stubben med motorsåg ca 10-15 cm under marknivån och fyllt på jord i hålet.

6) Låter lite som Bonsai-behandling tycker jag! Du låter inte tallarna bli större, bara fylligare med hjälp av hård beskärning och alltså är krukan OK. Du fyller på näring i form av frisk kompost och mikrolivet hjälper Dig med att fördela runt det nya i krukan. Du frågar om Du gör rätt och jag måste svara som jag gjorde om Dina gräsmattor; växten själv ger Dig svaret…den verkar ju må jättebra! Jag tror inte Du skall ge gödning, det räcker med komposten och ny jord. Mer näring skulle få Din tall att börja växa kraftigare. Jag tror dock att alla växter blir glada av omplantering i ett något större kärl med jämna mellanrum. 12 liter låter väldigt snålt…på gränsen till taskigt!!!

7) Kanske börjar platsen bli lite trött på stäppsalvia. Kanske är det dags för en ordentlig renovering av ytan någon gång i september eller oktober. Gräv upp och töm rabatten. Jordförbättra och bearbeta ytan minst en spade djupt. Dela, putsa och vinterförvara plantorna och återplantera ytan under våren, kanske med några roliga nya inslag bland den fantastiska blå salvian!

Hoppas att Du är glad och nöjd Carl-Fredrik, trots att mina svar kom i två omgångar. Jag skulle bli glad om Du berättar för oss hur det går med stubbar, salvia och andra vedermödor i Din trädgård som gjort oss mycket nyfikna!

Vänliga hälsningar från Torbjörn

 

Mossbekämpning
rågan är inskickad av Bengt

Hej Torbjörn!
Har ca.400 kvm.”gräsmatta” eller snarare moss do.,det är nog 80% av den varan o 20% gräs, ,jag har tänkt att göra en attack med järnsulfat och sedan den då förhoppningsvis avsomnade mossan avlägsnats medelst räfsa och ev.vertikalskärare tillföra stroller/mossa.
Min fråga är om du tycker mina planer är OK och i så fall,hur mycket järnsulfat behöver man blanda i ex.vis en 10 lit.vattenkanna?
Vänligen Bengt

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Bengt!

Planerna är helt OK, förutsatt att Du tänker på följande:
1) Vänta med åtgärderna tills dess att gräsytorna torkat upp och tål belastning bättre.
2) Kör inte över hela ytan med din vertikalskärare, det är ett säkert sätt att sprida mossan. Kratta upp mossan på de angripna platserna, men nöj Dig med det!

Någon exakt doseringstabell har jag inte funnit, men erfarenhetsmässigt brukar 2 dl järnsulfat i 10 liter vatten ge en bra effekt.
Strunta i planerna på stroller/mossa. Den aktiva beståndsdelen i detta preparat är just Järnsulfat, men till ett orimligt högt pris.
Gödsla istället Din gräsmatta med NPK regelbundet en gång/månad från april-september, så skall Du se att gräset snart börjar dominera igen.

Hej från Torbjörn

Mossmatta
Hej!

Min gräsmatta har blivit mossmatta men jag tycker det är ok.
Jag skulle vilja förstärka detta med fler mossarter, men de jag hämtar från skogen verkar inte klara sig. Finns odlad mossa? Vad ska jag göra för att underlätta mossväxten?

Vänligen Mathilda

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Mathilda!

En verkligt udda fråga…nästan befriande frisk!
Jag vet inte om det finns odlad mossa att köpa i handeln, utöver den som blomsteraffärer och florister använder i dekorationssyfte.
Sök på nätet och fråga i plantskolor…kanske finns det “köpemossa” någonstans.
Fortsätt att skapa bra betingelser för mossan genom att hålla Din före detta gräsyta skuggig, fuktig och näringsfattig. Använd varken gödningsmedel eller kalk.
Fortsätt gärna Dina experiment med att plocka hem olika sorters mossor från naturen… förr eller senare hittar Du rätt plats för rätt mossa och sakta men säkert kommer Ditt lilla sortiment att utökas!

Mossa Mossa alla människobarn säger Torbjörn

Ny gräsmatta på krånglig jord
Frågan är inskickad av Robert:

Har lagt ner jordvärme i trädgården och ska nu så ny gräsmatta. Grävmaskinen har vänt upp och ned regält på jorden…
Det är ganska mycket lera blandat med jord. Frågan är vad ska jag göra?
Ska jag blanda med sand eller matjord eller kan jag så på det som finns?

MvH
Robert

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Robert!

Jobbigt, men försök se det positiva i situationen. Alla jordar mår bra av att bearbetas djupt. Det är svårt att råda Dig utan att se och känna på jordstrukturen, men jordar med hög lerhalt mår bra av inblandning av sand. Högre sandhalt dränerar undan vattnet lättare och rötterna får lättare att söka sig djupt, vilket gör gräsmattan mer torkresistent. Du kan säkert så på det som finns, men om Du dessutom fräser ner ett 5 cm tjockt lager grus förbättrar Du förutsättningarna för ett lyckat resultat.
Det är vanskligt att så på våren. Tänk på att en såbädd aldrig får torka ut. Färdigt gräs på rulle kan vara ett intressant alternativ, som gör ytan tillgänglig redan efter 1-2 veckor.

Lycka till säger Torbjörn

Nyanlägga en gräsmatta
Frågan är inskickad av Jesper:

Hej!

Jag håller på att nyanlägga en gräsmatta.
Jag skulle vilja ha lite tips på om jag behöver lägga i ngt extra typ mull, sand eller gödning för att få en bra grund till att så min gräsmatta på.
Jorden, här i Lomma där jag bor, är en kraftig lerjord (10 + tror jag det heter), men när jag flyttade in så hade man lagt på ett lager matjord ovanpå. Detta har jag först grävt upp med grep och sedan bara kört jordfräs på och undrar nu om jag ska blanda i ngt eller jag kan så direkt i den befintliga jorden.
Tacksam för snabbt svar!

mvh/ Jesper

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Jesper!
Du behöver grus… mycket grus. Det är med grus man förbättrar strukturen hos lerjordar och i Lomma kan man verkligen tala om lerjord, jag vet!
Lägg på ett lager av inte alltför fint grus (fraktion 4-8 är bra). Lagret kan gärna vara minst 10cm tjockt och bör arbetas ned ordentligt. På så sätt förbättras jordstrukturen avsevärt och genomsläppligheten ökar. Efter dessa åtgärder kunde matjordslagret få komma som en lyx på toppen, men den gör nytta även inblandad som nu. Från augusti och framåt i den tidiga hösten, infaller den bästa tiden för alla gräsmatteprojekt.Lycka till önskar Torbjörn
Problem med maskar i gräsmattan

 

Frågan är inskickad av Richard
Hej!Jag har ett litet problem medan min chef har stora problem av samma slag. Vi har maskhögar på gräsmattorna.
Detta ter sig som små mini mullvadshögar och jag vet inte hur man gör för att bli av med detta. Det ser inte speciellt roligt ut när dessa kommer redan under sommaren och sedan bara blir värre och värre. Vi klipper bägge med cylinderklippare med vält som drivning.
Min chef vattnar mycket hela sommaren medan jag inte gör detta. (kan detta var en anledning till att han får dem tidigare) Vad göra och vad beror det på? Min egen teori skulle vara att ytan är packad och att de inte får ner tillräckligt med syre och därför gör alla dessa tusen små hål. (och givet vis är högarna bara en följd av detta??) Jag är mycket nyfiken på ett svar.
Med vänlig hälsning Richard

 


Trädgårdsdoktorn svarar:
Bäste Richard!Man skall vara glad för daggmaskarna! Utan dom och deras fantastiska
insatser skulle varken Du eller Din chef ha några gräsmattor alls. Dina slutsatser är riktiga och jag skall leda dig ytterligare en bit
framåt. Bevattning lockar maskarna, de kommer ju alltid fram vid regn,
eller hur! Vattnar din chef tidigt, kommer maskarna också tidigt. På en vegetationsyta som dessutom packas regelbundet blir syretillförseln snabbt ett problem. Rötterna kräver god tillgång på syre för att kunna fungera och även daggmasken måste naturligtvis andas för att kunna överleva.
Maskarna, som helt enkelt tycker att Ni sköter Ert arbete alltför nitiskt, hjälper därför både sig själva och gräset med syretillförsel för att kunna fortsätta att må bra. Förutom dessa två motiv finner jag ytterligare ett. Jorden är troligen näringsfattig och maskarna besöker ytan för att hämta ner näring (gammalt gräs, gamla löv….). Även i detta gör maskarna rätt; näring är också nödvändigt för gräsmattans välbestånd.Nu till Doktorns råd: Vertikalskär gräsmattan varje år. Då bättrar Du på möjligheterna för syre, vatten och näringstillförsel. Vattna sällan men mycket! Gödsla litet men regelbundet (liten dos NPK var 5:e vecka från april till september) Kör inte regelbundet med vält över gräsytan. Endast någon/några gånger varje säsong Är de små jordhögarna i vägen vid golfträning eller krocketspel, går de bra att borsta bort med en Piassavakvast!Lycka till önskar Torbjörn

 

Revsmörblommor i gräsmattan
Frågan är inskickad av Mats:

Hej!

Jag har en gräsmatta med mycket lera i jorden har därför hällt på sand.
Men efter att jag gjorde detta har jag fått mycket revsmörblommor i gräsmattan.

Hur gör jag för att utrota dessa?

MVH /Mats

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Mats!

Blir lite skeptisk över att Du “hällt på sand”. Sanden bör Du lägga ut i samband med en djupare vertikalskärning nu till hösten.
Sanden kommer då att rinna ner i slitsarna efter vertikalskäraren och bidra till ökad syre- och näringstillförsel åt gräsrötterna.
Revsmörblomman är svår att handskas med. Det enda bekämpningsmedel Du som lekman får handskas med är Strollerpreparat (gift + gödning). Försök gärna med detta, men medlet skall användas en mulen och fuktig dag, gärna mot kvällningen. Följ anvisningar på förpackningen.
Viktigast är emellertid att Du skämmer bort GRÄSET i Din gräsmatta optimalt. Klipp inte för kort och ge regelbundna men ganska små gödningsgivor. På så sätt är det gräset som dominerar, medan ogräs får det allt svårare att hävda sig i konkurrensen.

Lycka till önskar Torbjörn

Skötselråd till gräsmattan

 

Frågan är inskickad av Nenne

Hej Torbjörn!

Tack för hjälp med beskärning, skall göra mitt bästa!

Läste om hur man skall hantera en gräsmatta ekologiskt och i princip skall man inte kalka, inte vertikalskära, inte mossriva… ja, nästan inte göra någonting (vilket passar mig ganska bra). Fylla på med sand eller toppdressing var ett förslag för att till slut bli av med mossan (som jag har mycket av, kan man spela krocket på mossan?).

När skall man då hälla på sanden/toppdressingen?

Hälsningar från Nenne

 

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej igen Nenne!

En personlig reflektion: Alltför många låter gräsmattan bli trädgårdens största arbetsbörda. Alltför många ser inte ogräset i sina rabatter och glömmer helt bort att olja in sina knastertorra trädgårdsmöbler. Dessa…alltför många, ägnar istället sin tid åt att hysteriskt jaga grön mossa i sin gröna gräsmatta! Visst är det tråkigt och onödigt och ibland lite löjligt att prioritera just…mossa! Alltför få njuter av och leker på sin gräsmatta!

Jag vill inte debattera begreppet ekologisk gräsmatta, men berättar gärna hur jag sköter mina egna gräsmattor:

1) Jag kalkar aldrig min gräsmatta. Det finns många typer av mossa, de som gillar högre PH och de som föredrar lägre. Använd kalkpengarna till något kul i stället!
2) Jag krattar min gräsmatta tidigt på våren, hårt med en plast- eller bamburäfsa. Det är då den vaknar, sträcker på sig och vill ha mat!
3) Jag gödslar min gräsmatta med små gödselgivor NPK var femte vecka från april till slutet av augusti. Allt som lever mår bra av lite mat regelbundet, inte massor med mat sällan! Grönytegödning heter en sort som dessutom fungerar bra i rabatten och köksträdgården.
4) Jag klipper min gräsmatta regelbundet, 2 gånger i veckan oftast (utom under torrperioder), men har aldrig klipparen på låga klipphöjder. En hög och tät gräsmatta är frisk och torkresistent.
5) Jag krattar upp gräsklippet några gånger varje säsong, men för det mesta låter jag daggmaskarna få berika jorden med det!
6)
Jag vattnar sällan men jättelänge och alltid efter solnedgången
7) Jag har aldrig vertikalskurit mina gräsmattor, de är alldeles för fina för det. Om jag någon gång måste göra det, skall jag efteråt tillföra sand och toppdress över hela ytan, gärna i april, när vårsolen torkat upp markerna tillräckligt för den typen av arbete.

Mina gräsmattor är väldigt gröna, väldigt täta och väldigt friska! Under vinterhalvåret ser jag ofta mossa, både här och där, grön och frisk. Men under sommarhalvåret har jag glömt bort den igen. Jag njuter av mina gräsmattor då. Spelar badminton, kubb och krocket eller vilar en stund under halmhatten…långt gräs är mjukt!

Hej då från Torbjörn

 

Småknölig gräsmatta
Frågan är inskickad av Nils:

 

Vi tog och fräste upp våran gamla gräsmatta för att så en ny förra året. Resultatet blev inte så jättebra. Gräsmattan är väldigt ojämn, småknölig skulle man väl kunna säga och det finns en del kala fläckar. Hur skall jag gå tillväga för jämna ut det hela. Skall jag använda sand då jorden är lerig till karaktären.

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Nils!

Jag tror, utifrån Din “fallbeskrivning” att jag skulle gjort följande åtgärder.

1) Klipp gräsmattan kort
2) Hyr en bra vertikalskärare (inte mossrivare) hos en maskinuthyrningsfirma. Vertikalskär gräsmattan på längden, därefter på tvären och gärna även en tredje gång, då diagonalt.
3) Lägg på sand/grus (fraktion 0-4) blandad med gödslad barkmull och jämna ut detta över ytan. Använd den gamla hederliga metoden som går ut på att en eller två personer drar en TUNG planka (eller lastpall) med rep fram och åter över ytan. Efter dessa första åtgärder bör alla håligheter och eventuella småknölar vara utjämnade och ytan helt slät.
4) Hjälpså, kör över ytan med gallervält och vattna. Håll ytan fuktig i sommarsolen.
5) Efter några veckor kan det vara lämpligt att åter trycka till ytan om Du har tillgång till vält.
6) Nu kan Ni börja spela krocket!
7) När det nya gräset kommit igång ordentligt börjar Du gödsla med NPK var femte vecka i samband med regn fram till september.

Lycka till från Torbjörn

Sten och gräsmatta
Frågan är inskickad av Anna-Lena:

Hej Torbjörn!

Jag håller på och bygger till mitt hus i Bohuslän. När vi sprängde för den nya grunden så blev det en hel del sten över. Stenen har använts till att plana ut den tidigare sluttande tomten. Tanken är att jag ska anlägga en gräsmatta på detta, ca 250 kvm. Nu undrar jag hur tjockt jordlagret ska vara på stenen under den blivande gräsmattan? Jag hade tänkt köpa färdigt gräs som bara är att rulla ut om det inte är allt för dyrt. Kan sådant gräs planteras när som helst under sommaren? I en slutning upp till gräsmattan har jag tänkt göra “terasser” med rabatter för perenner och buskar. Hur djupt ska jordlagret vara i en sådan?

Hälsningar Anna-Lena

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Anna-Lena!

Förutsatt att stenmassorna är utlagda på så sätt att de bildar ett både tätt (för jorden, men genomsläppligt för vattnet!) och plant underlag, räcker det med ett matjordslager på 100-150 mm. Dessutom tycker jag nog att Du bör Du bottna med ett 100mm tjockt lager grus först. Färdigt gräs på rulle är ett utmärkt, om än lite dyrare, alternativ till den sådda ytan. Det är alltid vanskligt med “gräsmatteprojekt” under sommaren. Sådd gräsyta är svårare och tar dessutom väldigt mycket längre tid än en utrullad gräsyta att “starta upp”.
Det krävs hursomhelst ordentlig bevattning om man väljer den tid som kommer nu. Gräsmattor anläggs bäst under sensommar och höst, när luftfuktigheten är stor men temperaturen fortfarande tillräckligt hög. När det gäller Dina övriga planteringsytor för buskar och perenner bör 400-500mm djup vara fullt tillräckligt.

Lycka till från Torbjörn

Äng, gräsmatta och grusträdgård
Frågan är inskickad av Mia:

Hej!

Vi har just flyttat in i vårt nybyggda hus och står nu inför det roliga, men arbetsamma, arbetet att anlägga trädgården. Tomten utgörs av gammal åkermark med prima matjord (30-40 cm matjord, därunder 30-40 cm sand). De senaste åren har det varit vall på tomten (höskörd). I september blev vi rekommenderade att bespruta tomten för att bli av med kvickrot etc., vilket vi också gjorde.

I planerna ingår tre delar; äng, gräsmatta och “grusträdgård”.
Hur börjar vi? Är det en god ide att låta grannen plöja, harva etc? Är det värt en tråkig säsong för att låta den blivande gräsmattan ligga i träda till hösten? Om vi sår gräs/äng nu i vår, när börjar det bli försent? Vi bor i Staffanstorp.

Bör vi göra jorden magrare for ängen? Vi har inte tänkt ha alla tänkbara blommor i ängen utan inrikta oss på t ex vallmo, prästkrage och blåklint.

Grusträdgården (framför huset) ska vara singel med “öar” av växter (lavendel, salvia m m). Delar av denna fungerar som infart så där måste vi ha bärlager. Under singeln tänkte vi lägga väv och sedan göra hål i väven vid plantering av växter. Måste vi bearbeta jorden där växterna ska vara innan vi lägger på väv och singel eller räcker det med att luckra upp när vi planterar?

Tack & hej,
MIA

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej på Er och grattis till det nya huset!

Angående gräsmattan:
Det är bra att ta det lugnt. Höstsådd är alltid att föredra före vårsådd. Det börjar redan bli sent för att så. En såbädd får aldrig torka ut och maj brukar alltid bjuda på maffiga högtryck med brännande sol. Den som sår i augusti eller september behöver aldrig bekymra sig för torka och värmen är fortfarande mer än tillräcklig då. Jättebra om grannen både kan plöja och senare harva och ytan kan få vila under sommaren.

Angående ängen:
Det är svårt att få bra förutsättningar för en äng ute på Lundaslätten. Jorden är alldeles för kraftig och näringsrik. För att få en bra äng bör Ni försämra odlingsbetingelserna på ytan avsevärt. Torrt och näringsfattigt är idealet! Prata med en gräsfröleverantör om problemet (Bröderna Nelson eller Hammenhögs) och fråga vad de har för råd i ämnet.

Angående grusytorna:
Märk ut de platser Ni talar om som “öar av växtlighet” och förbered planteringarna där genom djupgrävning (ca 40 cm) och jordförbättring
(bra matjord, barkmull och grus är EN bra mix…det finns flera), jorden skall vara genomsläpplig, näringsrik och ha bra humushalt. Därefter hårdgör Ni och lägger väv och singel som planerat.

Jag slutar som jag började; det är bra att ta det lugnt.Våren och sommaren kommer att ge Er svar på många frågor som Ni inte tänker på eller anar vid planeringen nu i april. Den bästa platsen för morgonkaffet, den trivsammaste skymningshörnan och många andra märkliga platser kommer Ni tillsammans att upptäcka under den fantastiska tid som nu ligger framför oss. Det är väldigt bra att känna till och notera dessa platser för trivsel, samvaro, odling och kanske lek och vilka gångstråk Ni naturligt väljer mellan hus och alla dessa olika platser, innan Ni förverkligar Era trädgårdsdrömmar. Lycka till!

Glad Påsk tillönskas Ni av Torbjörn

Häckar

Björkhäck
Frågan är inskickad av Mikael:

Jag har börjat göra en björkhäck.
När bör jag helst beskära/forma den?

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Mikael!

I ärlighetens namn så tycker jag inte om björkhäckar. Björk är ingen lämplig växt att använda till häckar, den mår inte bra av ständig beskärning utan bör få vara just det den är menad att vara; ett vackert träd med vit stam och böljande grenverk. Björkar hör definitivt till de växter som bör få utvecklas fritt och slippa beskärning. Men om Du nu bestämt Dig och tänker fortsätta projektet gäller följande:
Toppa “häcken när den nått den höjd Du önskar, innan dess klipper Du bara sidorna för att få ökad förgrening. Björkarna tillhör gruppen “blödare” och får aldrig beskäras under vinter och vår. Klipp Din häck under högsommar och höst. Jag tror emellertid inte att den kommer att bli speciellt bra; varken snygg eller stark. Sorry!

Hälsningar från Torbjörn

Döende Thujahäck
Frågan är inskickad av Ragnhild:
Hjälp vår höga fina thujahäck dör har thujan en viss livslängd eller vad står påRagnhild
Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Ragnhild!

Visst, allt som lever har en begränsad tid till sitt förfogande, så även Thujor. Du skriver inte hur gammal häcken är och jag skulle dessutom gärna vilja veta var i Sverige Du och Din thujahäck bor. JAG TROR att Dina Thujor har drabbats av torkskador. Det är ganska vanligt både för barrväxter och växter som har kvar sina blad på vintern. Marken är frusen och vattentillförseln därför avstängd, medan växtens ovanjordiska delar har det varmt och gott i vårvintersolen. Under dessa betingelser, som inte är helt ovanliga, förlorar växten vatten, men kan inte ta upp något nytt och resultatet kan bli svåra torkskador. Beskärning av häcken kan rädda utseendet, men vänta en tid och se vad som händer.

Hälsningar från Torbjörn

Flytt av gammal ligusterhäck
Frågan är inskickad av Lotta:
Hej Doktorn!Vi har en gammal, kraftig ligusterhäck som tillfälligt måste flyttas i samband med en tillbyggnad av huset. Hur hanterar vi plantorna för att de skall ha en chans att överleva? Vi tänkte gräva ner dem på annan plats i trädgården. Skall de beskäras? I så fall när – när de flyttas eller när vi planterar tillbaka dem?
Bygget är beräknat ta 2-2,5 månader nu i sommar.
Vi bor utanför Malmö.HälsningarLotta
Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Lotta!

Gräv upp plantorna snarast och med så stor jordklump ni mäktar med att hantera. Har Ni någon typ av grävhjälp (maskinell!) vid byggprojektet är detta definitivt ett jobb lämpligt för en maskin. Placera plantorna tätt tillsammans och gärna nedgrävda på en skuggig plats i trädgården och var noga med vattning men snåla med näring. Troligen behöver Ni inte beskära. Förflyttade med rejäl jordklump reagerar plantorna knappast alls på Era förehavanden!

Lycka till önskar Torbjörn

Flytt av ligusterhäck när
Frågan är inskickad av Sten:

Hej!

Jag tänker om möjligt flytta en ligusterhäck till hösten .
Är detta genomförbart ? Vad bör jag tänka på ?

m.v.h. Sten

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Sten!

Visst är projektet genomförbart! Den lämpligaste tiden är under höstmånaderna när växten har gått i vila. Vet inte hur stor häcken är, om den är formklippt eller friväxande. Vet ej heller vilka hjälpmedel Du har till Ditt förfogande.
Tiden är alltså av betydelse, hösten är bäst eftersom plantorna då får stå i lugn och ro på sin nya växtplats i flera månader innan vårens arbete skall påbörjas. Förbered den nya planteringsplatsen noga och gräv sedan upp häckplantorna med så stor jordklump som möjligt. Det är bra om jorden är fuktig för då håller klumpen lätt ihop. Passa på att rensa varje planta från döda och skadade grenar och partier. Flytta plantorna till den nya platsen och försök att “rikta” häcken så gott det går. Vattna och lägg på frisk bra jord som luckras väl. Gödsla inte, det kan vänta till våren kommer. Om Du har en formklippt häck är det lämpligt med en ganska tuff beskärning under senvintern så att “linjerna” åter blir så bra som möjligt efter flyttningen. Därefter vidtar sedvanlig häckklippning i juni och september.
Har Du tillgång till traktorgrävare eller annan maskinell grävhjälp blir arbetet snabbt utfört men resultatet och efterarbetet kommer att bli det samma.

Lycka till önskar Torbjörn

Förminskning av hasselhäck
Frågan är inskickad av Mia:

Hej!

Jag har på tomten en ca 15 meter lång häck av ca nio meter höga
hasselbuskar. Jag vill gärna ha kvar dem, men i mindre format. Kan man
beskära dem till manshöjd? Hur gör man då och vid vilken tid på året är det lämpligt. Eller är det bäst att satsa på att gräva bort allt och sätta en ny häck?

Hälsningar
Mia

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Mia!

Det må jag säga… en nio meter hög hasselhäck!
Om Du väljer att ha kvar den bör Du ta bort alla de grova och höga stammarna och endast spara det som når upp till Din tänkta maxhöjd och därunder.
Det som skall bort skall bort helt, alltså sågas av vid marken. Efter en nedskärning som denna kommer tillväxten av nya skott att bli närmast explosiv, så gödsla inte. Rötterna är ju avpassade för den stora växten som Du nu gjort liten. Kraftig gallring bland de nya skotten kommer att krävas under åren som kommer. Såhär kraftiga åtgärder gör man lämpligen under vårvintern.
Hassel är varken vanlig eller vidare praktisk som häckväxt. Själv hade jag tagit bort allt med hjälp av en lastbil med gripskopa; dragit upp allt med rötterna. Därefter hade jag planterat en lämpligare, mer lättskött och mindre platskrävande häck. Det finns många goda valmöjligheter.

Lycka till önskar Torbjörn

Förslag på snabbväxande häck

 

Frågan är inskickad av Sarah

Hej Torbjörn!
Jag undrar om du har något bra förslag på en snabbväxande häck? Den ska allra helst ha starka färger och blommor, men inte allt för dyr.
Tack och hej, från en nybliven villaägare.

 

Trädgårdsdoktorn svarar:Stort och svårt ämne att ge förslag i Sarah!
Tycke och smak varierar liksom jordmån, väderstreck och landskapstyp. Vill börja med att ge Dig mitt bästa boktips. Som nybliven villaägare är boken “Blommor och Buskar” den absolut bästa investering Du kan göra. För omkring tre hundralappar får Du en mycket kompetent rådgivare att hålla i handen medan Du planerar och jobbar med Din trädgård! Här finns det många bra förslag på häckar! Boken finns på Blommor och Buskar Förlag KB med telefonnummer 0413-233 64. Generellt kan jag säga följande: Snabbväxande häckar är inte lika långlivade och blir heller inte så täta och vackra som de släkten som växer långsamt. Sälg, pil och poppel är häckar som är billiga, snabbetablerade och växer fort. Ett gammalt knep (om Du har gott om plats) är att plantera den billiga och snabbväxande häcken ytterst och innanför den “riktiga” häcken, som där får växa i lugn och ro tills den är uppe i full höjd. Då kan Du röja bort den yttre! Har Du en liten tomt bör Du välja en klippt häck som tar betydligt mindre plats än huvudalternativet; den friväxande häcken. Skötselinsatserna av en friväxande eller klippt häck är helt olika, men båda kräver faktiskt lika mycket tid. Många tror att den friväxande häcken också är “arbetsfri”, men så är icke fallet! Vill Du ha en blommande häck, måste Du välja ett friväxande alternativ!
Lycka till från Torbjörn
Föryngringsbeskärning av spireahäck
Frågan är inskickad av Ingela:

 

Kan man föryngringsbeskära en spiraeahäck?
Kan man i så fall göra det nu?

Med vänliga hälsningar Ingela


Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Ingela!

Det går alldeles utmärkt att föryngra spiraeahäcken nu. Men gör det snart, när blomningen är över. Hårdare beskärningsåtgärder som föryngringsbeskärning eller nedskärning skall man inte göra på hösten. All beskärning stimulerar ju ny skottbildning och de nya skotten måste få god tid för att mogna av och bli vedartade (“träiga”) innan vintern kommer med frost. Vårvintern är den traditionella tiden för hård beskärning, men sommaren fungerar också väldigt bra. Gallra ur häcken rejält, det som skall bort tar Du bort vid markytan. Spara unga friska skott och passa samtidigt på att rensa ur gamla multnande löv, pinnar och annat snafs som brukar samlas och multna i dunklet inne i häcken.

Lycka till från Torbjörn

Häck runt skogstomt
Frågan är inskickad av Anna:

 

Hej Torbjörn !

Jag har en underbar skogstomt på 3000 m2. Tall, björk, ek och rönn samt blåsippor, vitsippor, förgätmigej, solvända, smörblommor, liljekonvaljer mm växer vilt. Jag har börjat intressera mig för trädgården nu, och behöver alla tips jag kan få. En mur av kalksten har jag byggt runt delar av trädgården och nu vill jag komplettera med en häck. Men jag har bara ca 20 cm djup jord sedan tar berggrunden vid. Räcker detta ? Jorden är tung och svart, blir hård när den torkar, kan den vara lerblandad ?
Häcken kommer att stå i söderläge, med sol från ca 8.30-19.00. Vad passar bäst ?

Vänliga Hälsningar
Anna

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Anna!

Det låter som en härlig plats att leva på… Din skogstomt. Du har flera olika sorters häckar att välja bland. Det vore kul att veta två saker; var i landet bor Du (odlingszon?) och vilken huvudtyp av häck Du vill ha (friväxande eller klippt) Jag ger tre vackra förslag ifrån respektive grupp:

Friväxande: Rosa carolina / Carolinaros, Syringa vulgaris / Syren och Malus sargentii / Bukettapel.
Klippta: Ribes alpinum `Schmidt`/ Måbär, Sorbus intermedia / Oxel och Acer campestre / Naverlönn.

Det finns ett flertal andra alternativ att läsa om och att titta på. Fundera, läs, titta och fråga under sommaren. Planteringsarbeten blir bäst om de görs under hösten. EN bra bok heter “Blommor och buskar” och ges ut av ett förlag med samma namn “Blommor och buskar förlag”
(ISBN 91-630-5957-6).  Skall man skaffa en bra grundläggande trädgårdsbok så är detta absolut den rätta.
Tänk också på att snabbväxande häckar sällan blir starka och inte heller speciellt gamla. Tålamod brukar som bekant löna sig…!

Tycker Torbjörn och önskar Dig lycka till!

Ligusterhäck
Frågan är inskickad av Jörgen och Petra:

Vi planterade en liqusterhäck i början av maj och klippte då ner den till 20-30 cm. Vissa plantor har växt riktigt bra. Undrar om jag skall klippa dem nu på hösten. Några grannar gjorde det förra hösten och deras häck har blivit mycket tät och fin. Vi verkar dessutom ha fått olika plantor. De som växter långsammare har mörkare och mindre blad. Bör de bytas?

Undrar även om Du har någon erfarenhet av Strollers kombigödning mot maskrosor.

Tacksam för svar!
/Petra

Hej Doktorn!
Vi har planterat en ny ligusterhäck och vår fråga är
hur gör vi för att få den att växa snabbt och bli tät.
Den har växt ca 40 cm sen vi planterade den.

MVH /Jörgen

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Jörgen och Petra!
Ni undrar i mycket över samma sak, så här får Ni ett svar att gemensamt fundera över!Det är lätt att frestas till sparsam beskärning när man väl har “fått igång” sin häck. Regeln är dock att man endast genom hård och konsekvent uppbyggnadsbeskärning får en häck som är helt tät från basen och uppåt. Beskärningen av häckplantorna syftar till att få ökad skottbildning och förgrening så att häcken blir helt tät. Första våren kortas häcken ned till halva höjden och får därefter växa till sommaren.
Därefter vidtar traditionell häckklippningsrutin med klippning i juni och september. Klipp sidorna och toppen så att häcken får svagt lutande sidor; bredare vid basen än vid toppen. På höjden kortar man in mellan 1/3 till 1/2 av höjden på den nytillväxt som skett sedan förra klippningen.
Så bygger man upp häcken allt högre från år till år och efter ca 5-7 år brukar full höjd ha uppnåtts. Häcken gödslas under vår och sommar liksom gräsytor och övriga delar av trädgården med fullgödselpreparat av NPK-typ. Det är också viktigt att den unga häcken får växa utan konkurrens från gräs och/eller annan växtlighet som vill ha näring. Jorden nära häcken bör vara fri från andra växter och välluckrad.Misstänker Du Petra, att Din plantskola levererat fel/olika plantor bör Du genast kontakta dom för inspektion. Det är lättare för alla parter att rätta till felet nu under hösten än senare.
Vad beträffar strollerpreparat mot maskrosor kan en viss effekt märkas, men den som förväntar sig ett underverk kommer att bli besviken.
Viktigt är att sprida preparatet vid mulen och fuktig väderlek. Gärna en dimmig eftermiddag. Effekten uteblir fullständigt om sommarsolen lyser starkt och varmt!
Lycka till önskar jag Er båda!Torbjörn
Måbär som häck
Frågan är inskickad av Eva

Jag har funderingar på att plantera måbär som häck. Den kommer delvis att stå bakom huset i norrläge. Klarar måbär detta? Jag undrar även hur hög måbär kan bli (jag bor i Stockholmsområdet), helst vill jag ha en häck som blir åtminstonde 1,5 m.

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Eva!

Först vill jag lyckönska Dig till ett utmärkt val! Måbär (Ribes alpinum ´Schmidt´) är en pålitlig, stabil och snabbetablerad växt, som dessutom börjar grönska tidigare än de flesta andra på våren. Den är alldeles utmärkt som häck och kommer snabbt upp i den höjd Du talar om (kan bli högre om Du så önskar!). Plantera fyra häckplantor/lpm och var noga med uppbyggnadsbeskärningen så att häcken blir tät hela vägen från basen och uppåt. Måbär är nära släkting med både vinbär och krusbär. Klipp häcken två gånger årligen, i juni och augusti.

Lycka till från Torbjörn

Problem med ligusterhäck
Frågan är inskickad av Pia:

 

Hejsan.

Jag har en ligusterhäck ut mot gatan. Den växer väldigt dåligt, alldeles kal nertill, och glest med blad högre upp. Nu idag, har jag stubbat ner den till ungefär 1 dm.
Jag har slängt på väx-upp näring och vattnat rejält. Tror du att den kommer att ta sig, eller ska jag gräva upp den och sätta en ny häck? Häcken av samma sort mot grannen är fin, men den är mycket bredare närmare huset, än mot gatan. Kan jag smalna av den bara, så den blir “jämntjock”? Kan man i så fall göra det nu? Tacksam för svar.

Hälsningar Pia

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Pia!

Det var värst vad Du gick grundligt tillväga. Nåja, det kanske kan fungera, men Du borde gjort såhär:
Alla grova grenar ska sågas/klippas vid marken och det har Du ju nästan gjort, men alla unga och friska skott borde Du faktiskt ha sparat. Av två anledningar; dels för att inte beskärningsåtgärderna skall se så dramatiska ut och dels för att garantera häckens fortsatta tillväxt och överlevnad. Det är väldigt jobbigt för en växt att bli kapad såhär “rakt av” och då är det viktigt att de unga skotten finns kvar. Deras viktiga uppgift är att signalera till rötterna att det fortfarande finns kvar något däruppe att jobba för. Annars lägger kanske rötterna av helt.
Försök att rensa bland de grövsta stubbarna och ta bort dom helt. Gödsla inte mer, vattna och håll jorden lucker och fin istället. Frisk kompost hade varit bättre än konstgödsel. Spara och vårda de eventuella kvarglömda småskott som finns kvar, de är viktiga!
Ja Du kan “smalna av” häckens tjockare delar. Gör Du det nu är det helt OK för häcken, men den kommer att se konstigt ut i sommar med bruna hål i grönt bladverk. Vanligen gör man dessa större ingrepp och korrigeringar av häckar under senvintern.

Lycka till önskar Torbjörn

Problem med och skötsel av Buxbomshäck
Frågan är inskickad av Catarina:

Hej Torbjörn!

Jag har två frågor gällande min buxbomhäck som jag satte i fjol. Två av mina plantor har fått gulvita blad som verkar att “smitta” till de närliggande plantorna. Jag antog att det var den kalla vinter här i Stockholm som hade tagit den ena plantan men när nu den andra börjar bli helt gulvit så är jag inte säker. Vad göra?
Min andra fråga berör beskärningen av häcken. Jag har läst att man kan göra detta vid midsommartid men hur ska jag göra och hur mycket ska jag ta?

Med vänliga hälsningar

Catarina

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Catarina!

Jag undrar om Du är hundägare!? Det låter som om några av Dina plantor fått  brännskador efter att någon har kissat på dem. En kvävechock helt enkelt! Detta är en trolig orsak, men hursomhelst måste Du nog byta ut de drabbade plantorna.
Det är bra att beskära buxbomshäcken nu och därefter ännu en gång i augusti/september. För att få täta och väl förgrenade häckplantor bör Du reducera höjden med 30-40% och putsa kanterna jämna. Den som har “is i magen” och klipper sina häckar hårt initialt, belönas alltid med täta och starka häckar redan efter några år. Låt Dig inte bevekas av långa kraftiga skott som skjuter i höjden; det är förgrening vi eftersträvar!

Glad midsommar önskar Torbjörn

Problem med rönnhäck
Frågan är inskickad av Lillemor:

Hej!

Jag har en rönnhäck som har fått bruna fläckar på bladen. På undersidan blir det en knöl och taggar har börjat sticka upp ur knölarna. Det syns inget på årsskotten men resten av häcken är full av dessa prickar. Vad är det rönnen har drabbats av och måste jag kapa ned hela häcken som jag har fått rådet av bekanta att göra?

Tacksam för svar!

Lillemor

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Lillemor!
Hornrost är namnet på den svampsjukdom som Du ser på bladen i Din rönnhäck. Som många andra svampsjukdomar växlar den “hemvist”,
övervintrar på vanliga enar (Juniperus communis) och “hoppar” under våren över till rönn. Angreppet kommer inte att ta död på eller ens allvarligt försvaga Din häck. Problemet är endast av estetisk natur så såga för all del inte ner häcken. Jag förstår inte varför bekanta och annat folk alltid är så snabba och drastiska i sina råd om växternas väl och ve. Växter är, liksom vi, levande individer. Tänk om också vi skulle börja avliva varandra så fort vi fick angrepp av mjäll, finnar eller fotvårtor!Ta det lugnt Lillemor säger Torbjörn
Råd om thujahäck
Frågan är inskickad av Uno

Hej!

Har tänkt att plantera en thujahäck (Drabant). Jag förstår att jag ska toppa plantorna först när de nått den slutliga häckhöjden. Ska jag klippa något på sidorna för att öka på tätheten eller ska den få sköta sig själv? Jag har en normal trädgårdsjord, ska jag förbättra den på något sätt, vilket pH-värde bör jorden ha? Har också ett buskage av vildvuxna brudspireor. Törs jag skära ned dem radikalt, för att föryngra dem, i så fall när?

Tack för en trevlig trädgårdsida, Uno.

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Uno!

Tack för frågorna och Din vänliga hälsning!
Jag tror att Du menar sorten “Brabant”, för “Drabant” känner jag inte till. Thujasläktet är mycket tolerant vad gäller jord och PH-värde. I mina böcker läser jag att den trivs i jordar med PH från svagt surt till alkaliskt. Den normala trädgårdsjord Du talar om är säkert helt tillräcklig. Vill Du “lyxa till det” kan Du blanda i gödslad torvmull vid planteringen, men det är absolut inte nödvändigt.
Du kan göra en radikal nedskärning av Ditt spireabestånd just nu. Jag var själv i Alnarpsparken igår med mina elever och utförde just de åtgärderna på ett stort antal buskar. 10-15 cm över markytan är lagom. Passa på att luckra marken efter nedskärningen. Har Du tillgång till bra kompostjord är det aldrig fel att mylla ner lite kring de nyfriserade buskarna.

Lycka till från Torbjörn

Stora problem med Avenbokshäck

Frågan är inskickad av Håkan:

Hej!

Jag är i behov av hjälp med en Avenbokhäck och vet inte vart jag skall vända mig. Jag har talat med ett flertal olika gardencenters och alla har haft olika svar på mitt problem. Det började för 3 säsonger sedan med att bladen längst ner på några plantor började att krulla ihop sig och nervtrådarna i bladen blev “förstorade” eller mer tydliga/markerade. Bladen förblev gröna och vissnade inte direkt men efter att de vissnat så verkar det som om grenen också dör eller torkar ut. Detta höll sig ganska så lokalt första året. Förra året så ökade utbredningen av skadan och i år är det ännu värre. jag kan alltså inte med ögat se någon typ av djur eller dylikt. De alternativ till orsak jag fått av de olika gardencenterna är:

1. Åkersberga växtförsäljning som sa att det kunde vara någon typ av skadeinsekt som var i jorden på dagarna och sedan kröp upp på nätterna och sög växtsaften ur bladen.

Åtgärd: Köpte ett jordförbättrings medel som skulle stärka plantornas försvar mot sådana här angrepp och stödgödslade.

2. Växus Bergianska sa att det skulle vara en gallstekel och att man skulle bespruta i början av säsongen när bladen var precis nyutvecklade, detta skulle ej heller vara farligt för plantan med dessa angrepp och den skulle inte dö av det. Detta skulle också vara ett svar som de fått av er.

Åtgärd: Köpte ett rekommenderat besprutningsmedel och besprutade plantorna 2 ggr, möjligtvis så stannade processen av men det är svårt att säga om så var fallet.

3. På Zetas trädgård i Huddinge sa de att detta inte berodde på någon gallstekel utan det borde vara som så att plantan inte har tillräckligt med kalk vilket i sin tur gör att den inte kan ta upp näring i tillräcklig utsträckning.

Åtgärd: Köpte kalk och näring, utan resultat.

Problemet finns fortfarande kvar och det verkar som om det ökar takten och sprider sig över häcken. Jag bifogar även bilder på häcken jag skulle bli oerhört tacksam för hjälp med detta problem.

Vad skall jag göra?

Med vänlig hälsning

Håkan

Såga ner en häck
Frågan är inskickad av Bengt:

Hej Torbjörn!

Jag har en fråga ang. en häck, den planterades för c:a 20-25 år sedan.
En snabbväxande häck som jag inte kan namnet på. Den är nu över 4m. med tjocka grenar.
Jag tänkte såga ner den till c:a 1 m. Är det lämpligt att göra detta nu i September?

M.v.h. / Bengt.

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Bengt!
Det är lite synd att Du inte vet vilken sorts häck Du har, det är både en kul och viktigt kunskap. Tag med Dig en kvist till en plantskola så att Du får veta.
Så kraftiga beskärningsåtgärder som Du funderar över bör man utföra under senvintern eller tidigt om våren, inte nu. All beskärning sätter fart på ny tillväxt av skott och det är inte bra om de nya skotten är färska och mjuka när vintern kommer med frostgrader. Vänta alltså till i februari eller mars.
Att korta ned alla grova grenar till en meters höjd är inte den bästa metoden att föryngra. Risken är stor att man på toppen av varje meterhög stam får en kvast av nya skott, men betydligt mindre längre ned. Det kan komma att se väldigt konstigt ut. Snitten är dessutom väldigt svåra för plantorna att ta hand om och valla över med den skyddande sårvävnad som kallas KALLUS. Bättre är det då att ta bort de grova och höga partierna helt vid marknivå och i stället försöka spara yngre skott och grenar som efterhand formas till den framtida “nygamla” häcken. Många nya skott kommer också att skjuta upp när de grova grenarna kommer bort och häcken kommer säkert att bli tät snabbt. Alla snitt på de yngre grenar som skall sparas, måste Du lägga över en ny gren, skott eller en knopp!
Ett undantag från regeln om senvinterbeskärning måste göras om häcken är av sorten Naverlönn / Acer campestre. Lönnsläktet börjar blöda (sava) väldigt tidigt och bör därför beskäras under sommar eller höst.Lycka till önskar Torbjörn
Tips på tät och vindtålig häck
Frågan är inskickad av Veronika

Jag behöver en häck som är tät och är vindtålig. Helst ska den stoppa insyn även på vintern. Det kan vara en granhäck men jag skulle även vilja veta om det finns någon lövhäck. Dessutom skulle jag vilja ha prisuppgifter eftersom det är ett stort område jag ska omringa. Mitt landställe ligger i Almunge. Tomten har sol hela dagen.

Tack på förhand Veronika.

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Veronika!

Det finns många bra häcktyper att välja mellan även uppe hos Dig i Uppland (zon 3 eller 4 tror jag). Hagtorn, Bukettapel, Oxbär, Syren och
Oxel uppfyller alla Dina krav, men det finns fler. Du berättar inte om Du planerar för en klippt eller friväxande häck. Klippt häck blir tätare och ger bättre skydd mot såväl vind som insyn. Försök hitta en bok som heter “Blommor och Buskar”. I den finns all information Du behöver för att göra ett gott val. Någon prisuppgift vill jag inte ge Dig. Du måste vända Dig till en plantskola och fråga. Uppge hur många löpmeter Du planerar att plantera och beställ barrotade häckplantor. Normalt planterar man 3-4 plantor / lpm.

Lycka till från Torbjörn

Tre frågor om en Bukettspireahäck
Frågan är inskickad av Glenn:

Hej!

Vi har flyttat en bukettspireahäck (tror den heter så) som är ca 25 år gammal och undrar följande:

1. Går det att flytta en så pass gammal häck och få den att ta sig på det nya stället?

2.Häcken har under en längre tid klippts dåligt och är väldigt tunn nertill, hög (ca 1,70) samt spretig i formen.
Hur mycket skall vi beskära den för att den skall växa och bli tät?

3. När på året skall vi beskära den… går det att göra nu (augusti)?

Tack på förhand!

Glenn

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Glenn!
På Din första fråga har Du redan svarat; Du har flyttat häcken… alltså gick det! Spiraeasläktet är tåligt och uthålligt och jag tror säkert att häcken kommer att överleva trots att Du gjort en del grundläggande fel.
Man bör flytta växter i avlövat tillstånd, under vinterhalvåret när de är i vila. Utan blad är vattentillförseln inte direkt livsavgörande i ett kortare perspektiv. Nåväl, tydligen är häcken redan på sin nya plats och jag tycker att Du skall beskära den ganska kraftigt nu, så snart som möjligt. Du kan faktiskt ta bort alla gamla och grova partier vid markytan. Spara bara de nya friska skott som kommit under sommaren. Ge ingen gödning nu under hösten, men var noga med att hålla marken ren och välluckrad på den nya växtplatsen.Lycka till önskar Torbjörn

Kompost

Kompostblandning

 

Frågan är inskickad av Lotta:

Hej!

Jag vet att man i komposten ska blanda allt väl, kväverikt och kolrikt, lagom fuktigt osv. Men jag undrar över fallfrukt av äpplen som kan bli en hel del av. Det måste väl var ok att lägga dom i komposten bara de blir lite uppblandade precis som annars?

Tacksam för svar!

Lotta

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Lotta!
Jadå… så gör jag själv med jämna mellanrum och det går alldeles utmärkt. Som Du själv mycket klokt konstaterar… bara man blandar!
Just “lite av varje-principen” är ju en grundbult i komposteringens ädla konst. För mycket på samma gång är aldrig bra, varken i komposten eller i livet utanför. Hos mig hamnar, från fruktträden, endast karten från sommarens kartfall  i komposten. Fallfrukt under sensommar och höst brukar jag försöka samla i korgar och lådor för att ge åt besökande rådjur under vintern. Detta “gratis” vinterfoder har gjort att rådjuren inte tuggar i sig eller skadar mina levande växter. Torbjörns äpplen är godare så då väljer vi dom… så tycks våra rådjur resonera!Lycka till önskar Torbjörn

 

Kompostfråga

 

Frågan är inskickad av Nina

Vi ska köpa en varmkompost (Stiga Kitchen) som har två lådor som lock.
I dessa ska man fylla torvmull (som ska förhindra att för mycket regnvatten kommer ner i lådan). Vi skulle vilja plantera blommor i dessa lådor. Finns det några som trivs i torvmull? Tala även gärna om om och när man kan förkultivera dessa växter.

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Nina!

Ytterligare en kompostmodell…
Själv tycker jag att det är både snyggare och billigare att snickra kompostlådorna själv. Två lika stora fack ger färdig, fin och näringsrik kompostjord på två år….och mina italienska “Turbomaskar” gör ett fantastiskt arbete med såväl hushålls- som trädgårdsavfall.
Animaliskt matavfall komposterar vi inte, vilket traktens råttor är ytterst besvikna över. Nåväl…över till din fråga!
Förutsatt att Du väljer gödslad torvmull kan Du få flera olika sommarblommor att trivas. Jag hade nog blandat 50% planteringsjord och 50% torvmull, med den jorden kan man välja nästan vilka sommarblommor som helst. Du kan förresten även odla grönsaker eller kryddor i lådorna, Timjantak på komposten hade kanske inte varit så dumt! Det är svårt att ge råd om växtval Nina! Titta i fröställen i din affär och prova det du blir nyfiken på och känner lust inför. Allt Du behöver veta om förkultivering, såtider och övriga tips står tydligt och ordentligt på påsarnas baksida.
Förstår bara inte varför Stiga inte vill att det skall komma regnvatten i lådan. En kompost måste hållas fuktig och SÅ mycket brukar det minsann inte regna, ibland måste man faktiskt vattna komposten under sommaren…mellan regnen!

Hej från Torbjörn

Odla

Egenkomponerad näringslösning

 

Frågan är inskickad av Nina

Vi har en maskkompost hemma och från den tömmer vi av vätska som vi använder som blomstergödning. Vi blandar 1 ml/liter vatten (och vid varje vattning under vår/sommar). Känner du till något om detta? Är det en lagom dosering? Kan jag använda det till mina frösådder när det är dags att börja gödsla dem? Jag vill helst inte köpa något eftersom vi har tillgång till detta gratis hemma.

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Nina!

Känner inte till Din metod, men om Du är nöjd med den så är jag också det! Den styrka Du talar om på näringslösningen (1 tusendel kompostvätska / liter vatten) får mig också att höja på ögonbrynen. Kan inte uttala mig om vad som lakas ut från Din kompost och vilka näringsämnen (utöver kväve) det innehåller, men utblandat blir det troligen den svagaste näringslösning jag någonsin läst om.
Bra ändå, tänker jag sedan, eftersom Du använder lösningen till Dina frösådder. Unga späda plantor skall ju inte “smaka starkt”!

Hälsar Torbjörn

 

Jordgubbar på kruka
Frågan är inskickad av Catrin:

Jag har en jordgubbskruka med gubbar i. Men förra sommaren(2000) blev det jättelite eller nästan inga gubbar alls. Nu undrar jag vad jag ska göra med dem för att få jordgubbar. Kan man odla i kruka eller har du något annat tips på vad jag kan göra.

Tack på förhand Catrin

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Catrin!

Visst kan Du odla jordgubbar i krukor, det går alldeles utmärkt och är ett bra alternativ för den som inte har plats för ett riktigt jordgubbsland.
Dessutom är det lätt att hålla reda på alla revplantor som moderplantan skickar iväg. Kruka in dom i nya krukor, utöka Dina odlingar eller ge bort plantor till vänner och bekanta.
Ta det lugnt med gödningen under våren Catrin. Kvävet (N) i gödningen gynnar vegetativ tillväxt (blad) på bekostnad av blommor som senare ska bli “gubbar”. Plantor som får gödning under våren får inte så mycket bär men väl massor av blad och löper därmed stor risk att angripas av mögel. Gödsla inte förrän efter skörd. När bären väl är uppätna och slut, är det dags att ge plantorna “mat”,  så att de växer och blir starka under resten av sommaren och kan förbereda sig för både vintervila och nästkommande sommar.
Att sommaren 2000 går till historien som både kall och solfattig inverkade säkert också på Dina krukgubbar!

Hälsningar från Torbjörn

Jordgubbsmajs
Frågan är inskickad av Helena:

Hej!

Vad är jordgubbsmajs?
Var ska den planteras (i växthus?) och hur ska den skötas?

MVH /Helena

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Helena!

Jag har själv ingen erfarenhet när det gäller odling av jordgubbsmajs.
Den ser ut som en märklig blandning av knubbig majskolv och jordgubbe och odlas precis som sockermajs. Jag vet inte var i landet Du befinner Dig eller har Din odling, men försöka duger!

Glad midsommar önskar Torbjörn

Ojämn jordkvalitet
Frågan är inskickad av Annikki:

Hej Torbjörn
Har fått en kolonilott på 123 m². Nu undrar jag vad jag ska tänka på för att förbättra jorden då jorden verkar vara “ojämn” i kvalitén.
Fläckvis är den lerig, sandig eller porös. Har tänkt att odla kryddväxter och äldre svenska blomsorter på lotten och sätta upp ett litet växthus på 5 m². I växthuset har jag tänkt odla tomater, gurka och doftmelon.

Med vänlig hälsning
Annikki

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Annikki… vilket fint namn Du har!

Grattis till koloniträdgården!
Sandig jord förbättrar man genom att tillföra mull som Du vänder ned med spaden.
Jordar med hög lerhalt gör man “lättare” genom att tillföra grus och ev. även mull, som vänds ned på samma sätt.
I båda fallen får Du räkna med att lägga på ett lager som är minst 50mm tjockt för att få bra effekt.
När Du talar om att jorden på vissa ställen är “porös” skulle jag vilja veta mer… tycker Du att det är dåligt?
På Din sandiga jord trivs säkert ganska många av de kryddor Du drömmer om… de gillar ofta lite kargare och torrare miljöer.
Av grönsakerna är det bland annat potatis, morötter, svartrot som stortrivs i sandjordar.
Lerhaltiga jordar är jättebra, men ibland svåra att jobba med. Fördelen med lerhaltiga jordar är att de, till skillnad från sandjordar, håller kvar både näring och vatten längre. Nackdelen är att Du måste vara väldigt noga med luckring nästan direkt efter regn eller bevattning. Då stannar fukten kvar i jorden och ytan förblir lucker och fin. Väntar Du för länge med att luckra blir lerjorden torr och hård på ytan. På lerjordar trivs bland annat olika kål- och löksorter. Gamla svenska blommor som Du talar om föredrar nog också högre lerhalt framför en hög sandhalt, men vill växa i djupt bearbetad jord. I växthuset kan Du väl kosta på några säckar planteringsjord av god kvalitet.
Mitt viktigaste råd sparar jag till sist:
Innan Du gör några större åtgärder med Din odlingsjord tycker jag att Du skall prata både länge och väl med Dina grannar i koloniområdet.
Bjud in dom på kaffe med bullar och frågor… människor tycker om att berätta, hjälpa till och ge råd (dessutom tycker vi om kaffe med bullar!).
Svenska kolonister är en grupp som är sprängfyllda med både erfarenheter och allehanda kunskaper om odling. Dessutom känner Dina grannar bättre än andra till förutsättningarna och möjligheterna i just Ert koloniområde och Er odlingszon. DET är viktig kunskap att förvärva Annikki!

Lycka till från Torbjörn

Potatis i näringsrik jord
Frågan är inskickad av Katarina:

Hej!

Jag hade några gamla potatisknölar kvar i kylskåpet och tänkte således utnyttja dessa till odling. Jag har satt dem i ny planteringsjord och åkte på semester.
Eftersom jorden väl är så näringsrik så har blasten vuxit och blivit över en meter hög!
Kan jag beskära mina gigantiska potatisplantor, i så fall hur hårt? Eller är det så att jag får räkna med att inte hinna få någon potatis i år… utan nöja mig med den höga blasten… och lära mig att aldrig mer odla potatis i så näringsrik jord igen?

/ Katarina

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Katarina!

Ja… det var väl förnuftigt gjort! Klart att plantan växer sig hög när den får stå i så härlig jord. Höjden på blasten behöver Du inte bekymra Dig över och potatisplantor är inte någonting som man beskär. Men känn istället försiktigt med handen ner i jorden under plantan, så upptäcker Du nog att även där händer det saker. Visst kommer Du att få Dina knölar… var inte orolig, men gärna tålmodig!

Lycka till önskar Torbjörn

Potatis med mask
Frågan är inskickad av Elisabet:
Hej Torbjörn !Vi har en skärgårdstomt (Stockholm) där vi har grävt upp en liten odlingsplätt där vi försöker odla potatis. Potatisen växte upp bra, men när vi sedan tog upp den märkte vi att den var angripen av gula maskar som borrat små gångar in i potatisen. Nästan alla potatisar var angripna och även om potatisen såg fin ut på utsidan innehöll den mindre trevliga överaskningar vid halvering.Har du någon idé om vad man bör göra för att bli av med maskarna ?Hälsningar Elisabet
Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Elisabet!

Du har drabbats av någonting väldigt vanligt och väldigt trist; knäpparlarver.
Dom trivs och lägger sina ägg på platser med tät växtlighet; gamla vallar, ängar eller gräsmattor. När sådana marker bryts upp för att bli odlingsbara, stannar knäpparlarverna kvar och angriper med glädje främst potatisodlingen. Vi är många, många som delar denna trista erfarenhet.
Bästa metoden är att INTE odla just potatis de första åren i Ditt nya köksland. Det finns mycket annat gott och nyttigt att odla istället och efter några år har knäpparna flyttat. Potatisen till midsommarsillen kan Du under tiden odla i en hink eller, varför inte, direkt i jordsäcken!

Lycka till önskar Torbjörn

Problem med tomater
Frågan är inskickad av Arne:

Jag sår tomatfrön 10 jan och har plantorna inomhus till början av maj då
de planteras i växthus. Den första blomman har en jättestor blombotten
och den tomaten blir konstig, består av flera stycken. Jag borde kanske
ta bort denna blomma, men det känns inte bra att ta bort första
blomman. Sorten är dansk bifftomat. Detta har hänt flera år. Vad göra?

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Arne!

Ursäkta att svaret dröjde… har kollat runt lite efter svar. På vägen fixerade jag mig lite för mycket vid Din konstiga blomma och förbisåg andra mer självklara fel, som säkert är orsaken till “blomman”.  Du längtar, liksom många med Dig, för mycket till våren, växthuset och trädgården. Ett vanligt resultat av denna längtan är en alltför tidig sådd och Du sår faktiskt Dina tomater extremt tidigt. Ljuset är långt ifrån tillräckligt. Så Dina tomater i mars, håll temperaturen mellan 13 och 16 grader och försök samtidigt att få så mycket ljus som möjligt. Normalt skall det ta 8-9 veckor från sådd tills dess att plantan är färdig för utplantering. Dagen för detta är kommen när den första blomklasen öppnar sig. Någonting går fel i Din hantering från frö till färdig planta och jag är helt övertygad om att det här handlar om ljus (bristen på) och temperatur (för hög). Roten känner värme och manar på plantans ovanjordiska del som förtvivlat sträcker sig efter ljuset som ännu inte finns i tillräcklig mängd. Inte konstigt att plantan inte får lugn och ro att utveckla vettiga blomanlag under sådana betingelser.
De fem faktorer som styr all tillväxt är vatten, värme, ljus, näring och luft. Dessa måste alltid befinna sig i balans med varandra. Lite ljus (vinterfönster) innebär att de övriga fyra faktorerna också måste minska. Sätter man så helt plötsligt igång ett värmeelement under fönsterkarmen med späda plantor, måste enligt samma regelverk både ljus, vatten och näring börja tillföras i ökad mängd. Koldioxid i luften kring plantorna brukar finnas så det räcker, men det är ju aldrig fel att tala lite till bladen.

Lycka till nästa år önskar Torbjörn

Purjolöksmal
Frågan är inskickad av Martha:

Hej Trädgårdsdoktorn!

Min purjolöksskörd har förstörts helt av det som jag förstår är purjolöksmal. Hittar ingenting i böckerna om detta mer än en bild av sjuka plantor i ett gammalt nummer av “Hem Trädgård”.  Räcker det att täcka över plantorna med väv nästa år eller finns dessa rackare kvar även i jorden? Jag skall odla på ett nytt ställe i landet nästa gången men har tyvärr haft samma problem i flera år och hela grönsakslandet är nog “infekterat”.

Tack för hjälpen.

Martha

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Martha!
Trist, trist, men friskt mod inför nästa år. Rensa ur landet rejält nu och bränn upp alla växtrester. Höstgräv sent i höst och låt jorden frysa sig lättbearbetad inför vårbruket. Nästa säsong skall Du vara väldigt noggrann med täckning av odlingen. Fiberduk ger ett fullgott skydd mot malen. Håll koll på och täck även över vanlig lök, gräslök och vitlök om Du odlar dessa.Lycka till 2002 önskar Torbjörn
Redskapslåda och potatis

 

Frågan är inskickad av Luki:

Hej – har en kolonilott sedan 1,5 år och

1. behöver en redskapslåda/kista som tål ur och skur. Var kan man hitta en färdigbyggd sådan?

2. har satt Ukama potatis i juni. Plantorna har kommit upp jättefint, men ej fått blommor. Bladväxten börjar nu vissna och gulna. Skall jag klippa av blasten och kan jag låta det ligga kvar på jorden för att använda den till jordförbättring eller har potatisplantorna någon form av sjukdom och är det bättre att ta bort blasten helt och hållet. Potatisen börjar komma och ser fina ut. Hur kan det komma sig att blommorna inte har kommit. Jorden är lerjord, som behöver förbättring.

Hälsningar, Luki Hagen

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Luki!

1) För att finna en vettig förvaringsplats för redskap, föreslår jag att Du vänder Dig till ett Byggvaruhus som säkert kan hjälpa Dig vidare mot målet.

2) Klipp av blasten på Dina potatis och släng den eller ännu hellre, bränn den. Blasten börjar nästan alltid få bladmögelangrepp vid denna tid av sommaren. Din lerjord förbättrar Du enklast och bäst genom att fräsa ner ett ordentligt lager grus (gärna 10 cm tjockt lager).

Lycka till önskar Torbjörn

 

Stäppsalvia

 

Frågan är inskickad av Carl-Fredrik:

Hej Torbjörn,
Stäpp/Honungssalvian är uppgrävd och tills vidare planterad i en nyanlagd jordplätt – kanske väl mycket näringsrik – men kalkad!! Såg i en av mina böcker att denna salvia vill ha kalk. Vill alla salvior det? Jorden i min 18 år gamla salviarabatt var verkligen torftig, men kommer att bli en förträfflig toppdress för min gräsmatta/golfgreen. ( Jag håller den 6-8,5 mm hög fram till slutet av september.)
När rabatten är tömd ämnar jag fylla på med köpt sållad matjord och 25% nästan färdig kompost och sår sedan honungsört som brukas ner i höst och återplanterar de förhoppningsfullt tillfrisknade salviaplantorna sent i höst eller nästa vår.
Vad tror du om detta?

Mvh
Carl-Fredrik

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Carl-Fredrik!
 
Alla salvior vill inte det, men definitivt Stäppsalvian. Precis som de vetenskapliga namnen berättar även de svenska namnen ofta en hel del för oss. Växtnamn som börjar på ordet Skogs- vill ofta ha det ganska skuggigt, hög humushalt i jorden och ett något lägre Ph-värde, för så är det ju i skogen. Förledet Klipp- Hed- eller Stäpp- ger oss däremot en tydlig indikation på motsatta biotopönskemål; växter inom den namnkategorin tål ofta full sol och karga torra förhållanden (riktigt usel jord som Du brukar uttrycka det Carl-Fredrik!). Så kan man dra nyttiga slutsatser och få bra ledtrådar ur våra svenska växtnamn. Fundera över förled som Ängs-, Kärr-, Fjäll-, Strand-, Sol- eller Skugg-….hur ser de växternas favoritplatser ut ?
Pass upp för Honungsörten! Den får absolut inte tillåtas fröa av sig, utan måste slås av i god tid före mognaden. Skulle den fröa, kan Du få dras med Honungsört många år framöver.
 
Tack och hej från Torbjörn

 

Tomater med brist på magnesium
Frågan är inskickad av Annika:

Hej!

Mina tomatplantor, gul pärontomat och vanlig röd, mår inte bra!
De står i säckar i växthuset ca 50 cm höga.
Bladen vänder sig upp och ned och de nedersta gulnar och bladnerverna är lila.
De gula mår sämst.
Växthuset är rengjort men jorden är ej utbytt, de står dock inte på jorden utan på plattor.

Vad göra?

Annika

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Annika!

Jag är nästan säker på att Dina tomatplantor lider av brist på magnesium. Det är ganska vanligt förekommande hos tomater och yttrar sig just så som Du beskriver det. Gödsla med något sammansatt gödningsmedel som även innehåller magnesium (läs på innehållsdeklarationen). Om Du får tag i magnesiumsulfat bör Du samtidigt pröva att duscha plantorna med en lösning av vatten och 1-2% magnesiumsulfat.

Lycka till Annika önskar Torbjörn

Två rabarberfrågor
Frågan är inskickad av Birgitta och Regina:

Hej!

Finns det någon oätlig rabarber, eller är det riskfritt att äta utav alla sorter?

Med varma hälsningar Birgitta

Hej!
Hur ska jag göra för att få mina rabarber att bli stora och tjocka? Nu blir det bara små och taniga. Står mot en bodvägg, eftermiddags sol.

MVH
Regina

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej rabarbervänner!

Den rabarber vi odlar och äter heter på vetenskapligt språk Rheum rhaponticum och kommer ursprungligen ifrån Kina.
Det finns flera olika namnsorter av den ätliga rabarbern. Vanligast är nog `Victoria` och numera även `Elmblitz`, den sistnämnda har lägre halt av oxalsyra och är därför ett bra val för personer med gallstensproblem, som annars inte bör äta rabarber. Visst finns det andra arter inom släkten Rheum, men inga som vi äter. Själv har jag en Rheum palmatum Tanguticum här utanför i trädgården. En röd, flikbladig, nästan 2 meter hög  rabarber som är oerhört häftig att titta på.
Rabarber kräver ordentligt med gödning och riktigt rejält med kväve (N). Min vän trädgårdskonsulenten i Börringe låter sina barn tömma nattpottan vid rabarberodlingen och större rabarber har jag aldrig sett. Det är ett bra tips!
En anledning till att rabarbern inte får så tjocka stjälkar kan vara att det börjar bli hög tid för delning och omplantering av beståndet. Äldre plantor får allt smalare stjälkar och bör delas och omplanteras efter 10-15 år. En annan anledning kan vara alltför mager jord och alltför ringa näring. Dessutom har sorten `Elmblitz` naturligt smalare stjälkar än sorten `Victoria`.

Bye Bye – gör en paj! säger Torbjörn

Vinstockar
Frågan är inskickad av Helena:

 

Jag har två vindruvsrankor i vårt växthus som vi satte förra året.Nu har det börjat komma druvor på dom. Det kommer massor så jag undrar om man skall ta bort dom flest och bara spara några stycken? Har hört att
man bara skall ha några annars orkar dom inte växa klart, stämmer det?

häls:Helena

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Helena!

Grattis till vinstockarna, vilken lycka när de nu börjar bära frukt! Nu måste Du emellertid agera ganska tufft. Som Du mycket riktigt konstaterat kan den späda, unga plantan inte klara av att erbjuda socker, vatten och allt övrigt som behövs till alla “småklasarna”; Du måste gallra. Klipp bort nio klasar men låt den tionde vara kvar. Så åter bort med nio medan klase tio stannar kvar….så gallrar man sig igenom hela växten; nio bort en kvar,  nio bort en kvar! Detta är en ganska rimlig och enkel gallringsmetod som brukar resultera i stora, rejäla och genommogna vindruvsklasar. Metoden är för övrigt även klart lämplig att använda i plommonträden.

Lycka till önskar Torbjörn

Övervintring av Rosmariner
Frågan är inskickad av Berit och Roland:

Hej Torbjörn.
 
Vi har problem med att övervintra våra Rosmariner. Visserligen hade vi en planta som vi klarat i 9 år, men tyvärr dog den i vinter. Denna var speciellt tålig, andra är det mera problem med. De förvaras i ett rum med några plusgrader, med stora fönster med ljusinsläpp. Vad skall man mer tänka på?
 
Hälsningar från Berit och Roland på Sandbolet.

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Berit och Roland!
 
Det borde inte vara några problem med den förvaringsplatsen. Lagom vintertemperatur och naturligt vinterljus, men var dessutom noga med att inte gödsla och var ytterst sparsam med vattnet under viloperioden.
 
Hälsningar från Torbjörn
Övervintring av stäppsalvia
Frågan är inskickad av Pia:

Stäppsalvia!
Hur övervintrar jag mina stäppsalvior, kan de stå kvar där de står eller ska de tas in?

Mvh Pia

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Pia!

Dina stäppsalvior är, som ju namnet antyder, tuffa individer vana vid betydligt hårdare förhållanden än svenska trädgårdar.
Salvia nemorosa som är stäppsalvians vetenskapliga namn är ju perenn (flerårig). Den vissnar ner sent på hösten och övervintrar under jorden, för att på nytt sticka upp följande vår och åter “göra sig vacker” för oss. Stäppsalvian vill ha det just som på en stäpp… soligt och jord med ganska hög kalkhalt som inte får vara för fuktig. Alltså Pia… låt Dina Stäppsalvior stå kvar!

Lycka till önskar Torbjörn

Ogräs

Fråga om våtarv
Frågan är inskickad av Lennart:

Hej Torbjörn!
Kort fråga om våtarv. Hur bekämpar man den?
Om man “sätter ned” gräsklipparen blommar
våtarven bara närmare jordytan. Finns något
lämpligt bekämpningsmedel, och hur kan man
förebygga spridning av eländet?

Vänligen Lennart

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Lennart!

Det enda vettiga medlet Du som lekman får använda för ogräsbekämpning i gräsmattan är Strollerpreparatet “Stroller ogräs”. Var noga med att följa anvisningarna på förpackningen, innan Du börjar sprida medlet (som samtidigt gödslar gräsmattan). Var även noga med valet av tidpunkt. Växtligheten, även ogräsen, skall vara igång ordentligt och luftfuktigheten skall vara hög. Mycket tidigt en dimmig morgon eller i skymningen är väl valda tillfällen för “Stroller ogräs”.
Att förhindra spridning av våtarven från gräsytan till andra planteringsytor gör Du lättast med mekanisk bekämpning; skyffeljärn eller hacka.
Andra alternativ kan Du läsa om i mina svar till Patric och Christer, som också undrade en del om ogräsbekämpning.

Lycka till från Torbjörn

Kirskålsrötter i komposten
Frågan är inskickad av Caroline:

Hej!

Har redan läst tips från dig om hur man får bort kirskål på ett ekologiskt sätt – det är väl bara att fortsätta gräva! Min fråga gäller kirskålsrötterna. Jag har råkat lägga några av den i min trädgårdskompost, innan jag insåg att det kanske var en dum idé. Vad gör jag nu med komposten? Hur länge måste den ligga innan rötterna garanterat är tillintetgjorda? Eller är kompostjorden nu för evigt oanvändbar…?

Tacksam för svar!
Tack för bra sajt förresten. /Caroline

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Caroline!

Det är aldrig lyckat när ogräs som sprider sig med rotutlöpare hamnar i komposten. Det som gäller nu är att se till att dessa ogräs verkligen
bryts ner och inte “sticker upp”. Det gör Du genom att noga följa två regler. Använd inte komposten alltför tidigt; jag låter årets kompost mogna under två år innan jag använder den. Komposten bör dessutom täckas när den mognar, så att inget ljus kommer in i lådan. Utan ljus växer som bekant ingenting. Behandlar Du Din kompost så, lär Du inte få problem med kirskålen Du stoppade ner två år tidigare.

Lycka till önskar Torbjörn

Kvickrot i gräsmattan

 

Frågan är inskickad av Ulf:

Hej!

Hur blir jag av med kvickroten i min gräsmatta. Har hört olika varianter på lösning. Vilken är den rätta medoden utan att helt förstöra gräsmatta?

Mvh /Ulf

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Ulf!

Framför allt förekommer kvickrot i nysådda och relativt nyetablerade gräsytor. Det finns inga medel för Dig att tillgå om Du vill utrota Ditt problem på kemisk väg. Vanligen försvinner kvickrotsinslagen i en gräsyta genom regelbunden klippning och genom att det blir utkonkurrerat av de andra mera önskvärda gräsarterna i Din matta. Se med andra ord till att genom regelbunden gödsling och rejäla rotblötor vid torrperioder, gynna “det riktiga” gräset maximalt. Klipp regelbundet (2ggr/vecka) men inte med alltför lågt inställd klipphöjd; bättre för högt än för lågt. Snart kommer Du inte att se någon kvickrot mer.
Blir nyfiken på vilka tips Du fått!? Roundup med injektionsspruta mitt i kvickroten brukar vara ett…

Lycka till från Torbjörn

 

Kvickrot i stenparti
Frågan är inskickad av Anders:

Hej!

Jag har fått kvickrot i mitt stenparti, är det bara att ge upp eller går det att bekämpa?

Hälsningar
Anders

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Anders!

Inte kul, men ge aldrig upp! Mekanisk bearbetning i kombination med stort tålamod brukar fungera hyfsat bra. Gräv och plocka upp kvickroten, som sprider sig med underjordiska utlöpare (Rizomer). På de platser i stenpartiet där Du inte riskerar att röra vid någon annan planta, skulle det vara effektivt att stryka round-up (glyfosat) på kvickrotsbladen. Använd en liten pensel eller skumgummibit som doppats i vätskan. Jobba när det är mulet eller på kvällen när solen inte bränner, annars fungerar inte medlet bra.

Lycka till från Torbjörn

Nässelklocka i rabatterna
Frågan är inskickad av Kerstin:

 

Hej
Jag har fått in ogräset nässelklocka i mina rabatter.
Det hjälper inte att plocka bort dom. De har hemska slingriga rötter. De tar snart överhanden över allt.

Hur ska jag utrota dom?

MVH Kerstin

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Kerstin!

Jag tycker faktiskt att nässelklockan är vacker, men det vågar jag väl inte säga till Dig! Den tillhör inte våra vanliga ogräs. Växten räknas faktiskt till de lite ovanligare i vår svenska flora. Nåväl… en av definitionerna på ordet ogräs är ju “-en växt som växer på fel plats-” och så tycks ju fallet vara i Dina rabatter. Om Du inte vill använda kemiska medel och försiktigt pensla bladen med dessa, måste Du faktiskt gräva, gräva och gräva igen. Trötta ut den genom att hela tiden gräva upp det Du ser. Någon annan metod gives tyvärr inte!

Lycka till och spara gärna några önskar Torbjörn

Ta bort kirskål på ett ekologiskt sätt
Frågan är inskickad av Christer:

Hej Torbjörn!

Skulle vilja veta hur jag får bort kirskål på ett EKOLOGISKT sätt – Roundup är förbjudet i min trädgård!!

Tack på förhand / Christer

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Christer!

Det är nog många som skulle vilja ha en pratstund med munkarna som på medeltiden förde läkeväxten och grönsaken Kirskål till vårt land.
De tre ekologiska metoder som bjuds är följande:

1) Avlägsna perenner och buskar från den aktuella ytan, rensa dem och kruka därefter in dem eller plantera tillfälligt på annan plats (dessa åtgärder är lämpliga även inför alternativ två, tre och fyra). Täck därefter ytan med material som inte släpper igenom något ljus och låt ytan ligga i mörker under minst en odlingssäsong. Utan ljus växer ingenting!
2) Töm ytan som ovan. Spadvänd jorden och rensa bort alla rötter och ovanjordiska växtdelar som dyker upp. Fortsätt att bearbeta och rensa mekaniskt under minst en säsong.
3) Sprutning eller vattning med ättika (alternativt punktbekämpning av bladen med koncentrerad lösning och pensel). Även här är det en fördel om övriga växter flyttats till annan tillfällig plats. Åtgärderna upprepas med några veckors mellanrum.
4) Termisk bekämpning med gasolbrännare (ekologiskt?) är mycket effektivt på kirskålens stora bladyta. Upprepas med några veckors mellanrum.

Efter återplantering av de rensade och kirskålsfria plantorna följande vår,  täcks ytan kring plantorna av ett lager barkmull- eller flis som skall vara minst 10 cm tjockt. Se punkt ett! Fortsätt höjd beredskap och spaning efter eventuella överlevande kirskålsplantor gäller. Om någon skulle dyka upp, punktbekämpas den effektivt med ättika och pensel.

Läs även mitt svar till Patric, som har problem med ogräs på en grusyta.

Lycka till från Torbjörn

Ta bort kraftigt ogräs
Frågan är inskickad av Helena:

Hej!

Har en (ny) oplanerad tomt med ganska kompakt lerjord där kraftigt ogräs av alla de sorter börjar stiga till höjden.
Hur får man smidigast bort det, kan man vänta tills nästa år? Tänkte inte så gräs förrän då.

MVH
Helena

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Helena!

Det viktigaste av allt är att inte låta ogräset växa så länge att det börjar fröa av sig. Om marken är ojämn kan Du slå ogräset med en trimmer eller hugga det med lie. Är marken hyfsat jämn kan Du köra med en gräsklippare (inte alltför ömtålig) inställd på högsta klipphöjd. Viktigast är alltså att regelbundet (gärna varje månad) få ner ogräset så inga nya frön produceras. De flesta ogräs är ettåriga och tröttnar snart på Din grymma behandling. Om lerhalten är hög bör Du under hösten passa på att tillföra grus på de ytor Du planerar att ha som trädgård. Ett tjockt lager grus (gärna 10cm) som grävs eller fräses ned lättar upp den tunga lerjorden betydligt. Den bästa tiden för anläggning av gräsytor infaller nu i augusti och fram över hösten. Luftfuktigheten är hög och dygnstemperaturen likaså. Med höstsådd behöver inte riskera att hamna i de långa torkperioder som ofta spolierar arbetet med vårsådda gräsytor. Om Du väljer färdigt gräs på rulle kommer mörkret under det utrullade gräset att kväva det mesta av ogräset. En annan metod är att efter nedklippning / trimning spruta ytan med Round-Up. Många vill inte höra talas om kemiska metoder för ogräsbekämpning, andra tycker att detta är det effektivaste alternativet. Jag råder inte åt något håll, men nämner gärna att alternativet finns. Kontaktar Du en trädgårdsanläggningsfirma (Gula sidorna) kan de troligen utföra besprutningsarbetet åt Dig. De har rätt utbildat folk och riktig utrustning.

Lycka till önskar Torbjörn

Rododendron

Att beskära Rododendron

 

Frågan är inskickad av Anders

Hej!

Jag behöver beskära Rododendron som växer i norrläge mot en vägg. När är lämplig tidpunkt och hur bör de beskäras? Speciella rekommendationer?
Jag bor i Saltsjöbaden.

Med vänliga hälsningar

Anders

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Anders!

Rododendron är inte svårare att beskära än trädgårdens andra växter. Lämplig tidpunkt är faktiskt just nu, under vårvintern. Eftersom Rododendron ju har bladen kvar under vintern får den ofta skador av snö som tynger ner och knäcker grenar. Först tar Du, som vid all beskärning, bort allt i växten som är dött eller skadat. Däreftertar Du bort grenar som växer åt fel håll (inåt i busken) eller korsar och skaver mot andra grenar. Din buske står mot en vägg så kanske behöver Du också ta bort någon gren som växer mot huset. När man klipper eller sågar bort en gren finns det bara två alternativ. Antingen tar Du bort grenen helt. Om grenen bara skall kortas in gör Du alltid detta över en ny välriktad gren eller en ny knopp. Rododendron hör till de växter som även tål att bli nerklippta ordentligt. Om busken börjar bli kal och trist och bara är grön upptill kan detta vara ett alternativ. Korta i så fall ner alla grenarna direkt efter blomningen så att bara 30-40 cm blir kvar. På grova grenar kan det vara svårt att hitta de viktiga knopparna att lägga snittet ovanför, då får man chansa. Redan efter några veckor visar sig knopparna som kommer att ge Dig en fin “nygammal” buske.

Lycka till önskar Torbjörn

Bekämpning av Rododendronmjöllus
Frågan är inskickad av Ria:

 

Hej!

Hur bekämpar man vitaflygare (rododendronmjöllusen) på ett giftfritt sätt?

MVH /Ria

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Ria!

Rododendronmjöllus behandlar / bekämpar man med hjälp av insektssåpa som sprutas på och under (viktigast!) bladen ett flertal gånger med omkring 10 dagars mellanrum. Insektssåpa kan Du köpa hos Din plantskola eller i ett Gardencenter. Det svarta, smutsiga på bladen är sotdaggsvampar som frodas i mjöllössens skit.

Lycka till önskar Torbjörn

Rhododendron som inte blommar
Frågan är inskickad av Susanne:

Hej!

Vi har några ca 30 år gamla rhodondendron som växer mot vår norra husvägg i södra Malmö. Varje vår har de blommat vackert utom i år. Min fråga är vad som kan orsaka utebliven blomning. Det som hänt kring buskarna det senaste året är dels att putsarbete på fasaden orsakat nedfall som både smutsat ner bladen och hamnat i jorden (april 2000). Dessutom är tegelrör för dagvatten till utbytta till plaströr i närheten av buskarna (nov 2000). Är det något av detta som kan vara orsaken eller har du någon annan förklaring? Kan vi göra något för att de ska blomma igen?

Mvh
Susanne

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Susanne!

Troligen har problemen med Era Rododendronbuskar orsakats av putsningsarbetet på huset. Sannolikt innehåller “nedfallet” Du talar om kalk i ganska stora mängder och det gillas inte alls av Rododendron.
Försök att rensa upp marken omkring och under buskarna och tillsätt rikligt med ogödslad, okalkad torv (“naturell” brukar det stå på de gula säckarna). Torven får Du gärna mylla ner något i den befintliga  planteringsjorden. Vattna dessutom rikligt men inte för ofta. Jag tror att Du på så sätt sakta men säkert lakar ur kalken och åter sänker Ph-värdet på Din rododendronjord till en lämpligare nivå.
Kanske är det dessutom dags för en beskärning av buskarna. Sommaren är den bästa tiden för all slags beskärningsarbete. Glöm bara inte att det vid varje beskärningsställe skall finnas en ny frisk gren eller knopp; förutsättningen för ny tillväxt av unga, friska och så småningom blommande grenar!

Lycka till önskar Torbjörn

Rododendron med fula bitsår
Frågan är inskickad av Hans och Anna-Greta:

 

Bäste Doktor Botanicus!I fjol sommar blommade Rododendron-buskarna hos oss och tre grannvillor fullt ut. I vår har de fått fula bitsår på bladen och ser brunaktiga och allmänt sjuka ut – hos alla grannar också.
Har läst att det kan vara en skadeinsekts fel. Finns det bekämpningsmedel så man kan skydda åtminstone nyplanterade och helt friska plantor?
Är det vettigt att gräva djupt kring buskarna och förbättra jorden med torv? Är Rododendrongödsel som man kan köpa i små pappaskar tillräckligt bra eller vad föreslår doktorn?

Tacksam för svar är Hans och Anna-Greta.

Trädgårdsdoktorn svarar:

Bästa Hans och Anna-Greta!

Era rododendron har angripits av Öronvivlar, som ger exakt de skador som Ni här beskriver. Om Ni öppnar mitt svar till en fråga insänd av Minnie för någon vecka sedan får Ni hjälp med lösningen på det problemet.
Rododendrongödning gör absolut ingen skada, men det viktigaste är att finna en lugn planteringsplats med halvskugga, där jorden har hög humushalt och inte torkar upp. Rododendron vill växa i ogödslad torv utan tillsatser av kalk och får gärna “matas” regelbundet med löv och annat multnande från höstens “hopräfs” för att hålla humushalten och det önskvärda låga Ph-värdet på bra nivå. Är dessa förutsättnngar uppfyllda behövs i regel ingen gödning!
Ni frågar om det går att gräva djupt kring buskarna och höja mullhalten. Ja det gör det…visserligen har rododendron ett ganska koncentrerat rotsystem, men var likväl försiktiga när Ni gräver!

Tycker Torbjörn

Rododendronmjöllus
Frågan är inskickad av Urban:

Hej!

Har fått miljoner små helvita flygare i mina rododendron, de verkar inte förstöra varken blad eller blommor, men vad är detta och hur får jag bort dom.

Tacksam för svar!

Urban

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Urban!

Jaha, nu har Du fått ett ordentligt angrepp av RODODENDRONMJÖLLUS. Precis som Du noterat så påverkas inte utseendet eller konditionen nämnvärt nu i början av “attacken”. Lössen bajsar på bladen och i den smörjan börjar det växa sotdaggsvampar. Detta ger efter hand bladen en svart yta som inte ser så trevlig ut. Dessutom suger lössen bladsaft ur de spädaste bladens undersida. Nåväl…vad kan Du då göra åt detta? Behandling med insektssåpa är faktiskt den enda, men dock verksamma, kur som Du får använda Dig av. Prata med Din plantskola eller Ditt Gardencenter så att Du får rätt medel. Behandla flera gånger med ungefär en veckas uppehåll mellan varje omgång. Det är väldigt viktigt att såpan träffar undersidan av bladen. Kämpa på!

Lycka till i sommar önskar Torbjörn

Rota Rododendron
Frågan är inskickad av Perry:

Kan man rota Rododendron genom att bara klippa den och sticka ner grenen i jorden direkt så att den börjar växa sen?

Perry

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Perry!

Den vanligaste metoden att föröka Rododendron är generativ, genom frösådd.
Parkrododendron (Rh catawbiensis) förökas ofta vegetativt med örtartade (icke förvedade) sticklingar som sticks under sommarmånaderna eller tidig höst. Försök gärna!
Den enklaste förökningsmetoden för amatörodlaren är nog att göra en avläggare. Böj ner en gren mot marken och fäst den med en pinne eller klyka. Därefter täcker Du den del av grenen som har markkontakt med mullrik jord och håller det hela fuktigt. Grenen kommer med stor sannolikhet att rota sig under jordhögen och kan följande säsong klippas loss ifrån sin moderplanta för att planteras ut och fortsätta “på egen hand”!

Försöka duger tycker Torbjörn

Uppätna rhododendron
Frågan är inskickad av Minnie:

Mina rhododendron blir uppätna!
Bladen får bruna fläckar och det fattas bitar ur bladen, precis som om någon har bitit i dem.
Knopparna ser också ut att ha blivit angripna. Vad kan jag göra för att rädda mina buskar?
Jag vill helst inte använda något bekämpningamedel.
Vänligen/ Minnie

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Minnie!

Jag är nästan säker på att Dina Rododendron är angripna av Öronvivlar. Du kan använda Biologisk bekämpning i kampen mot de små gynnarna, genom att vattna ut insektsparasitära nematoder (små maskar som tar död på Dina öronvivlar).  Ring till Svenska Predator AB i Helsingborg 042-201130 och dryfta problemet med dem, så skall Du se att lösningen kommer närmre.
En beskärning efter blomningen kan väl också vara lämplig för att fräscha upp bland de trasiga bladen. Rododendron tål ganska hård behandling. Glöm bara inte att alla snitt skall läggas i grenvinklar, alternativt över en knopp eller ett blad.

Lycka till från Torbjörn

Rosor

Härdig och doftande klätterros

 

Frågan är inskickad av Birgitta

Jag söker en härdig, frisk, doftande klätterros. Platsen den ska stå på har sol större delen av dagen, men jorden är mager. Har du något bra tips?
Bor norr om Malmö.

Birgitta

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Birgitta!

Det är alltid svårt att råda om blommor, färger, dofter….vi har alla olika smak! Eftersom Du bor i närheten av Malmö skulle jag vilja råda Dig att besöka Slottsträdgården bakom Malmö Museum och försöka få en pratstund tillsammans med John Taylor; trädgårdsmästaren.
Rosenavdelningen hos honom börjar bli riktigt fyllig och bra. Hälsa honom från Torbjörn på Hvilan.
Tre bra klättrande rosor är Rosa helenae-hybrid (Honungsros) som blommar ljust gul, Rosa ´Russelliana´som blommar mörkt röd samt Rosa arvensis ´Ruga´ som blommar vitt. Men som sagt…det är bäst att titta och lukta själv innan Du fattar Ditt beslut. Jag tror att Du bör förbättra jorden på den tänkta planteringsplatsen. Gräv ur och fyll på matjord av god kvalitet. Det är bra att platsen är solig.

Lycka till önskas Du av Torbjörn

 

När dags för rosbeskärning
Frågan är inskickad av Johan

Hej!

När är det dags att beskära rosor?

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Johan!

Rosorna skall beskäras när björkens blad är som musöron. Det är en gammal regel som är väldigt bra att följa.
I Danmark säger man att rosorna skall skäras när Forsythian går i blom. Det fina med regler som dessa är att de faktiskt tar hänsyn till att vi bor i ett långt land med 8 odlingszoner. Björkens blad ger snart “grönt” för rosenbeskärning i Ystad, men i Östersund eller Luleå är det ännu långt till vår!

Hälsningar från Torbjörn

Rosjord
Frågan är inskickad av Zarah:

Har fått en säck rosjord över – vilka växter mer än rosor gillar mineralrik jord?

Med vänliga hälsningar

Zarah

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Zarah!

Jag vet inga växter som inte skulle bli glada över en omgång frisk jord! Så väldigt skräddarsydd för just rosor är inte jorden i Din säck, även om producenten hävdar det. Ge jorden till de växter i Din trädgård som ser ut att behöva muntras upp med lite extra näring!

Hälsningar från Torbjörn

Rosor i norrläge

 

Frågan är inskickad av Annette

Hej!

Vi har en rabatt norr om vårt hus med sol endast sommartid och då endast någon enstaka timme. Har du förslag om vad som kan trivas där. Gärna fägglatt och blommande (länge). Just nu finns där kinesisk dvärgcypress och hortesia och ytterligare en som jag inte minns namnet på (Den har taggiga, hårda mörkgröna blad. Blommar med gula blommor i maj – som getingarna gillar.) Sjäv har vi funderingar på att sätta dit några rosor. Vilken sort ska man då välja?

Tack på förhand

Annette

 

 

Trädgårdsdoktorn svarar:Hej Annette!

Jag börjar där Du slutade! Sätt inga rosor i norrläge! Rosor bör placeras på den ljusa sidan för att komma till sin rätt. Just nu har Du alltså Mahonia, Hortensia och en liten Cypress. Alla trivs i det läget, men jag förstår att Du inte blir speciellt upplivad av den rabatten! Det finns många växter som trivs med endast lite sol, men det är svårt att ge råd om färger och former. Själv skulle jag vilja se till att det händer nya saker på platsen under stora delar av året. Här är min växtlista…kombinationen och designen överlåter jag åt Dig! Vårvinter – snödroppar och snöklockor, julros (Helleborus) Tidig vår – vivor (primula) Vår – Liljekonvaljer Sommar – jättedaggkåpa Tidig höst – höstanemoner Detta är blommorna, färgerna och händelserna som kan träda fram i ljuset mot en lugn grön fond av Hosta (funkia) och kanske Vinca minor (vintergröna) som marktäckare. Även Ormbunkar trivs bra i ett sådant sammanhang! Som sagt, ett förslag från mig till dig! I den här rabatten händer det saker hela tiden och det finns många möjligheter för flera färggranna aktörer. Mot en lugn bakgrund kan man våga lite mer!

Lycka till önskar Torbjörn

Rosor med stark doft
Frågan är inskickad av Maj-Brith:

Hej Torbjörn
Jag skulle vilja ha lite tips ang. rosor med stark doft.
Som passar i region 4-5
Tacksam för svar
Maj-Brith
Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Maj-Brith!
 
Är som vanligt väldigt försiktig med att ge råd om dofter, färger och kombinationer. Det bästa Du kan göra är att låna eller köpa en bra bok om just Rosor.
Mitt tips blir “Med rosor som inspiration” av Tony Lord. Där finner Du både den information och inspiration Du söker. Utan att överdriva kan jag säga att det finns en hel del rosor att välja bland, även hos Dig i zon 4-5!
 
Glad Påsk från Torbjörn
Täckbark över rosor
Frågan är inskickad av Berith:

Hej!

Min väninna var och köpte en ros på en handelsträdgård.
Deras rekommendationer var:
att ej köpa rosjord utan vanlig jord och så skulle man blanda ner (vet ej vad det heter) några påsar i jorden, det är väl ok, men sen skulle hon lägga täckbark över alla rosorna, min fråga:
Täckbark lägger man väl på hösten?

Tacksam för svar!

Berith

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Berith!

Täckbark används för att:

A) Förhindra ogräs från att gro. Lagret måste då vara minst 8 (gärna 10) cm tjockt.
B) Förhindra avdunstning av vattnet på planteringsplatsen.
C) Höja “prydlighetsfaktorn” på planteringsplatsen.

När täckbark eller flis bryts ner och blir till mull, tar processen kväve som de planterade växterna gärna skulle vilja ha. Därför är det viktigt att ge lite extra gödning till ytor som blivit täckta. Täckbark använder jag gärna på våren efter den stora städningen av rabatterna; det ser väldigt prydligt ut. På hösten kan man kupa upp jord kring de nedre delarna av rosen, för att den skall ha det tryggt och gott under vintern. Det var nog detta Du tänkte på!

Vänliga hälsningar från Torbjörn

Skötsel

Att ta bort gullregn

 

Frågan är inskickad av Karin:

 

Vi har 3 stora gullregns träd i vår trädgård. Och eftersom vi har 4 barn så vill jag inte ha dem kvar här.
Visst de är fina men jag gillar inte att de är så giftiga och jag tror inte att jag hinner plocka bort alla fröbaljor när de väl kommer innan barnen varit där. Min fråga är nu hur får jag bort dem fortast?
Jag vet att man kan såga ner dem men sen då för rötterna finns ju kvar. Vi har även en nedsågad men den kommer tillbaka finns det något enkelt och väldigt effektivt sätt att bli av med rötterna också utan att dra upp dem för de går nog under vårt hus.

Tack på förhand

Karin

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Karin!

Såga ner gullregnens stammar till marknivå och pensla därefter snittytorna med glyfosat (Roundup). Speciellt viktigt är det att giftet penslas ytterst på snittytorna. Alldeles innanför ytterbarken finns nämnligen ledningsbanorna som leder nedåt mot roten. Rötterna kommer att dö av giftet och därmed hela växten.
Det känns tragiskt att Du skall behöva ta bort så vackra växter. När Du beskriver Dina gullregn som träd undrar jag om det inte finns mindre dramatiska alternativ. Skulle det vara möjligt att stamma upp (höja kronan) gullregnen och på så sätt göra baljorna oåtkomliga för barnen.
Det finns inga belagda fall av förgiftningar orsakade av gullregn. Giftiga växter är nästan alltid väldigt illasmakande, vilket gör att vi nästan reflexmässigt spottar ut det vi eventuellt skulle råka få in i munnen.

Fundera en stund till tycker Torbjörn

 

Bekämpning av sly
Frågan är inskickad av Anette:

Hej!

Jag skulle vilja få ett tips på hur jag ska bekämpa ständigt återkommande sly.
Vi bor vid en sjö och har en brink/backe ned mot sjön som det ständigt växer mycket sly i. Efter många års röjning är nu stubbarna ganska stora. Kan man bränna bort dessa stubbar, hur gör man detta i så fall. Eller finns det något annat sätt att ta bort dom. Det går tyvärr ej att ta dit en traktor.

Hälsningar
Anette

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Anette!

Alternativ 1) Såga färska snitt på stubbarna och pensla dem med Round-Up (glyfosat)

Alternativ 2) Borra många hål och fyll med saltsyra. OBS! AKTA ÖGON OCH HUD

Alternativ 3) Hyr en stubbfräs hos en maskinuthyrningsfirma. Det finns numera ganska behändiga och portabla varianter. Komplettera eventuellt fräsningen med Round-Up pensling.

Alternativ 4) Hägna området och låna betande djur t.ex. får eller getter under sommarhalvåret . En metod jag själv prövat ett flertal år… både trevligt och effektivt.

Gå gärna in på debattforum och fråga hela Sverige efter fler tips!

Lycka till önskar Torbjörn

Bergsbambu på hela tomten
Frågan är inskickad av Dennis:

Vi har trädgårdsbambu eller bergsbambu snart på hela tomten.
Den går inte att ta död på. Har läst om andra som har svårt att få sin att överleva.

Vad ska vi göra?

Hjälp!

Dennis

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Dennis!
Jag vet inte hur stora Dina trädgårdskunskaper är och kanske är Ditt problem just bambu i trädgården.
Men jag vill ändå att Du dubbelkollar på “Den virtuella floran” och letar upp Fallopia. Kanske är det någon av arterna i detta släkte Du i själva verket råkat ut för. Ibland kallar man slideväxterna för nordens bambu och den jämförelsen kan jag till viss del förstå!
Du kan även söka Fallopia genom min egen sökmotor (klicka till höger om mitt porträtt).
Hursomhelst Dennis… bambu eller slide, det är mekanisk bekämpning som gäller, spade och hacka eller skyffeljärn. Ta kontroll över situationen och bestäm var växen skall tillåtas leva och var den inte skall få vistas. Kemisk bekämpning är ett alternativ som bör nämnas men inom det området vill jag inte gärna ge råd. Bambu, liksom Fallopia sprider sig med underjordiska rötter. Penslar man gift på en planta vet man inte hur många andra som är kopplade till samma “slinga”. Detta faktum kan ju tolkas som en stor risk likväl som en enastående möjlighet!Lycka till önskar Torbjörn
Betong med mossa
Frågan är inskickad av Lena:

Hej!

Har som de flesta problem med mossa i gräsmattan och på betongplattor. Har läst era goda råd om mossbekämpning i gräsmattan, men vet inte hur jag ska få bort mossa från våra plattor som är av betong med småsten på ytan. Vi har försökt att borsta med stålborste men det är mycket arbetsamt och dessutom får man inte bort allt.. en del sitter kvar inkilat mellan stenarna på plattan. Vad ska vi göra? Är bränning någon god ide?
Tacksam för ett gott råd!
Med vänlig hälsning

Lena Bohman

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Lena!Du har det som på fackspråk kallas markbetong med friliggande ballast (betong med natursten fastgjuten på ovansidan). Denna typ av plattor har en enastående förmåga att samla smuts i sin grova ytstruktur, smuts som efterhand blir en alldeles utmärkt grogrund för mossa och annat smått och gott. Plattorna rengör Du enkelt och effektivt med hjälp av en högtryckstvätt. Detta bör Du göra varje år innan säsongen börjar på allvar i Din trädgård.
En högtryckstvätt kan Du hyra för en väldigt rimlig dygnskostnad på företag som hyr ut maskiner. Kanske har Du någon bekant som har en högtryckstvätt Du kan få låna.
Efter tvätten är det bra att sopa över ytan med murgrus eller sand, för att återfylla fogarna mellan plattorna. Strålen från högtryckstvätten brukar nämligen vaska bort en hel del fogsand.Lycka till från Torbjörn
Bevattning av thujor
Frågan är inskickad av Janne:

Hej,
Jag har planterat Thuja Brabant.
Grävde ett dike på ca 40(d)x50cm(b) och fyllde det med ny mullrik planteringsjord. Nu idag, ca 4veckor efter planteringen, så lider topparna av torka och resten av växten är både gulgrön och mörkgrön.
P.g.a. brist på regn senaste 2 veckorna så har jag vattnat ordentligt varann dag.
Jag har nu köpt en så kallad “svettslang” för att kunna få en optimal bevattningprocess.
Jag undrar hur mycket och ofta ska jag vattna….??
Får jag räkna med att vissa grenar dör tills rotsystemet har satt sig??
Behöver jag oroa mig att växterna är gulgröna och inte fullt ut mörkgröna…??

Tacksam för svar!

Janne

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Janne!

Det är ännu alldeles för tidigt att oroa sig. Jag vill bara försäkra mig om att Du inte planterat Dina thujor för djupt; de bör inte stå djupare än de gjorde i plantskolan. Rötterna behöver tillgång till syre för att kunna fungera och göra sitt jobb. Därför är planteringsdjupet en ständig kontrollfråga för mig och det är av samma anledning viktigt att jordytan alltid är välluckrad. Vattna inte för ofta, sällan men rikligt är bättre än ofta. Det är mycket lättare att dränka en växt än att torka ihjäl den. Orsakerna till detta är som ovan… rötterna måste ha syre!
Detta kommer säkert att gå bra Janne. Dina thujor är ännu inte riktigt hemmastadda och rötterna har nog inte kommit igång riktigt.
Om det är möjligt för Dig att skugga thujorna från den värsta sommarsolen är det till stor hjälp under deras första säsong. Thujorna ovan jord
“svettas” och avdunstar vatten i värmen, men verksamheten “under jord” är ännu inte på topp. Välsorterade plantskolor och gardencenter säljer även avdunstningsskydd som kan sprutas på växterna för att lugna ner “svettandet”. Antiperspirant för buskar… jo då!

Glad midsommar önskar Torbjörn

Bra huskur mot mossa
Frågan är inskickad av Anne-Marie:

Hej doktorn!

Jag har en rabatt ca 2x10m som är täckt av stora sjok med mossflox, silverarv och aubretia (som huvudingredienser)  Den sluttar ung 10 grader från söder mot norr och har de sista åren blivit allt mossigare. Vi har ganska sandig jord och har tillfört Blåkorn, strött ut lite Solsken och har sedan två år täckbark på de små, öppna jordytor som finns runt andra perenner i rabatten. Hjälp! vad skall jag göra? Jag orkar inte gräva ner en massa gödsel eller utföra något annat tungt arbete längre, tyvärr. Jag hade hoppats att den skulle “vara klar” för den är egentligen otroligt vacker, men mossan…!

Hoppas du har någon bra huskur.

Tack på förhand,   vänliga hälsningar Anne-Marie

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Anne-Marie!

Tyvärr kan jag inte trolla fram någon bra huskur till Dig. Uppenbarligen trivs mossan i Din rabatt och för att få bort den måste Du ju på sikt förändra växtbetingelserna helt på platsen. Du skriver att rabatten “egentligen är otroligt vacker”, kan Du inte försöka ta fasta på det.
Fortsätt att ge gödsel och att pyssla om rabattens växter och låt dem frodigt välla sig över mossan. Koncentrera Dig inte på mossan (visst, riv bort den Du ser och når), nej lägg istället Din energi på allt det andra “otroligt vackra” och låt det frodas i så rikt mått att mossan döljs.
Alternativet är ju att riva upp hela rabatten och börja om från början. Det vore väl en tragisk åtgärd…bara för lite mossa.

Glad påsk önskas Du av Torbjörn

Buskpoppel som vissnar

 

Frågan är inskickad av Christer:

Hej Torbjörn !
Vi har köpt ett sommarhem på Torsö i närheten av Mariestad. Vi har en typ av buskpoppel (ålder runt 15 år, osäkra på namnet) som insynsskydd runt tomten. Vårt problem är att en buske har vissnat helt på ca 14 dagar, vi kan inte se några angrepp på varken stam eller löv. Vi har kapat stammen ca 20cm över marken. Vad finns det mer att göra för att inte riskera ytterliggare angrep på övriga buskar?

Tacksam för ett svar.
Christer

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Christer!
Jättesvårt att svara på utan att titta på den döende växten med egna ögon. Men det dramatiska förlopp Du beskriver, som dessutom endast drabbat en planta, får mig att tro att någonting har skadat rötterna och deras funktion allvarligt. Sork eller mullvad är mitt ganska övertygade tips. Jag tror att Du kommer att få ett relativt lätt arbete med att gräva upp plantan och då finner Du sannolikt att bara stumpar finns kvar av rötterna.Lycka till i alla fall säger Torbjörn

 

Färsk bark
Frågan är inskickad av Marina:

Hej!

Jag bor i en bostadsrättsförening. Till denna hör en mängd grönområden och rabattanläggningar. I våras så beställde vår ordförande bark för att lägga i rabatterna för att förhindra att ogräset sprida sig. Problemet är att barken kommer direkt från ett sågverk och är helt färsk. Ingen gödsling har skett innan barken lades på. Barken är från barrträd och ligger mycket tjock på sinna ställen. Min fråga är: Är denna barken skadlig för plantorna  och jorden. Har hört att det utsöndras ett gift som kommer att skada plantorna och likaså jorden eftersom den är så färsk.

Tacksam för svar

Marina

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Marina!

Bra fråga med ett svar som många behöver känna till.
Förmultningsprocesser förbrukar stora mängder kväve (N), vilket gör att växter som “bor” på en yta täckt av flis eller bark under nedbrytning, väldigt lätt råkar ut för kraftig näringsbrist. Alla ytor som på detta sätt täcks, med de goda avsikterna att försvåra för ogräset och dessutom se fräscha ut, måste därför få ett betydande tillskott av näring, vanligt NPK 11-5-18 är alldeles utmärkt.
Vad beträffar “gift” från barken tror jag att Du kan vara ganska lugn. Det är på ett sätt ganska bra med “rå” bark; den tar längre tid för att brytas ned och håller därför även “täck-effekten” längre.

Hej från Torbjörn

Föryngring av gammal Schersmin
Frågan är inskickad av Mats:

Hej

Jag har en gammal risig vildvuxen schersmin som blommar nu och luktar underbart.
Gamla döda grenar med enstaka gröna blad och blommor längst ut. Hur och när ska den föryngras?

MVH
Mats Enarsson

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Mats!

Reducera storleken på Din schersmin med 50%. Det som skall bort är de grövsta / äldsta grenarna och dom sågar Du av vid marknivån.
Du sparar det som är yngre och försöker få en jämn fördelning av detta i busken. På så sätt stimulerar Du ny tillväxt av nya skott. Dessutom släpper Du nu in solljus och friska vindar i hela växten och det tycker den om.
Arbetet kan Du utföra nu och fram till septembers slut. Annars måste Du vänta till vårvintern. Om Du beskär Din schersmin nu får Du inte gödsla den under resten av året.

Lycka till önskar Torbjörn

Föröka häggmispel
Frågan är inskickad av Rona:

 

Hej.

Vi har satt en häck av Häggmispel som vi köpt och det blir ju ganska dyrt om man ska ha det runt hela tomten så nu undrar vi om det går att föröka den på något sätt?
Typ om man kan rota grenar när man klipper den och när man ska klippa den?

Tack på förhand Perry

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Perry!

Funderar över vad Ni egentligen köpt, eftersom Du reagerar så på priset. När man skall plantera häckar använder man häckplantor, vanligtvis 3-4 plantor /meter och varje planta brukar kosta några kronor. Häckplantor sorteras och pris-sätts efter höjd i cm (40-60, 60-80 osv) och högre plantor innebär såklart högre pris. Om en planta däremot sorteras in i kvalitetsklassen “busk” får den ett helt annat pris och då börjar häcken bli väldigt dyr. Kvalitetsklass “Busk” används som buskar, kvalitetsklass “Häck” används till häckar och prisskillnaden är betydande!
Du berättar inte vilken sorts Häggmispel Du valt; Amelanchier laevis eller den högre Amelanchier lamarckii. Amelanchier laevis är ympad på Rönn och Du måste vara noga med planteringsdjupet. För grund plantering kan medföra problemet att grundstammen (rönnen) börjar skjuta skott och vill börja ta över. Amelanchier lamarckii växer på egen rot och ger inga sådana problem. Ingen av de sorter jag nämnt förökas vanligtvis vegetativt med sticklingar eller avläggare. Bortsett från A. laevis som alltså ympas eller okuleras på Rönn, är den vanliga metoden att föröka Häggmispel generativ (genom frösådd). Gör gärna försök med sticklingar, men jag tror att köpta HÄCKPLANTOR ger ett betydligt säkrare och snabbare resultat.
Bästa beskärningstid för häggmispel är under sen vinter.

Lycka till önskar Torbjörn

Gula blad på Änglatrumpet
Frågan är inskickad av Sivus:

Hej Torbjörn!

Varför gulnar mina blad på änglatrumpeten?

Tacksam för svar!

Sivus

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Sivus!
Att ett eller annat blad nedtill på plantan gulnar och vissnar är inte onormalt såhär sent på säsongen, men om missfärgningen börjar bli utbredd över växten tyder det på att någonting är fel. Den troligaste orsaken är att Du vattnar för mycket och/eller att Du använder vatten som kommer direkt från kranen. Klor i vattnet kan skada de finaste sugrötterna och göra att plantan får svårt att ta upp tillräckligt med vatten.
Låt vattnet stå länge i vattenkanna eller annat kärl innan Du använder det. Vattna ordentligt men låt jorden torka upp mellan varje bevattningstillfälle. Det är lättare att döda en växt genom dränkning än genom uttorkning. Växter som växer så våldsamt som Änglatrumpeten behöver mycket näring för att bli och förbli fina. Järn och mangan är viktiga ingredienser i den näringslösning Du bör använda regelbundet i samband med bevattningen. Järn (Fe) har stor betydelse för bildandet av klorofyll “det gröna” och järnbrist visar sig genom att bladen blir bleka och gula.Lycka till önskar Torbjörn
Gula rönnbär

 

Frågan är inskickad av Per

Hej Doktor Torbjörn!

Vi har för en tid sen köpt ett stort och gammalt hus med stor trädgård.
I en hörna i trädgården står ett gäng gamla träd som det nu växer små bär på. Det ser ungefär ut som rönnbär fast skillnaden är att dom här är gula. Bären är nu ganska skrumpna och skrynkliga. Jag undrar om man kan äta dessa bär.
Min hustru Lotta vill gärna göra sylt på dem.
Bären är ungefär 5 mm i diameter och väger runt 2 gram stycket enligt min uppskattning.

Tacksam för hjälp!

Per i Östersund

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Per och Lotta!

Har ni någonsin hört talas om en växt som heter Havtorn (det vetenskapliga namnet är Hippophae rhamnoides)? Med största sannolikhet är det just denna växt som bor i er trädgård. Jag skulle gärna vilja veta om det finns tornar på grenarna och om knopparna är bruna, bulliga och liksom de unga grenarna nästan lite “metallic-glänsande”?
Om detta stämmer är vi 100% säkra!

Hursomhelst, jag satsar på Havtorn. De små bären är mycket rika på C-vitamin men väldigt sura.
Det finns ett flertal recept på saker man kan göra med dem.
För några år sedan serverades faktiskt Havtornssås till någon av rätterna på en Nobelmiddag… fint värre alltså! Havtorn är vanlig i Sverige, klarar sig i nästan hela landet och skjuter ganska ofta upp rotskott från sitt grunda och utbredda rotsystem. Därför är det bra om den växer på en gräsyta som klipps regelbundet.

Hälsningar från Torbjörn

Gödsel och tomater
Frågan är inskickad av Sylwia:

Jag har ett växthus som jag brukar odla tomater i. Nu undrar jag, hur mycket gödsel behöver tomater? Jag brukar blanda i en säck kogödsel i jorden, och sedan blanda i Pokons tomatgödsel, när jag planterar mina plantor. Blir det för mycket??

Hälsningar Sylwia

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Sylwia!

Du skriver ingenting om hur stor volym jord Du har i Ditt växthus, jorden Du blandar upp med kogödsel och Pokon.
Tomater behöver mycket näring och mycket vatten och kogödsel innehåller inte tillräckligt mycket kväve för odlingen. Viktigt för tomaterna är bland annat kalcium (Ca) och kväve (N) i nämnd ordning vilket innebär att kalksalpeter är ett vettigt medel att komplettera med. Algomin kan också vara ett intressant alternativ.

Prova Dig fram tycker Torbjörn

Hur får man buskar och träd att växa snabbare
Frågan är inskickad av Eva:

 

Hej!

Hur ska jag få mina buskar och träd att växa snabbare? Det är mest bara sandjord hos oss, fastän jag gräver ur någon gång då och då.

Med vänliga hälsningar /Eva

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Eva!

Faktiskt en lite märklig fråga. Vissa växter växer snabbt och vissa långsammare. Det beror helt på vilka inneboende egenskaper den specifika växten har. En Poppel eller en Pil växer fort medan en Ek eller en Bok växer betydligt långsammare. De växter som växer långsamt blir alltid starkare och tåligare i sin uppbyggnad än de som växer snabbt. Tillväxttakten kan Du i viss mån styra genom att ge näring (gödning) med högt innehåll av kväve (N). Det gynnar den vegetativa tillväxten, blad och nya skott, dock alltid på bekostnad av den generativa tillväxten; blommor som ska bli frukt eller bär. Ger du för mycket kväve (N) eller kväve för sent på året riskerar Du att allvarligt skada växten.
Det är svårt, det tror jag att Du har förstått; att styra naturens inneboende egenskaper. En del kan Du påverka, men man får ofta betala ett pris i form av dålig kvalitet, stabilitet och fruktbarhet på sina “hetsade” växter. Se till att växterna har det bra, med lucker jord och lagom men regelbunden närings- och vatten tillgång, så sköter naturen om resten.
“Det som stort skall bli bör långsamt växa”

säger Torbjörn

Hur får man Gloriosa att blomma

 

Frågan är inskickad av Elna
I maj i fjol fick jag två fina gloriosa.
Hur ska jag få dem att blomma igen?

 


Trädgårdsdoktorn svarar:
Hej Elna!
Grattis till Din fina blomma som jag anar att Du redan har haft stor glädje och njutning av! Den och de flesta andra av våra blommande rumsväxter bör Du, för att de med förnyat livsmod skall gå en ny vår till mötes, behandla som följer: All växtlighet styrs av fem växtfaktorer: Luft, Värme, Vatten, Näring och Ljus. Mellan dessa fem måste det råda balans. Just nu är det ju inte så mycket ljus i vårt land och då måste man minska ner på de andra fyra faktorerna, för att växten skall må bra! Hjälp växten att vila sig efter sommarens och höstens arbete. Låt den stå svalt, vattna nästan ingenting och ge absolut ingen näring. I mars månad tar Du fram den igen och planterar om den i ny jord och en större kruka. Har det kommit sidoskott kan Du försöka plantera dom i andra krukor! Om Du inte klippte ner växten redan i höstas kan Du passa på att göra det vid omplanteringen. Bort med allt dött, visset och fult! Klipp alltid ovanför friska knoppar och blad för där kan det fortsätta att växa. Sen är det bara att sakta öka på vatten och näring i samma takt som värmen, ljuset och växtkraften återvänder till dina hemtrakter.
Lycka till från Torbjörn
Hur man sköter ett olivträd

 

Frågan är inskickad av Helene

Hej!

Jag har fått ett olivträd i present.
Hur sköter jag denna? Vattning, fönsterläge etc

Mvh Helene

 

 

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Grattis till en fin present Helene!

Olivträd är jättefina men lite kinkiga i svenskt klimat; dom vill ju helst bo i länderna kring Medelhavet. Nåväl, nu måste Du försöka få Ditt lilla träd att trivas och då är det alltid bra att försöka få det att känna sig som vore det “hemma” i Grekland eller Italien. Det vill växa på en solig och ljus plats. Utomhus i skyddat läge under sommaren går fint, men under vår och höst är det fönsterläge som gäller. Vintertid behöver växten vila sig och vattnas ytterst sparsamt. Finner Du en plats med ca 10 grader är den idealisk. Sådär…nu har Ditt Olivträd nästan medelhavstemperatur hela året och trivs.
Från vår till höst ska Du vattna ordentligt och regelbundet, men låta jorden torka mellan vattningarna. Det både regnar och torkar ordentligt i södra europa. Ge sparsamt men regelbundet krukväxtnäring under sommarhalvåret (varannan vecka är lagom) och duscha gärna bladen samtidigt som Du vattnar.
Omplantering i frisk jord och en ett nummer större kruka varje vår gör alla krukväxter och även Ditt Olivträd glada och välmående!

Oliver är gott…tycker Torbjörn!

Järnsulfat och mossa
Frågan är inskickad av Leif:

Har strött ut järnsulfat mycket effektivt mossan blev svart ganska omg. Vad gör man sedan har hört att man måste kalka för att balansen ska bli normal igen annars kommer mossan till nästa år stämmer detta?

Vore tacksam för svar  // Leif

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Leif!
 
Det går åt väldigt mycket kalk för att höja Ph-värdet en enhet, oändligt mycket mer än folk i allmänhet förstår. Det viktigaste är att Du nu krattar bort den döda mossan. Om skadan är stor topdressar och hjälpsår Du de kala och svaga partierna. Men viktigast av allt är regelbunden gödning med NPK. Liten giva en gång i månaden fram till september får gräset att ta överhanden och den eventuella mossan märker Du inte av. Detta är mycket viktigare än kalkning!
 
Allt gott från Torbjörn
Knipsa bort gamla blommor på Rhododendron
Frågan är inskickad av Carl-Gustaf:

Hej!

Har hört att man skall knipsa bort den gamla blomman på en rhododendron buske när den har blommat färdigt, stämmer detta?

Med vänliga hälsningar Carl-Gustaf

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Carl-Gustaf!

Visst, det är ett gammalt trick att plocka bort blommorna. På så sätt befrämjar man ökad blomning nästa år eller,
det gäller för våra sommarblommande annueller, fortsatt rik blomning samma år. Blommorna skall ju senare bilda frukt med frö och syftet med den verksamheten är att skapa nya generationer. Samma motiv för växter som för alla levande individer. Om vi knipsar av blomställningen hindras växten i denna verksamhet och börjar därför, ofta med stor iver, om i denna sin generativa syssla!
Själv knipsar jag aldrig bort blommorna på mina Rododendron, som blommar vackert varje år. Troligen hade jag fått rikare blomning med ökat “knipsande”, men jag prioriterar andra trädgårdssysslor i stället!

Hälsar Torbjörn

Plantering och skötsel av Dillpion
Frågan är inskickad av Benny:

Hej!

Hur skall en dillpion hanteras vid plantering och skötsel.
Har köpt en idag.

Tack på förhand för svar!

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Benny!

…och grattis till Din nyinköpta Dillpion / Paeonia tenuifolia; en underbar växt! Den vill växa i djupt bearbetad (minst 30cm) humusrik och frisk jord, på en plats som är vindskyddad och bjuder på såväl sol som skugga. Gärna en plats där solen strilar genom lövverket på högre växtlighet.
Den tycker inte om att vara “först på plats” utan planteras gärna vid sidan av redan etablerade växter, som får bjuda på skugga och hålla fukten. Normalt blir dillpionerna inte lika gamla som andra pioner, men Du kan väl ha flera på gång.

Lycka till från Torbjörn

Problem med mossa på taket
Frågan är inskickad av Lars-Olof:

Hej!

Min fundering är hur jag ska bli av med mossan på taket.
På en annan fråga om att bli av med mossa på gräsmattan, svarade ni att man skulle behandla med järnsulfat.
Gäller järnsulfat även för takmossa och hur behandlar man?

Med vänliga hälsningar

Lars-Olof

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Lars-Olof!
Ja… järnsulfat tar död på mossa, det råder ingen tvekan om den saken. Men om metoden är genomförbar på just Ditt tak beror bland annat på hur kraftig takets lutning är. Hursomhelst så måste ju mossan bort från taket; död eller levande, och den bästa metoden för detta är utan tvekan högtryckstvättning. Hyr en högtryckstvätt om Du inte äger någon. Skylift är nog också ett hjälpmedel att fundera över och även den kan hyras till ett rimligt pris. När väl mossan är borta bör Du fundera något över orsaken till dess uppkomst. Troligen ligger taket i skugga från trädkronor större delen av dagarna och om Du släpper in mer ljus kommer mossan inte tillbaka lika snabbt och rikligt som tidigare.
Regelbunden högtryckstvätt och mer ljus alltså!Lycka till önskas Du av Torbjörn
Problem med omplanterad bladkaktus

 

Frågan är inskickad av Pia

Hej!

Jag har en bladkaktus ,som är omplanterad i ny jord. den börjar att torka i bladen, dom blir bruna och torra och trillar av, vad är det för fel?

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Pia!

Troligen vet Du redan att Bladkaktusen inte är en “vanlig” kaktus som trivs i “fattig” sandig jord med sparsam vattning Bladkaktusen är egentligen en epifyt och tycker därför bäst om att växa ibland multnande växtdelar. Lämplig jord är alltså lika delar torv, blomjord och grov grus. Den växer naturligt i halvskugga och vill inte leva livet som krukväxt i ett soligt fönster.

En växt som inte kan försörja alla delar med vatten och näring reagerar ofta med att minska bladmassan för att överleva.
Troliga orsaker kan vara:
Problem efter omplanteringen; rötterna har ännu inte fått “kontakt” och börjat fungera. Växten får inte tillräckligt med vatten och näring.
Kanske var Du lite för drastisk i Din hantering. Ofta räcker det att flytta över klumpen i en något större kruka och fylla på frisk jord runt omkring.
Om hela rotsystemet varit “naket” i samband med omplanteringen, behöver Du ofta reducera (beskära) växten. Annars orkar inte rötterna försörja den med vatten och näring. Dessutom bör den få ta det lugnt någon vecka efteråt innan den placeras ut i normalt ljus.
Har krukan stått i vintervila (svalt och mörkt) kan den reagera såhär om den plötsligt flyttas ut i helt nya omgivningar: ljus, värme, vatten, ny jord. Vi vill väl alla ta det lite lugnt när vi vaknar…först lite ljus, sen lite vatten, sen lite mat….och därefter ut i dagsljuset!

Lycka till säger Torbjörn

Skötsel av buxbomshäck
Frågan är inskickad av Anna

Hej!

Har planterat en buxbomshäck i somras och är lite bekymrad & villrådig betr. dess skötsel. Kan du vänligen hjälpa mig med några enkla svar; 1) Gödsla – med vad och när? (Gillar buxbom kalk?) 2) Beskärning – hur mycket vågar jag ta och när är det rätt tidpunkt för det? 3) Hur ska jag beskära för att få den bli tätare nedtill? (Plantorna är nu ca 50-60 cm höga och täta bara upptill.) Målsättningen är att skapa en tät men inte alltför hög (ca 40 cm) kvardratiskt formklippt häck runt en uteplats.

Tack på förhand!

MVH Anna

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Anna!

Svaren på Dina tre frågor lyder som följer:

1) Gödsla Dina plantor med ett vanligt NPK preparat (samma som till gräsmattan och övriga rabatter). Du kan börja snart för nu vaknar alla växter efter vintern och då vill de ha näring. Regelbunden näringstillförsel (1 gång i månaden) är bra. Bättre lite och regelbundet än massor någon enstaka gång. Tänk på hur Du själv vill äta! Buxbum är inte någon kräsen växt, men föredrar faktiskt svagt alkaliska jordar framför de med lågt PH. Alltså är den inte rädd för kalk, men det betyder inte att Du skall kalka kring den.

2-3) Hård beskärning ger ökad skottbildning och häcken blir tätare. Mitt råd är att Du ska klippa ner till halva höjden. Sidorna behöver nog inte beskäras ännu på något år. Just nu är en bra tid att utföra de flesta beskärningsåtgärder.

Lycka till från Torbjörn

Skötsel av Cuphea Ignea stam
Frågan är inskickad av Hedvig:

Hej!

Har köpt en cuphea ignea stam och jag undrar om det finns något svenskt namn på den och hur man ska sköta den?
Tacksam för svar.

Vänliga hälsningar
Hedvig

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Hedvig!

Grattis till Din nyinköpta och uppstammade BÄGARBLOMMA…för just så heter Din Cuphea ignea på svenska. På tyska heter den “Zigarettenblümchen” och på engelska “Cigar plant” och man förstår mycket väl dessa namn när man ser blommorna. Ursprungligen kommer Bägarblomman från Mexiko. Den odlas hos oss vanligen som annuell sommarblomma utomhus i rabatter eller krukor. Du kan mycket väl övervintra den inomhus på sval och mörk plats. Om Du vill fungerar den faktiskt alldeles utmärkt som krukväxt i fönsterkarmen. Det är bara att välja… Din uppstammade variant var troligen ganska dyr och bör väl få vara med under fler säsonger?
Bägarblomman är tacksam och lätt att sköta. Den blommar långt in på hösten och är tuff mot både blåst, regn och brännande sol. Det enda den kräver av Dig är vattning när det är för torrt.

Lycka till från Torbjörn

Skötsel av Jackmanklematis
Frågan är inskickad av Anette:

Jag har precis inköpt två plantor klematis “jackmani”. Jag bor mitt i Småland (zon 3 eller4?) och har tänkt plantera dem mot en husvägg som är i skugga.
Hur sköter jag om mina nya plantor bäst? Vilken typ av jord gillar de? Hur mycket vattning?
Tack på förhand!

MVH Nettan

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Anette!

Jackmanklematis är kanske vår vanligaste “hemträdgårdssort” och glädjer oss med vackra mörkblå, nästan violetta blommor under stora delar av sommaren. Den växer friskt och frodigt, men vill nog ha lite mer sol än vad Du kan erbjuda på den planteringsplats Du beskriver för mig. Några timmars solljus om dagen vore bra.
Det gamla talesättet att klematis vill stå med fötterna i skugga stämmer bra. Planteras i jord som är genomsläpplig, men inte torkar ut. Blandar Du grus eller Lecakulor med god planteringsjord, får Du en lyckad sammansättning. Skugga nedersta decimetern med några stenar. och hjälp Din klematis uppåt mot en spalje fäst vid väggen. Klematis börjar snart klättra uppåt med hjälp av sina bladskaft / klängen som den snurrar fast kring spaljén, men det är bra om Du styr växten på rätt håll nu i början.
Vattna inte för ofta, det viktigaste är att luckra efter vattning så att inte jorden torkar ut.

Lycka till önskas Du av Torbjörn

Skötsel av ranunkel
Frågan är inskickad av Maria:

 

Hej!

Jag undrar hur man sköter ranunkel. Jag tror det är en trädgårdsranunkel, flikiga blad, dubbla lite Trollius-lika blommor. Köpt den som planta och vill gärna ha den på balkongen. Ska den stå soligt/skuggigt? Mycket/litet vattning? Övervintring?
Plantans blad och stammar har gulnat och slokar.

Hälsningar
Maria

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Maria!

Jag skulle behöva veta det vetenskapliga namnet på Din “Trädgårdsranunkel”. Det är en ganska stor släkt vi talar om, som alla heter Ranunculus.
De flesta släktingarna tycker om fuktig jord (växer ofta vid vatten) och mycket sol eller halvskugga. När Du säger att Du köpt den som planta undrar jag om Du köpt den som växthusodlad krukväxt eller om den blivit uppgrävd från någon trädgård. Gäller alternativ 1 kan den vara kinkig och bortskämd och ha väldigt svårt att anpassa sig utanför sin konstlade uppväxtmiljö. Då bör Du nog försöka ha den som just krukväxt. Kommer den emellertid från någon trädgård som planta skall Du säkert kunna ha den hos Dig ett bra tag, förutsatt att Du har planterat den i en rymlig kruka med god jord, vattnar regelbundet och ger regelbunden näring. Kan Du ge mig mer information!?

Hälsningar från Torbjörn

Skötsel av trollhassel
Frågan är inskickad av Marie-Louise:

Hej!
Jag har köpt en trollhassel. Undrar hur jag bäst sköter den,vilken jord den ska ha, vilket läge är bäst. Jag funderar oxå på skillnaden mellan troll- och ormhassel? Jag bor Rättvik och zonen är 4.

Tack och hej från Marie-Louise!

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Marie-Louise!

Ormhassel (Corylus avellana ´Contorta´) är en variant av vanlig hassel (Corylus avellana) som kännetecknas av att grenarna är knotiga, vridna och rent utav skruvade. Den är mycket speciell och charmig i sitt växtsätt och pryder verkligen sin plats i trädgården, speciellt under den “avlövade” perioden, när grenarnas märkliga former syns tydligast. Sorten brukar vara förädlad på vanlig hassel och man kan få problem om man planterar den för grunt. Då kommer “vanliga” hasselskott att skjuta upp från grundstammen och på sikt kan dessa börja dominera, eftersom vanlig hassel växer kraftigare och snabbare än Ormhassel. Händer detta måste Du försöka höja marknivån kring busken och naturligtvis klippa bort vildskotten. Samma problem är vanligt bland rosorna; den “vildros” som bildar grundstam för ädelsorten måste också planteras djupt för att inte börja skjuta vildskott och ta över kommandot.
Ormhassel vill ha humusrik, fuktighetshållande jord och gillar sol eller halvskugga.

Så till Trollhassel (Hamamelis mollis), som inte alls är släkt med Hassel. Bladen är emellertid ganska lika bladen på en hasselbuske och kanske har den fått sitt svenska namn av den anledningen. Trollhassel är också en mycket spännande och vacker växt som blommar mitt i vintern, ofta redan i januari hos oss i skåne, med gula blommor på bar kvist.  Hamamelis mollis är nog tyvärr inte härdig hos Dig i zon 4. Men det finns hybridvarianter av Trollhassel som tål lite tuffare klimat (zon 3-4).  Hamamelis x intermedia som blommar i gult och Hamamelis x intermedia ´Diane´ som blommar i rött är två sådana hybrider. Förutom sin märkvärdigt tidiga blomning, bjuder Trollhassel på väldigt vackra höstfärger.
I en vinterträdgård bör det, om möjligt, finnas BÅDE Trollhassel och Ormhassel. Det har jag i min!

Glad påsk från Torbjörn

Skötsel av Änglatrumpet
Frågan är inskickad av Arja:

Hej!

Köpte en vit änglatrumpet (ca 30 cm) i våras och nu har den blivit ca 1 m hög. Den står väl skyddad i norrläge där den får sol på förmiddagen, den verkar stortrivas där! Min fråga är, hur ska jag sköta den? Även vintertid?

/MVH Arja

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Arja!

Uppenbarligen sköter Du Din änglatrumpet väldigt bra eftersom den, som Du säger; verkar stortrivas på sin växtplats. Viktigt till stor växt med stora blad och stora blommor är stora mängder vatten, men det har Du säkert redan blivit varse. Det är också viktigt att regelbundet blanda gödning i vattnet så att inte växten börjar få brist på något ämne. Förutom “det vanliga” NPK, är också Fe (järn) och (Mn) mangan viktiga ingredienser i den näringslösning Du bör använda. När dagsljus och temperatur börjar minska under hösten, skall Du även minska på vatten och näring. På så sätt hjälper Du Din Änglatrumpet att komma till vintervila. Under vilan vill den stå ljust och i ca 10 grader för att må riktigt bra. När våren åter närmar sig kan Du beskära plantan, skämma bort den med ny god jord (och kanske en större kruka) och, i takt
med att ljuset och värmen tilltar åter börja vattna och ge näring.

Lycka till önskar Torbjörn

Skötselråd
Frågan är inskickad av Malena:

Min pappa behöver lite hjälp i trädgården. Han inskaffat några buskar och försökt skaka fram information om dem via bibliotek, växtaffärer, Internet etc. På alla ställen är de många om buden på hur de här växterna ska skötas. Är det någon som vet något om följande växter, eller kanske hänvisa mig till någon som vet mer om dem. Pappa skulle bli glad eftersom alla han har rådfrågat har sagt olika om vad gäller växternas skötsel. Växterna är: ACER: Ginnala, “Ginnalalönn”, AMELANCHIER: Confusa, Laevis och CORNUSA KOUSA: Chinensis “China Girl”.

Tacksam för svar
Tack på förhand

Malena

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Malena och Pappa!
Vi börjar från början med Acer ginnala eller Ginnalalönn som den ju heter på svenska. Den används oftast som ett litet prydnadsträd, men ses också som flerstammig buske. På såväl bladen, som på de vingade frukterna ser man väldigt tydligt att det är en lönn, men allt är här betydligt mindre än hos de större släktingarna. Ginnalalönnen har otroligt vacker höstfärg och vill planteras soligt eller i halvskugga i lucker, jord. Den klarar sig upp till zon V. Alla lönnar blöder (börjar sava väldigt tidigt på våren) och får därför bara beskäras under sommar eller höst.
Amelanchier laevis heter Häggmispel (inte Mistel… det är något helt annat!) i Sverige och är en buske som blommar vitt tidigt på våren. Bladen som kommer på våren går i rött och den färgen kommer åter mot hösten. Den vill också ha lucker och väldränerad jord, gillar sol och klarar zon VI. Så, till sist, Cornus kousa `Chinensis` eller Kinesisk blomsterkornell. Den växer långsamt men blir efter hand en stor buske. Blommar först efter ganska många år, men då blir man rikligen belönad för sin tålmodiga väntan. Blomsterkornellen behöver en lugn, vindstilla och solig växtplats, där jorden innehåller mycket humus och näring. Klarar sig upp i zon II.
Av de tre växterna är det bara kornellen som är en aning kinkig och behöver extra omsorg. De två andra är bra “nybörjarväxter”, som det är väldigt lätt att lyckas med.
Jag tycker att Ni skall skaffa en bok som heter “Blommor och Buskar”. Den ges ut av Blommor och Buskar Förlag KB och deras telefonnummer är 0413-23364, boken har ISBN 91-630-5957-6. Enligt min mening är detta den kanske mest prisvärda och användbara av alla svenska trädgårdsböcker om just trädgårdens växter, deras användning och skötsel. Jag använder den ofta själv och rekommenderar den varmt.Lycka till Ni båda önskar Torbjörn
Storlek på krukor

 

Frågan är inskickad av Nina

Hej Torbjörn,

Jag är nybörjare på frösådd och har köpt fröer av bl a persilja, mangold, gräslök, tomater, petunia, flitiga lisa, koriander, rosmarin, prins gustafs öga, tagetes, hänglobelia. Jag förkultiverar alla i miniväxthus och undrar i hur stora krukor man ska plantera om dem sedan de grott? Är det olika? Jag hade tänkt mig ca 10-11 cm i diameter. Kan de stå i dessa tills det är dags att plantera ut dem i trädgårdsland, blomlådor och stora krukor i maj/juni tror du?

Tack på förhand.

Mvh
Nina

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Nina!

Det låter jättebra med 10-11 cm krukor tycker jag! Nästan väl generöst faktiskt. Eftersom det bara är frågan om en mellanstation innan det är dags för ut/slut-plantering, skulle Du faktiskt kunna gå ner en eller två storlekar. Persiljan skulle jag så direkt i trädgårdslandet (ha tålamod…den tar lång tid på sig att gro). Glöm inte att ta bort locket från miniväxthuset så fort Dina frön har grott!

Lycka till från Torbjörn

Vattning av olivträd
Frågan är inskickad av Torbjörn:

Hej Doktorn !

Jag läste lite om hur man skulle sköta ett olivträd och du skrev att det skulle vila på vintern.
Om jag vattnar sparsamt så skrumpnar oliverna på trädet skall jag ta bort dom och istället rikta in mig på skörd nästa år ?

Tackar på förhand!

Torbjörn

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Torbjörn!
Inte behöver Du sluta upp med bevattningen redan… det är knappast höst ännu! Men om nu oliverna redan börjat skrumpna ihop får Du rikta in Dig på nästa säsong.Hälsningar från Torbjörn

Träd

Besvärliga tujor
Frågan är inskickad av Olof:
Hej Torbjörn!
Jag har 2 st. 10 år gamla Tujor som nu blivit så stora (ca 6-7 m) att de börjar bli besvärliga. Jag skulle naturligtvis tidigare ha gjort något åt det, men nu undrar vad kan göras för att få ner den till en rimlig höjd, ca 3m.
Tackar för svaret!
Med vänliga hälsningarOlof
Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Olof!

Bättre sent än aldrig, men det blir jobbigt för växten att ta hand om de stora snitten efter beskärningen/nerkortningen. Smeta INTE på något på
snittytorna; det är bättre om växtens egna försvarsmekanismer mot röta får verka.
Du kan göra Ditt arbete nu, det är helt OK för växten. Metoden Du skall använda berättade jag om för Kia för några veckor sedan, välkommen att läsa. Hennes fråga handlade om Cypresser, men svaret kan lika väl gälla för Dina Tujor.

Lycka till från Torbjörn

Björkproblem

 

Frågan är inskickad av Jan

Hej!

Jag läste någonstans att det inte var bra att ha en björk i trädgården eftersom det inte gick att odla något under den.
Är detta riktigt?
Jag har haft en björk sen den var nysådd och är nu 30 år, men jag har inte sett något problem bortsett från att den släpper en massa kvistar när det blåser. Vad skall jag tro och veta.

Hälsningar Jan Karlsson

 

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Jan!

Mitt svar på Din slutfråga är: Du skall tro det Du själv ser och erfar; det är så Du med säkerhet vet! Jag har själv en björk som är 25 år, den har en stamhöjd på 3 meter och en fin, välväxt krona. Under den växer och frodas ett flertal olika perenner, vårblommande lökar och flera olika vedartade buskar. En klippt syrenhäck passerar 2 meter från stammen och förra sommaren och hösten hade jag dessutom en fantastiskt frodigt färggrann bädd med slingerkrasse alldeles intill. Min slutsats är samma som Din; det går mycket bra att ha växter kring och under en björk. Kanske menade skribenten en hängbjörk?

Hej från Torbjörn PS. Men visst skräpar den ner när det blåser! DS

Björkrötter
Frågan är inskickad av Christer

Hej,

Jag har haft en grävmaskin hemma för att grovplanera min tomt.

Vid tillfället var markens översta 15-20 cm upptinad, därunder var c:a 20 cm tjäle.

Det översta lagret blev mycket sönderkört och blött. Jag undrar nu om björkarna på platsen har tagit svår skada av att översta jordlagret blev så sönderkört. Hur visar sig i fall skadorna ? Finns risk för att träden blåser omkull ?

Tacksam för svar

/Christer

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Christer!
 
Bra att Du uppmärksammar risken för Dina Björkar. Många hade inte brytt sig alls. Tror inte alls att träden riskerar att blåsa omkull, dom är väl förankrade.
Problemet just nu är att rötterna troligen inte får speciellt mycket syre, jorden har fått en “packningsskada” efter all trafik med grävmaskinen vid en olämplig tidpunkt. Då är det viktigt att så fort som möjligt (det är en fördel om marken har torkat upp) luckra ytan och göra den genomsläpplig. Spadvänd ytan och låt den torka upp ytterligare, använd därefter en jordfräs (eller räcker det med handkultivator eller stålkratta). Är tomten stor borde Du faktiskt harva ytorna. Prata med grävmaskinisten, det här är ett problem han hört talas om många gånger och troligen kan hjälpa Dig att lösa. Du kan också läsa mitt svar till Peter under rubriken “Kuperad tomt med Träd“.
 
Glad Påsk från Torbjörn
Flytt av lagerhägg
Frågan är inskickad av Jan:

Hej!

Jag behöver flytta en stor lagerhägg buske. Vilken tid är bäst?
När beskär man busken?

Fortsatt trevlig sommar!

Jan

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Jan!

Jag tycker att Du skall vänta med flyttningen av Din lagerhägg till i höst när den börjat gå i vintervila; oktober är en bra tid. Se till att jorden kring busken är fuktad (då håller den samman bättre) och gräv med en vass spade upp busken med så stor jordklump som möjligt. 30-40 cm radie räknat från buskens mittpunkt brukar vara OK och “flyttbart”.
Det gör ingenting om några rötter blir kapade under operationen. Flytta busken med klump på skottkärra eller bär den på en gammal matta eller filt. Planteringen på den nya växtplatsen får inte ske djupare än busken tidigare var placerad.
Vattna ordentligt och luckra jordytan, men undvik gödning efter
planteringen, den sparar vi till våren. Höstplantering ger växterna god tid att “bo in sig” på sin nya växtplats innan det åter blir dags för vårens hårda arbete.
Beskärning av busken kan Du göra i samband med flyttningen eller under vårvintermånaderna.

Lycka till önskar Torbjörn

Flytt av tuja
Frågan är inskickad av P-O:

Hej!

Jag ska i morgon flytta och plantera 3 st. thuja troligen ‘smaragd’. Dom har stått nära varandra under sin uppväxt så den i mitten är endast grön och fin på fram resp. baksidan. Kommer den förbli så eller växer det fram nya grenar på sidorna om jag placerar den fristående med gott om plats?

MVH // P-O

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej P-O!
Tyvärr tror jag att det blir svårt för mellantujan att grönska jämnt och vackert. Det är svårt för nästan alla våra barrväxter att återuppväcka nedvissnade partier. Plantera mellantujan på en plats där den inte behöver vara så vacker, pyssla om den och se vad som händer under nästa år. Kanske….Lycka till önskar Torbjörn
Förökning av olivträd
Frågan är inskickad av Rona:

 

Hej!

Jag har haft tur att få tag på ett blommande olivträd, som måste då kommit från ett skott från ett 30-årigt träd. Vårt uterum i Abbekås ger den ett perfekt klimat och den ger oliver (små men ändå). Jag vill nu försöka ta ett skott från den och få ett träd till.

Detta göres vad jag förstår med kinesiska avläggare. Hur gör man exakt och när på året är det lämpligt?

MVH Rona

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Rona!

Vet inte riktigt vem som berättat om “Kinesiska avläggare” för Dig. Jag har faktiskt inte hört talas om metoden tidigare, men kan tänka mig vad den går ut på och ska ta reda på mer om den. Olivträd förökas vegetativt under vår eller sommar, genom att man skär  toppsticklingar som man sätter djupt i sandblandad jord. Täck krukorna med plastpåsar (med lufthål) och se till att arrangemanget inte torkar ut. Placera inte krukorna i direkt sol. Efter några veckor har sticklingarna rotat sig och börjar växa på egen hand/rot. Då är det dags för plastpåsen att åka av. Vegetativ förökning ger Dig nya plantor med exakt samma egenskaper som moderplantan. Det är ju faktiskt “kloning” vi talar om…

Lycka till från Torbjörn

Går det att ta skott på björk och ek
Frågan är inskickad av Veronika:

Hej Torbjörn!
Jag skulle villja veta om det går att ta skott på björk och ek i så fall hur?

MVH Veronika

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Veronika!

Varken Björk eller Ek förökas vegetativt genom sticklingar, eller skott som Du kallar det.
Den vanliga metoden att föröka dessa träd är generativ; genom att så frö.
Vill Du bevara en alldeles speciell björk eller ek och tillverka nya plantor av den, måste Du ympa in en bit av en ung gren från just Ditt träd på en ung fröplanta som slagit rot och vuxit några år.

Lycka till önskar Torbjörn

Kastanj på latin
Frågan är inskickad av Katrin:

Hej!

Jag heter Katrin och skulle bli mycket glad om jag kunde få svar på min fråga. Jag skulle vilja veta vad trädet kastanj heter på latin. Jag har nämligen inte lyckats hitta det själv.

Tack på förhand

MVH
Katrin

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Katrin!

Om det är det vi vanligen brukar kalla kastanj / hästkastanj Du menar, så heter den Aesculus hippocastanum på vetenskapligt språk.
Den ätliga och äkta kastanjen som är vanligare på lite sydligare breddgrader men som även kan växa här hos oss i våra sydligaste odlingszoner heter Castanea sativa.
Hoppas Du blev nöjd!
Har Du upptäckt “Den virtuella floran” ännu?

Sommarhälsningar från Torbjörn

Kastanj
Frågan är inskickad av Agneta:

Hejsan!

I vår trädgård har vi en gammal kastanj som är mycket fin. Det stora problemet är att efter att föregående ägare planterade den har det byggts en altan. Och nu så skulle vi vilja plantera ett nytt träd någon meter länge bort. Kastanjen ger väldigt bra svalka på sommaren när man sitter på altanen. Jag har blivit tipsad om att man kan sätta nöten som finns inuti kastanjen.
Men stämmer detta?

Hälsningar Agneta i
Borås.

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Agneta!

Javisst kan Du försöka föröka den gamla kastanjen genom att låta en “nöt” gro och växa upp. Innan Du planterar (sätt gärna flera stycken) är det väldigt bra att låta kastanjerna ligga några månader i kylen alt. frysfacket. Detta kallas för kallstratifiering och gör det lättare för kastanjerna att gro när Du har satt dem. Sätt kastanjerna i sandblandad mull på en skuggig plats utomhus, så ska Du se att de snart börjar växa.
Det tar väldigt lång tid att på detta sätt “göra” en ny kastanj som kan ge Dig skugga på altanen Agneta. Minst 10 år får Du räkna innan det nya trädet börjar likna just ett träd.
Kanske är det enklare att köpa ett några år gammalt träd i en plantskola. Fråga efter fler och kanske mer snabbväxande alternativ.
Jag kanske missförstod Ditt brev, men om Du planerar att plantera det nya trädet 1 meter ifrån det gamla, är avståndet på tok för kort. Mellan träd av kastanjestorlek måste avståndet vara minst 10 meter.

Lycka till önskar Torbjörn

Lagerhägg med torkskador
Frågan är inskickad av Camilla:

Hej!
Jag planterade 3 st jättefina lagerhägg förra året.
Nu har dessa blivit alldeles bruna och fläckiga i bladen.
Är det nån slags ohyra tror du?
Vad kan jag göra åt detta, är det bara att ta upp och kasta dem?

Tack på förhand!

Mvh
Camilla Andersson

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Camilla!
 
Jag tror att Dina tre plantor har drabbats av torkskador under vintern. Det är vanligt hos växter som har bladen kvar även under vintern. När februarisolen börjar värma tror växten att det är vår och börjar avdunsta vatten. Marken kring rötterna är emellertid fortfarande frusen och rötterna kan därför inte ta upp vatten för att ersätta det som försvinner genom bladen. Resultatet blir torkskador på växtens blad och det kan se riktigt tråkigt ut. Lagerhägg tål beskärning väldigt bra och jag tycker att Du skall klippa bort allt det fula nu. Lägg alla snitt i grenvinklar eller ovanför ett blad. Nere vid bladfästet sitter nämligen de knoppar som kan bli nya skott och grenar.
 
Lycka till säger Torbjörn
Leylandcypress i Sverige

 

Frågan är inskickad av Lars

Hej!

I England lär det finnas något som heter Leyland cypress som växer väldigt snabbt. Finns den i Sverige och vad heter den i så fall?

Mvh Lars

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Lars!

Frågade för säkerhets skull min kollega, med mångårig erfarenhet från plantskolebranchen, om hennes erfarenheter av Leylandcypress (den heter så på svenska). Hennes svar var glasklart: Leylandcypress är inte härdig här hos oss i Sverige och är därför inte någon växt att rekommendera.
I detta sammanhang vill jag gärna nämna ett gammalt gott talesätt, som passar bra även vid odling och trädgårdsplanering:
“Det som stort skall bliva bör långsamt växa”
.

Vänliga hälsningar från Torbjörn

 

Magnoliatips

 

Frågan är inskickad av Karolina

Hej Torbjörn!

Vi har en Magnolia som vi måste plantera om. När är det lämpligast att göra detta och i vilket läge ska vi placera den (vi har söderläge på största delen av vår tomt)? Är det något annat vi bör tänka på för att få vår Magnolia att trivas?

Tack på förhand!

Karolina & Thomas

 

 

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Karolina!

Vänta med omplanteringen till efter bladfallet i höst. Redan om någon månad är det dags för Magnolian att börja aktivera sig och då är det viktigt att den har det bra och står stadigt i tillvaron.
Omplantering under hösten gör att växten får god tid att “bo in sig” och rota sig på sin nya plats, innan det på nytt är dags att vara vacker!
Magnolia vill ha mycket humus/mull där den växer och tycker inte om kalk. Gödning i övrigt vill den gärna ha, regelbundet men inga stora portioner.
Söderläge innebär inte något större problem. Viktigare är det att finna skydd mot vinden, för Magnolia vill gärna växa på en lugn plats.

Lycka till säger Torbjörn

Olivträd
Frågan är inskickad av Erik, Håkan och Anna-May:

Eriks fråga:
Jag har köpt ett olivträd i kruka och undrar hur man sköter det bäst. Den står i en liten kruka med lerjord nu. Ska jag plantera om dem, jordmån, vattning osv…

Håkans fråga:
Har blivit ägare till ett litet olivträd som just nu står i en kruka på köksbordet och undrar nu hur grunderna ser ut vad beträffar skötsel av olivträd.

Anna-Mays fråga:
Har precis givigt svärfar ett olivträd, men hade lite svårt för att hitta någon information om skötsel.
Har du några tips hur man ska sköta ett olivträd så att det klarar sig i många, många år.

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej vänner!

Jag ser att Ni inte upptäckt min nya sökmotor! Klicka på länken till höger om mitt foto, så kommer Ni rätt. Väl framme kan Ni söka på ordet “Olivträd” och kommer då att länkas till svaren på tre olika frågor om olivträd som jag besvarat under våren!

Lycka till önskar Torbjörn

Oranieträd
Frågan är inskickad av Mats:

Jag har ett oranieträd som blommat rikligt, men nu vissnar alla blomklasar och faller av. för övrigt är trädet friskt och årsskotten har börjat att komma

M v h  Mats

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Mats!

Detta är fullständigt naturligt, inträffar vid helt rätt tidpunkt på året och kallas för KARTFALL. Träden får ju mångtusenfalt fler blommor än det någonsin kommer att klara av att utveckla fullmogna frukter av. Naturen reglerar själva denna balans. Just nu sker första kartfallet och då kastar fruktträden bort alla opollinerade fruktämnen. Jag har massor på min gräsmatta just nu. Om några veckor, i slutet av juli, sker det andra kartfallet. Då släpper träden dåligt utvecklade eller undermåliga kart som helt enkelt prioriteras bort. Dags att ånyo kratta gräsmattan!
Hur stort det andra kartfallet blir bestäms av trädets kondition och tillgången på näring, vatten, sol och frisk luft i kronan.
Ett friskt och sunt träd behåller alltså bara den mängd fruktämnen det anser sig kapabelt att ge näring fram till full mognad. Så vist är naturen inrättad!

Hälsar Dig Torbjörn

Plantera pinjekottar
Frågan är inskickad av Mats:

Hej, jag tog med mig några pinjekottar från Italien och planterade några frön i en kruka, nu efter ca två veckor har det kommit upp plantor ca 5 cm höga, gröna och fina. Går det att driva upp dessa här och hur skall dessa skötas?

Mats

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Mats!

Grattis till en mycket lyckad frösådd med gott resultat! Du säger ingenting om var i landet Du bor, men vi kan konstatera att Dina små plantor befinner sig väldigt långt hemifrån. Utomhus kommer de sannolikt inte att klara av en svensk vinter. Knappast en skånsk vinter och definitivt inte en norrländsk. Men Mats… njut och var stolt, experimentera och skryt! Använd några plantor som krukväxter så länge det är möjligt. Bor Du i södra Sverige skall Du dessutom helt klart plantera ut någon av plantorna på en skyddad, varm och vindstilla plats. Går det så går det!

Lycka till önskar Torbjörn

Plantering av Cypresser
Frågan är inskickad av Per-Arne:

Hej

Hur tätt ska man plantera cypresser i en blivande häck?

Tacksam för svar!
Per-Arne

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Per-Arne!

Lämpligt planteringsavstånd för plantorna i Din blivande Cypresshäck är 3 st / m.

Lycka till önskar Torbjörn

Plantering av träd i stubbgrop
Frågan är inskickad av Rolf:

Hej!

Jag har just tagit bort en äppelträdsstubbe på tomten.
Stubben var rejält angripen av svamp (?) och alldeles murken.
Fråga är nu, kan man plantera ett nytt träd i samma grop?
Spelar det någon roll vilken sorts träd man planterar i sådana fall?

Vänliga hälsningar
Roffe

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Rolf!

Bra jobbat! Det går bra att plantera ett nytt träd i gropen efter det gamla. Rensa rejält och lägg i ny frisk matjord. Jag tycker emellertid inte att Du skall plantera ett nytt äppleträd på platsen.

Annars ger jag Dig full frihet i Ditt val av träd.

Lycka till önskar Torbjörn

Ta bort stubbar
Frågan är inskickad av Lars:

Hej!

Har hört att det finns ett medel man kan ta bort stubbar med.
Vad heter medlet och hur får man tag i det?
Man skall tydligen borra hål i stubben  och sedan lägga detta medel där i varvid stubbens rötter dör och stubben förmultnar.

Vet ej om detta stämmer, hoppas på svar.

Lars

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Lars!

Visst… det finns och har alltid funnits mer eller mindre effektiva
amatörmetoder för att ta bort stubbar. De flesta går naturligtvis ut på användandet av frätande medel, hällda i hål som borrats i stubben. Saltsyra eller svavelsyra är väl de vanligaste medlen som man brukar höra talas om. Jag vill av olika skäl inte rekommendera Dig att använda dylika metoder

A) Användandet av frätande syror är riskabelt och mycket farligt
B) Metoden tar väldigt lång tid och är dessutom ganska arbetsintensiv
C) Snålheten bedrar som bekant ofta visheten. Leta i Gula Sidorna under rubriken Stubbfräsning. Jag är säker på att Du den vägen snabbt kan få kontakt med utbildat folk som har rätt maskiner. En modern stubbfräs förvandlar på mindre än en timme ganska stora stubbar till en härlig hög med flis (lämplig att täcka rabatter med). Operationen kostar inte särdeles mycket, speciellt inte om man jämför med det arbete Du måste utföra med syra / borrhålsmetoden. Begär emellertid alltid prisuppgift.

Lycka till önskar Torbjörn

Ta bort thujor
Frågan är inskickad av Sussi:

Hej!

Vi ska göra om vår uteplats och runt den växer stora tujor som vi vill ta bort. Finns det något bra sätt att få bort dessa?

Mvh Sussi

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Sussi!

Den bästa, smidigaste och snabbaste metoden förutsätter att Din uteplats ligger hyfsat nära en väg eller garageuppfart.
Ring till ett åkeri och förklara att Du vill ha bort Thujor och behöver en lastbil med kran och skopa. Tala om avståndet mellan närmaste bilplats och thujorna. Begär prisuppgift!
Lastbilschaufförer är vana vid denna typ av arbetsuppgifter och drar snabbt och lätt upp Dina thujor med rötterna, slänger dem på flaket och borta är hela problemet på mindre än en timme! Kvar finns djupt bearbetad och lucker jord, färdig att plantera i.
Om det inte går att komma åt med bil och kran återstår grävning, eventuellt kombinerad med spel. Att spela upp en växt går ut på att dra upp den med en speciell anordning. Spel finns att köpa eller hyra i järnhandel, byggvaruhus eller liknande.

Lycka till önskar Torbjörn

Ta död på körsbärsträd
Frågan är inskickad av Eulalia:

Hur tar man livet av ett stort körsbärsträd utan att maken förstår att man gjort det?
Vi har två stora trän som skuggar hela trädgårdslandet och sprider rotskott över till grannarna men maken vägrar ta bort dom, finns det nåt man kan göra som inte syns direkt? Hur i så fall??

Eulalia3

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Kära Eulalia!

Nu är vi åter framme i gränstrakterna av en Trädgårdsdoktors uppgifter och befogenheter. Visst, jag har möjlighet att ge Dig de kunskaper Du så hett eftertraktar, men Du kommer tyvärr inte att få dom av mig. Jag varken kan eller vill ta ställning i denna konflikt mellan Dig och Din make. I stället förhåller jag mig neutral och lierar mig i frågan med mina vänner träden!
Finns det möjlighet att flytta trädgårdslandet?

Undrar Torbjörn

Trädproblem

 

Frågan är inskickad av Cissi

Hej!

Jag bor i Västerås nere vid Mälaren och när vi flyttade in i vårt nybyggda hus så planterade vi ett äppelträd, Familje träd, det är nu 7 år sedan och detta träd verkar inte växa något alls. Vi har haft frukt varje år utom i sommras, men då fick vi löss på det istället. Alldeles bredvid har vi satt ett plommonträd och samma där, har växt lite min inte värst, inga frukter alls men löss i flera år. Vad göra ta bort träden och planetera prydnadsträd istället. Vi är inga kunniga trädgårdsmänniskor men vi planterade träden efter de råd och anvisningar vi fått. Innan vi flyttade hit så var det en stor granhäck precis där vår tomtsnutt är, och när man gräver så hittar vi mycket byggavfall under gräsmattan, det kanske är för dålig jordmån.

Vänligen Cissi

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Cissi!

Jag tror att Du funnit en del av svaret redan. Det låter som om någonting är i vägen för rötternas utbredning och utveckling. Därmed hämmas trädets övriga utveckling och tillväxt. Vidden på planteringsgropen är viktigare än djupet. Rötterna måste ges möjlighet att växa och detta sker mer i sidled än på djupet. Jag föreslår att Ni försöker förbättra förutsättningarna för träden genom att jordförbättra (göra jorden lycker och tillföra näringsberikad torv eller god matjord) kring träden. Inte närmast stammen, men väl i den så kallade droppzonen. Det är den tänkta cirkel som bildas rakt nedanför kronans ytterkant. Här och någon meter utåt finns de aktivaste och “hungrigaste” rötterna!

Lycka till från Torbjörn

Växter och växtval

Fråga om lavendel
Frågan är inskickad av Birgitta:

Hej!

Jag har ca 30 lavendelplantor utanför min altan (som ligger rakt i söder).
Planterade dem förra året och de var jättefina ända till vintern. Nu har jag
klippt ner dem så bara själva plantan är kvar. Men min fråga är: Det verkar
ju inte vara ett enda liv i någon av dem. Är de sena? eller har de frusit
ihjäl under vintern?

Bor på Lidingö.

Hälsningar Birgitta

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Birgitta!

Jag förstår inte varför Du har klippt ner Dina lavendelplantor. Lavendel är en vedartad halvbuske, inte någon perenn. Det som ska klippas bort är blomställningarna, därutöver är det OK med en sparsam beskärning i höjd och/eller sida, men alltihop… NEJ! Speciellt gäller detta för unga, nyetablerade plantor. Äldre förvuxna lavendelplantor kan eventuellt föryngras genom hårdare nedskärning under tidiga vårmånader, men det är ett ganska riskabelt projekt som inte alltid lyckas. Tyvärr tror jag att Du får köpa nya plantor. Vänta dock ännu någon vecka och kontrollera så att inte de nedklippta, mot all förmodan, vaknar till liv.

Sorry från Torbjörn

Förslag på lämpliga prydnadsväxter till nybyggt uterum

 

Frågan är inskickad av Uno

Har ett nybyggt uterum med temperatur under vintern +9-12.
Förslag önskas på lämpliga prydnadsväxter
såväl stora som mindre.
Vilken typ av tillskottsbelysning förordas.

 

Trädgårdsdoktorn svarar:Hej Uno!
Tack för Din fråga och grattis till det nya uterummet. Tyvärr vet jag inte var i Sverige Du bor och hur mörkt det är hos Dig under vintern. Du har massor av valmöjligheter utan att skaffa tillskottsljus. När temperaturen avtar är det även viktigt att ljuset avtar. Växter behöver sin viloperiod precis som vi. Du kan stolt odla Oliver, Citrus-arter, Fikon, Persikor, Aprikoser och ett flertal andra frukter. Om Du är intresserad av att skaffa en Vinstock har Du många olika sorter att välja bland. Men mitt viktigaste råd till Dig blir detta: Gör en utflykt till Din närmaste botaniska trädgård nu i vintertid och besök växthusen. Där letar Du upp växthuset med en temperatur som liknar den i Ditt uterum. De växter som växer där, kan Du också odla. Åk därefter hem, läs och lär mer om just de växter Du blivit intresserad av och försök ge dem just de förutsättningar de önskar sig. Växter som hör hemma i berg vill ha det si, växter som växer i skog vill ha det så! Lycka till och välkommen tillbaka. Vi är nyfikna på Dina resultat!

 

Jasmin eller schersmin

 

Frågan är inskickad av Ia

Hej, doktor Torbjörn!

Jag har en fråga som handlar om jasmin eller schersmin, osäker på det korrekta namnet. Finns det två (eller fler) olika sorter som ser ungefär likadana ut? Jag har märkt två buskar som ser nästan lika ut: likadana blad och ungefär samma växtsätt. Skillnaden är att den ena har bark som flagnar men ej den andra. Vet ej om doften skiljer då problemet är nytt för mig och det som bekant är vinter! Tacksam för svar om både vetenskapliga och svenska namn.
Tack för hjälpen

Ia

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej!

Ja Du, det där kunde inte ens Evert Taube hålla isär när han diktade “…doft av syrener och jasmin från pensionatets sal…” i Dans på Sunnanö. Med all sannolikhet menade han Schersmin då. Såhär ligger det till: I våra odlingszoner har vi flera olika typer av Schersmin och det vetenskapliga släktnamnet är Philadelphus. Den vanligaste är Doftschersminen, Philadelphus coronarius, som verkligen gör skäl för sitt namn; den doftar fantastiskt! Letar Du i plantskolor eller växtböcker finner Du fler arter och underarter av släkten Philadelphus, svagväxande sorter, sorter med fyllda blommor eller andra speciella särdrag, men tyvärr har den fantastiska doften oftast gått förlorad hos dessa. Orginalet är, som oftast, bäst! Det yttersta skiktet av barken på äldre grenar av Schersmin flagnar mycket riktigt, det är en del av växtens karaktär. Så till den klättrande och gulblommande Vinterjasminen (Jasminum nudiflorum). Som namnet antyder blommar den på vintern, ibland redan i december och framåt. Den har gröna, lite kantiga grenar, nästan fyrkantiga. Trivs bäst i södra sveriges odlingszoner, och vill då gärna spaljeras mot en solig vägg! Slutligen skall jag kanske också nämna Vippjasminen (Jasminum polyanthum). Den är här hos oss en ganska vanlig krukväxt. Originalet härstammar från södra Kina och vill definitivt inte stå ute i trädgården. De vita blommorna doftar väldigt gott. Kanske var det den Evert menade….?

Tack och hej från Torbjörn

Lämpliga växter i ett stenparti

 

Frågan är inskickad av Marianne

Hej!

Till våren ämnar jag anlägga ett litet stenparti över en stubbe (en för tre år sedan nedsågad tall). Stubben står tätt intill en rönn, som gör att partiet kommer att stå i skugga större delen av dagen. Jag vill planetera växter som all har samma färgskala, gärna rosa-rött.
Vad väljer jag lämpligast för växter?
Själva planteringsläget är syd-sydväst, men kommer alltså att befinna sig i skugga av rönnen.
Jag bor i Sundsvall.

Med vänlig hälsning
Marianne Lönneborg

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Marianne!

Varför stenparti, när Du här har ett idealiskt läge för ett torvparti?
I torvpartiet kan Du också lägga in natursten och vips har Du fått allt man kan drömma om i ett skuggigt/halvskuggigt läge. Bygg stommen med torvblock (som går alldeles utmärkt att forma med en vanlig såg) och packa bakom med en blandning av kompostjord, ogödslad torv och grov grus. Forma därefter till färdig form med gödslad eller ogödslad torv (beroende på växtval) samt natursten efter behag, tycke och smak! Att råda när det gäller växtval är nästan omöjligt, men för att få Dina önskefärger i ogödslad torv (med lågt PH-värde) vore Rododendron och Ljung en utmärkt bas att utgå ifrån. Kombinera gärna med vårblommande lökar, Astilbe och Helleborus (julrosor) i samma färgskala. Väljer Du gödslad torv med högre PH-värde får Du ändra något på sortvalet, kanske gillar inte Rododendron och Ljung läget riktigt då.
Variationsmöjligheterna med tänkbara växter är oändligt stora! Glöm inte att “mata” torvpartiet och dess innevånare med ett rejält lager bra kompost varje vår och låt gärna rönnens löv ligga kvar över vintern

Lycka till önskar Torbjörn

Lämpliga växter på sluttning mot norr
Frågan är inskickad av Madeleine:

Vi har ett nytt hus på ny tomt, placerad i Mölndal i växtzon III. Vi har där en flera meter lång brant sluttning mot norr. Sluttningens underlag är chaktad sten utfylld med matjord. Vilka växter är lämpliga? Vi är noviser och behöver något hyfsat lättskött. Vi har funderat på att plantera några Rhododenderon och kanske klätterbenved och någon kornell. Vi behöver också något lämpligt marktäckande. Eventuellt tänkte vi göra något eller några stenpartier med lämpliga växter runt. Vad tror trädgårdsdoktorn?
Vi är tacksamma för all hjälp!

Hälsningar
Madeleine

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Madeleine!

Grattis till det nya huset! Stenmassor med matjord låter som en utmärkt miljö för växternas rötter att utvecklas i, en bra start!
Jag ger ogärna växtförslag, smaken hos oss människor är så olika. Mitt råd blir istället detta: Packa anteckningsmaterial och kaffekorg och gör en vårutflykt till Göteborgs Botaniska Trädgård. Där kan ni finna många miljöer som motsvarar Er stenbundna norrslänt. Titta vad som växer där och anteckna namnet på det Ni tycker om. Därefter tar Ni kontakt med en plantskola och diskuterar Era funderingar.
De växter Ni nämner i frågan är jättebra. Rododendron behöver en växtplats med ogödslad och kalkfri mull, men det är lätt att ordna mellan stenarna. Klätterbenved och korneller är tacksamma och lättetablerade. Vinca minor – Vintergröna är en utmärkt marktäckare i skuggiga lägen.

Lycka till från Torbjörn

Paprikaplantor och bambu
Frågan är inskickad av Charlotte:

Hejsan!

Jag har många paprikaplantor i år bl.a. “Top Girl”. De och andra paprikor blommar nu och problemet är att jag bor på 11 vån i ett höghus utan djur! Hur skall jag göra för att blommorna skall bli pollinerade? Jag vill ju smaka på frukten. Detta gäller även spansk peppar av sorten Jalapenio.

Jag har fått en bambu (med skruv längst upp) i en bukett och satte den i kruka, den rotade sig snabbt och nu har där kommit skott längst upp. Min fråga är hur sköter man en bambu? Behöver den speciell näringstillskott?

Vore tacksam för svar snarast!

/Charlotte

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Charlotte… däruppe på elfte våningen!

Du behöver inte oroa Dig för Dina paprika- och pepparplantor. De är självpollinerande, men vill Du hjälpa dem lite på traven är det
bra att skaka plantorna lite då och då, eller att slå lite lätt mot stammen med en pinne. På så sätt “rör Du till det” i blommorna så att blommans pollen hittar sin rätta plats. Vill Du vara riktigt petig går det bra att använda en fin pensel och röra runt lite i blommorna med!
Jag har också sett den där “bambun” som så ofta används i buketter nuförtiden; den där med skruv i toppen! Vet inte mycket om den men ska forska lite. Det är bara att lyckönska Dig som har fått rotutveckling och lyckats plantera ut “skruvbambun” i kruka. Så länge Du håller plantorna med frisk jord och vatten då och då (det är alltid lättare att dränka en växt än att torka ihjäl den!) kommer de säkert att fortsätta sin tillväxt. Ett spännande experiment!

Lycka till önskar Torbjörn

Plantering i slänt
Frågan är inskickad av Annelie:

Hej Doktorn!

Jag har en slänt mot NÖ som mäter ca:15m och är formad som en halvcirkel. Mitt i slänten ska det bli en trapp i slipers ca:1.5m bred. Jag tänkte sätta blommor radvis.Vilka blommor/buskar/marktäckare mm trivs och passar där?

MVH Annelie

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Anneli!

Tyvärr ger jag inga planteringsförslag. Smaken är olika hos oss alla och Dina rabatter tycker jag att Du själva skall komponera.
Låna böcker på biblioteket och läs om perenner och buskar för lägen med halvskugga/skugga. Generellt gäller att man inte bör plantera i rader som Du tydligen funderar över. Symmetri blir lätt jobbigt…våga busa istället Anneli!

Lycka till från Torbjörn

Tallslänt
Frågan är inskickad av Heidi

Hur gör man med en slänt med ett flertal tallar?! Dem vill vi ha kvar som vind- och bullerskydd. Men kan man få något att växa på marken under tallarna? Höjdskillnaden är bara dryga metern och i österläge. Till saken hör att det är rätt stenigt bland tallarna. Det är nog zon 4 tror jag (Uppland).

Hälsn.

Heidi

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Heidi!

Eftersom Du vill ha kvar tallarna som vind- och bullerskydd förstår jag att det måste vara frågan om bergtall.
Det är alltid svårt att råda om växtval. Under tallarna råder för det mesta skugga och dessutom verkar jorden vara stenig.
Alltså måste vi leta efter växter som passar in i den miljön. Många av våra klätterväxter är även utmärkta marktäckare, trivs med att bo i skuggan men klättrar upp i ljuset för att blomma. Fundera över kaprifol och murgröna. Om jorden mellan stenarna inte är alltför sandig och mager skulle jag vilja komplettera med några olika typer av Ormbunkar och i framkanten några olika perenner som gillar skugga; jättedaggkåpa, julros, funkia, primula och höstanemon är några, men det finns många fler!

Hälsningar från Torbjörn

Tre växtfrågor
Frågan är inskickad av Carl-Fredrik:

Skogstomten/strandtomten har alltid haft ett vackert ogräs, som jag tror heter ‘slide’. Perenn, blir över 2 meter från gamla rotknölar, bambuliknande stam, stora (upp till 20 cm) hjärtformade blad, små obetydliga vita blommor i klase i aug-sept. Svårutrotad, eftersom små rotdelar lever vidare. Men inte så svår att hålla efter.

Använder den som ogenomtränglig sommar häck mot grannen och utfyllnad på tomma plättar. Den växer mycket vackert och gracilt.

Så har jag även en jättevariant av samma sort som jag fått från en annan trädgårdsintresserad. Den blir 4-5 meter, jättelika blad (35 cm) men i övrigt som den mindre varianten.

Jag är intresserad av namnen, de latinska namnen och om du vet – växtbetingelser. ( De tycks trivas överallt, finns i vägdiken på väg ut till Tylösand, samt nära havet.)

En annan växt vars namn jag undrar över. 1,5 m, mjuk, fuktig stam, glest bladverk, små ros-röda blommor. Men det lustiga är att när man nuddar de gröna frukterna, som sitter i små klasar, exploderar dessa i handen och sprider fröna omkring sig. Det kittlar i handen.

Har du någon aning? Har inte hittat dessa växter i mina böcker.

mvh
Carl-Fredrik

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej  Carl-Fredrik!

Tack för alla trevliga funderingar och kluriga tips! Hoppas att Du även tittar in i vårt debattforum någon gång. Det finns många där som skulle kunna ha nytta av Dina erfarenheter. Så till Dina tre växter:

De stora bambuliknande växter Du talar om hör till familjen Polygonaceae och släkten heter Fallopia (tidigare hette den Polygonum). Din mindre variant bör vara Parkslide / Fallopia japonica och din större variant heter Jätteslide / Fallopia sachaliensis.
Därefter går vi raskt över till den 1.5 meter höga växten med rosa-röda blommor och “exploderande” frukter. Den heter Jättebalsamin på svenska och det vetenskapliga namnet är Impatiens glandulifera.

En mycket bra plats på nätet för den som är växtintresserad som Du, är “Den virtuella floran” hos Nordiska Riksmuseet. Den krångliga adressen är: http://linnaeus.nrm.se/flora/welcome.html

Återkommer snart med “Italienska turbomaskar” och annat smått och gott!

Bästa hälsningar från Torbjörn

Wisteria istället
Frågan är inskickad av Berith:

Hej igen!

Jag hade skrivit fel på namnet
ska vara Wisteria, är en klängväxt som man har ute, med stora blå klasar som tydligen blommar i maj.

MVH
Berith

Tidigare fråga:

Hej!

Jag har hört att man måste beskära wresia (kommer ej ihåg det svenska namnet) om man ska få växten att blomma, det är växten med de blåa hängande blommorna, hur gör jag då, köpte en förra våren och den övervintrade och har kommit igång nu och växa, jag bor i Stockholm.

Berith

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej igen Berith!

OK… så var det missförståndet undanröjt och på köpet fick Du en ordentlig genomgång av släktet Vriesea!
Nu gäller det alltså Wisteria sinensis som på svenska heter Blåregn. Bra namn, för den påminner väldigt mycket om Gullregn i sin blomning, men är alltså väldigt vackert blå. Wisteria är en trädgårdsväxt som ursprungligen kommer ifrån Kina och jag är tveksam till huruvida den kommer att gå någon längre framtid till mötes uppe hos Dig i Stockholm och zon III-IV. Den växer mycket kraftigt och behöver hjälp i sin strävan “uppåt väggarna” av någon form av spaljé. Du skall absolut inte experimentera med beskärning av något slag under flera år framåt. Låt Din Wisteria utvecklas och växa till sig ordentligt först. Efter några år kommer den att börja blomma och först efter ytterligare några års blomning, är Du välkommen att kontakta mig för råd angående beskärningsåtgärder.
Din Wisteria vill alltså ha en skyddad, solig och lugn växtplats, gärna mot en södervägg. Egentligen är den lämpad för zon I-II.

Lycka till Berith önskar Torbjörn

Växtarrangemang som tål sparsam vattning
Frågan är inskickad av Helene:

Hej!

Tacksam för tips på växtarrangemang för stora krukor och “vanliga” blomlådor som tål flera veckors bortavaro (utan eller mycket sparsam vattning) under sommaren men som ändå kan vara fina både i maj-juni och augusti-september. Gärna fetblad och småväxta krypväxter.

Hur ska jag ordna planteringen? med bottenhål eller med vattenmagasin? vilken sorts jord? etc de kommer stå utan tak

För övrigt en jättebra hemsida!!!
Tack på förhand

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Helene!

Tänk vilken tur Du har! Nu i vår kommer det ut en ny bok på ICA Bokförlag, den borde passa Dig som hand i handske. Boken heter “Sommarkrukor” och är skriven av Lena Drameus-Åberg. I boken ger hon Dig svaren på alla Dina frågor och dessutom får Du massor av ny inspiration.

Växter i skuggan
Frågan är inskickad av Magnus:

Hej Torbjörn!

Tänkte att du kunde komma med bra tips om växter i skuggan. Längs med skogskanten har jag ca 10 rododendron buskar som ser ut som om de inte vill vara med längre. Vet inte om det är vintern som har skadat dom eller vad det kan vara. Om jag nu tar bort dessa vill jag ha någonting annat där och helst någon buske som blommar. Det är endast sol här under ett par timmar på sena eftermiddagen. Vad tror du skulle kunna vara lämpligt att plantera?

Tack på förhand.

Hälsningar Magnus

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Magnus!

Jag tycker Du skall ta det lugnt vad Dina Rododendron beträffar. Beskär dom efter blomningen, ta bort alla fula och risiga partier (lägg alla snitt över ny gren eller knopp) så ska Du se att det snart blir fräscha “nya” buskar av de gamla. Troligen har de drabbats av torkskador under vintern.
Exempel på vackra buskar som passar i Ditt läge är olika sorters Benved (Euonymus), Hortensia (Hydrangea), Korneller (Cornus), Bukettapel
(Malus sargentii), Olvon (Viburnum). Det finns många fler att välja, Du har ju faktiskt inte total skugga!
Ormbunkar trivs utmärkt i Ditt läge och som undervegetation passar Vanlig vintergröna (Vinca minor) eller varför inte en äkta kaprifol (Lonicera caprifolium) som fungerar utmärkt även på marken.

Lycka till från Torbjörn

Växter som mördarsniglar inte äter
Frågan är inskickad av Catharina:

Hjälp!
Finns det växter som “mördar”-snigeln inte äter?
Har flyttat mitt grönsaksland till balkongen i år. Men rabatter och krukor får inte plats där. Plockade mellan 200-300 sniglar varje kväll under maj-juni förra året.

MVH

Catharina

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Catharina!

Tyvärr finns inga undermedel, ej heller några underväxter i kampen mot den Spanska skogssnigeln.
Ölfällor (burkar med öl nedgrävda på rätt höjd så att sniglarna kan krypa in) lockar sniglarna. Aska eller kalk hindrar framfarten till växter som är extra viktiga att skydda. Myskankor älskar att äta sniglarna och är kanske det bästa alternativet, men hur många har möjlighet att hålla ankor hemma i trädgården? “-Skoklacken är vårt bästa vapen mot mördarsnigeln”, sade en anställd vid Göteborgs Botaniska Trädgård till mig för några år sedan. “-Vi trampar ihjäl dom så fort vi ser dom”. Så är det nog Catharina; fortsätt att ta död på alla sniglar Du ser och försök dessutom undvika att ha brädor, gamla plattor eller stenar lagrade i trädgården. DET är miljöer där sniglarna frodas.

Hjälplösa hälsningar från Torbjörn

Är Selaginella giftig

 

Frågan är inskickad av Rickard

Hej!

Jag undrar om selaginella kan vara giftig. Vi har en katt som är nyfiken på våra blommor.

 

Trädgårdsdoktorn svarar:

Hej Rickard!

Jag har inte funnit några uppgifter på att någon art av släkten Selaginella (Lummer) skulle vara giftig. Djur är dessutom mycket smartare än vi tror och äter ytterst sällan av giftiga växter.

Hälsa katten från Torbjörn